I Yalova vid Marmarasjön har de första sektionerna nu fogats samman till ett nytt och tungt verktyg för varvsindustrin runt Östersjön. Den 5 augusti kölsträcktes den 200 meter långa flytdocka som nästa höst ska tas i bruk vid Western Shiprepair i Klaipėda.
Bakom ceremonin finns en investering på 43 miljoner dollar och en tydlig ambition: BLRT Grupp vill ta en större del av marknaden för reparationer, dockningar och tekniskt avancerade ombyggnader. Den nya dockan byggs av Hat-San Shipyard i Turkiet, blir 35 meter bred och får en lyftkapacitet på 15.000 ton. Den ska ersätta en av de flytdockor som redan används i Klaipėda och enligt BLRT kunna ta emot större fartyg, däribland fartyg av Panamax-typ.
Kölsträckningen kommer bara drygt två månader efter att det första stålet skars den 2 juni. I modern varvsproduktion byggs en docka i stora sektioner som senare fogas samman, och ceremonin markerar att projektet har gått från plåtbearbetning till egentlig strukturell montering. Leveransen är planerad så att dockan kan tas i drift hösten 2027.
Måtten berättar bara en del av historien. En flytdocka sänks ner, fartyget förs in och dockan pumpas sedan upp tills skrovet står torrt på sina stöd. Lyftkapaciteten på 15.000 ton avser den vikt som dockan kan lyfta vid dockningen, inte hur mycket last ett fartyg kan bära. För rederiet avgör kombinationen av dockans fria bredd, längd, lyftförmåga och fartygets form om arbetet kan utföras.
Western Shiprepair har redan en av regionens största flytdockor. Den togs i bruk 2020, är 235 meter lång och 45 meter bred och har enligt BLRT en lyftkapacitet på 33.000 ton. Den nya dockan är alltså inte den största på området. Dess betydelse ligger i att en äldre enhet ersätts och att varvet får en modernare och mer användbar kapacitet för det breda segmentet där många handelsfartyg, tankfartyg, roro-fartyg och passagerarfartyg finns.
Det är också där den hårda varvskonkurrensen ligger. En redare väljer inte bara efter timpris. Docktid, leveranssäkerhet, tillgång till specialister och möjligheten att samla många arbeten under samma stopp väger tungt. Ett planerat klassningsbesök kan samtidigt omfatta stålbyte, propellerarbete, ny bottenfärg, uppgraderad automation och installationer som sänker bränsleförbrukningen.
Behovet av sådana arbeten växer. EU:s utsläppshandel omfattar sjöfarten sedan 2024 och utsläppen under 2026 omfattas fullt ut av systemet. FuelEU Maritime skärper samtidigt kraven på växthusgasintensiteten i den energi som används ombord. Reglerna föreskriver inte vilken teknik rederierna ska välja, men de gör bränslebesparingar och ombyggnader mer lönsamma. Propellrar, skrovbeläggningar, energistyrning, batteriberedskap, landströmsanslutningar och vindassistans blir därför en allt större del av reparationsvarvens kärnaffär.
Western Shiprepair har redan arbetat i den riktningen. Under 2026 har varvet bland annat moderniserat Sea-Cargos roro-fartyg Trans Hav och Trans Sol (tidigare Godby Shippings Misida och Misana) med åtgärder som optimerade propellrar, solpaneler, energisystem och förberedelser för rotorsegel. Den sortens uppdrag kräver både en docka som passar fartyget och en organisation som kan hålla ihop många tekniska discipliner under ett kortare trafikavbrott.
Den nya dockan ingår därför i något större än en lokal kapacitetsökning. BLRT:s driver reparationsvarv i Klaipėda, Tallinn och Nådendal och uppger att koncernen har investerat över 100 miljoner euro i verksamhetsområdet under de senaste fem åren. I Tallinn togs en 180 meter lång docka från samma turkiska varv i bruk 2024. Den kan lyfta 10.000 ton och öppnade varvet för handysize-fartyg. En mindre Tallinn-docka moderniserades året därpå.
– Den nya dockan utökar Western Shiprepairs kapacitet, stärker möjligheten att ta emot större och tekniskt mer krävande projekt och befäster BLRT Repair Yards ställning som en pålitlig långsiktig partner för kunder i Östersjöregionen och utanför den, säger Andrejus Babachinas, vd för BLRT Repair Yards.
BLRT fyller 115 år i juni 2027. Babachinas beskriver dockan som en möjlig jubileumsgåva till koncernen, även om den planerade trafikstarten ligger först på hösten. För kunderna blir den verkliga prövningen mindre högtidlig: hur snabbt den nya kapaciteten fylls med jobb, och om Klaipėda kan locka de mest krävande ombyggnaderna i konkurrens med varven i Finland, Baltikum, Polen, Danmark och norra Tyskland.
