Hoppa till innehåll

/Ålands Sjöfart bevakar shippingen globalt från Östersjöns hjärta – Mariehamn.

  • Nyheter
  • Maritime Day Åland 2027
    • Maritime Day Åland 2026
      • Maritime Day Åland 2025
        • Maritime Day Åland 2024
  • Mercy Ships Race 2027
    • Mercy Ships Race 2026
      • Mercy Ships Race 2025
        • Mercy Ships Race 2024
          • Maritime Day Åland 2023
  • Lediga jobb
  • Tidningen
  • Förbundet
  • Annonsering
  • Nyheter
  • Maritime Day Åland 2027
    • Maritime Day Åland 2026
      • Maritime Day Åland 2025
        • Maritime Day Åland 2024
  • Mercy Ships Race 2027
    • Mercy Ships Race 2026
      • Mercy Ships Race 2025
        • Mercy Ships Race 2024
          • Maritime Day Åland 2023
  • Lediga jobb
  • Tidningen
  • Förbundet
  • Annonsering
Foto: Jörgen Pettersson.

Nu är Eckerö redo för framtiden

Publicerad: 12:10 - 10 okt 2023

|

Ålands Sjöfart
Rederi Ab Eckerö har genom åren gått upp och ner och alltid kommit tillbaka efter dalarna. Fast de senaste två åren liknade inget annat och hur svårt det än varit ser framtiden nu ljusare ut än på länge. – Pandemin hjälpte oss fatta de nödvändiga besluten, de vi borde ha gjort mycket tidigare, säger koncernchef Björn Blomqvist.

”Historien om den som kommer igen”, är rubriken på Rederi Ab Eckerös ambitiösa historik som utkom år 2011 när rederikoncernen fyllde femtio. Då kunde inte Björn Blomqvist, eller någon annan för den delen, ens föreställa sig vad följande decennium skulle föra med sig. Allt man tidigare uppfattat som kriser skulle blekna i ljuset av Covid-19.

Sextioårsdagen passerade i det tysta 2021, mitt under den pandemi som förändrade allt. Från kontoret på Torggatan såg koncernchefen Björn Blomqvist tomma gator när han gav sig tid att titta ut; fast det hände inte så ofta för det fanns annat att ägna dagarna åt. Restriktionerna avlöste varandra liksom styrelse- och ledningsgruppsmöten. Pengarna flöt ut i snabbt takt och de goda råden var väldigt dyra. Skillnaden mellan liv och död var ett tag de statliga transportstöden. Till råga på allt hade rederiet att hantera en infekterad ägartvist som förorsakade allt annat än framtidstro.

 Idag råder nya tider, i ekonomisk mening, operativ verklighet och, framför allt, utsikterna framöver. Ägarstriden mynnade ut i att Viking Line numera äger närmare nitton procent av Eckerö och betraktar det som en finansiell placering – utan krav på styrelseplats – och att det ekonomiska mörkret förbytts i ljus. Halvårsresultatet som Rederi Ab Eckerö offentliggjorde i slutet av augusti var det bästa någonsin och tillät rejäla återbetalningar av de lån man tvingades ta i samband med pandemin. Idag återstår 18 miljoner euro i nettoskuld och om inget underligt inträffar är koncernens nettoskuld noll vid årsskiftet vilket är en förutsättning för framtida investeringar av skäl vi återkommer till.

Här finns hela den färska halvårsrapporten att läsa i Ålands Sjöfart.

I strategisk mening har Rederi Ab Eckerö gjort mer än överlevt en pandemi som stoppade all trafik. Koncernen har över tid genomgått en rejäl förvandling. I den mån man tidigare levde på nöjeskryssningar går utvecklingen allt mer mot renodlade transporter från en punkt till en annan.

– Enklast är väl att säga att vi idag driver två flytande broar. En mellan Sverige och Åland och en mellan Finland och Estland, säger Björn Blomqvist.

 Pandemin blev den knuff som behövdes för att genomföra nödvändiga åtgärder. Den satte också, i global mening, fart på klimatrelaterade regelverk som för alltid förändrar sjöfarten och dess villkor. Här är det viktigt att minnas att miljöhänsyn är något som Eckerö och alla andra jobbat systematiskt med under i stort sett hela 2000-talet, fast utan extremt hårda krav från lagstiftare. Visserligen kom svaveldirektivet men det var hanterbart då Rederi Ab Eckerö redan tidigare, på eget initiativ, övergått till renare bränslen än traditionell tjockolja.

– Vi har ägnat massor av kraft åt olika energieffektiviseringar för att spara bunker där det är möjligt. Vi har byggt om skrov, dragit ner på belysning, bytt huvudmotorer, trimmat fläktsystem och sparat överallt där det varit möjligt, säger Björn Blomqvist.

Detta har fortsatt och nyligen installerades interceptor på M/S Finbo Cargo vilket sparar massor med bränsle på rutten Helsingfors-Tallinn.

Fast allt detta är inte tillräckligt när världssjöfarten ålagts att minimera utsläppen vilket resulterat i att branschen måste köpa utsläppsrätter vilket gör resorna dyrare. Den verkligheten befinner sig Rederi Ab Eckerö i just nu vilket resulterar i rejäla prishöjningar och en utmaning att kommunicera detta med kunderna.

Det är en rejäl förvandling som Rederi Ab Eckerö genomgått under de nitton år som Björn Blomqvist lett koncernen. Man har gått från att vara en diversehandel inom turism, varv, resenärer, gods, kryssningsupplevelser, bussar, lastfartyg till att idag sköta två linjer och börja tjäna pengar igen. Vägen hit har inte varit enkel, men nödvändig.

– Vi gjorde allt för att vända Birka Cruises från förlust till vinst men lyckades aldrig, säger Björn Blomqvist.

Fram till 2010 var lönsamheten på kryssningsmarknaden hygglig men sjönk efter det till följd av hårdnande konkurrens. Marknaden krympte och kapaciteten växte när betydligt större Viking Line och Tallink uppgraderade sina fartyg på Stockholm-Åbo samtidigt som Tallink startade Stockholm-Riga och satsade mer på Stockholm-Helsingfors. Det gjorde att antalet bäddar som lämnade Stockholm varje dag var långt fler än de passagerare som var villiga att betala vad det borde kosta.

– Allt handlade om att optimera och rationalisera. Vi byggde färre servicepunkter på Birka, höjde priser och förädlade produkten men det hjälpte inte, konstaterar Björn Blomqvist.

Följaktligen blev Birka Cruises första offret när pandemin var ett faktum. Sedan följde nästan tre långa år när Birka Stockholm tyngde koncernens balansräkning och alla försäljningsförsök möttes med artig tystnad från potentiella köpare. Det var därför en enorm lättnad när Gotlandsbolaget lade fram 38 miljoner euro och köpte fartyget i våras. Efter det har Viking Line anslutit och nu är avsikten att det nya paret Gotland/Viking ska starta kryssningstrafiken i vår.

Frågan måste såklart ställas, vad tycker du om det, Björn Blomqvist?

– Vi hoppas ju såklart det går bra och med tanke på den förändring som skett inte minst på Åbolinjen finns nog förutsättningar. Antalet bäddplatser är nere på rimliga nivåer igen.

Beslutet att lägga ner Birka Cruises var smärtsamt på många plan där ekonomin nämnts oftast.

– Det var såklart stort men det värsta var ändå att skiljas från en tredjedel av våra kolleger. Sånt känns mycket värre än allt annat, säger Blomqvist.

Under Björn Blomqvist ledning har Rederi Ab Eckerös lasttrafik försvunnit. I och för sig finns ett fartyg (M/S Transporter) kvar i flottan men det är bara fråga om när det ska säljas och det sker troligen ganska snart, om man läser mellan raderna.

– Till en början såg vi ett behov av diversifiering inom koncernen, det kändes inte rätt att bara vara beroende av skatteundantaget och taxfree, säger Blomqvist.

Med sju fartyg i flottan, alla uthyrda till goda rater, var läget stabilt ända fram till slutet av 2008 då finanskrisen slog till.

Eckerö Shipping hämtade sig aldrig riktigt efter det och trots olika försök att stanna kvar står man nu vid slutet av roro-satsningen.

– Vi var själva för små och hade inte tillräckliga resurser för att växa. För att ändå stanna kvar har vi fört diskussioner med lokala investerare och internationella partners men nu bedömer vi att dessa alternativ är överspelade och därför säljer vi av fartyg, säger Björn Blomqvist.

Detta sker utan alltför smärtsamma uppsägningar. På kontorssidan börjar åldersstrecket närma sig för de mest involverade och till sjöss är tiden den rätta.

– Det råder en otrolig arbetsmarknad för sjömän, just nu råder det brist på folk som vill jobba till sjöss.

Dagens Rederi Ab Eckerö står på två linjer, Eckerö Linjen som sköter trafiken mellan Grisslehamn och Eckerö och Eckerö Line i trafiken mellan Helsingfors och Tallinn. På Finska viken är Tallink fortfarande störst på rutten men tack vare satsningen på både M/S Finlandia och M/S Finbo Cargo är Eckerö Line numera nummer två, före lokala konkurrenten Viking Line.

När det handlar om kortrutten över Ålands hav är Eckerö Linjen ensam med allt vad det för med sig.

Den första frågan som ställs när det gäller Eckerö Linjen är om det inte snart är dags att investera i ett nytt fartyg?

Detta är såklart drömmen för alla redare men verkligheten är inte lika enkel och till följd av hårdare regelverk är fartygsfinansiering inget för känsliga. Kraven från finansiärerna är stenhårda.

– Vi ser en tydlig förändring i bankernas syn på fartyg som säkerhet. Förr var rederierna ofta tungt belånade eftersom tillgångarna (fartygen) lätt kunde säljas någon annanstans. I dag har kraven på kapitaltäckning tajtats till rejält, myndigheterna tycker helt enkelt att bankerna lånat ut för mycket pengar till rederier, säger Björn Blomqvist.

Samtidigt är det en tydlig trend att beskattarna inte längre tycker ränteavdrag är någon bra idé vilket också hämmar främmande finansiering.

Följden av detta är att rederier tvingas söka andra lösningar för att finansiera stora investeringar. För Rederi Ab Eckerös del betyder det att den egna balansräkningen måste vara tillräckligt stark. Att låna 200 miljoner euro som man gjorde för vardera köpet av Birka Line och M/S Finlandia finns inte längre på kartan.

– Allt pekar mot att det blir svårare och dyrare att uppta lån för nyinvesteringar och då återstår egen finansiering. Världen har förändrats och den egna soliditeten är viktig igen, konstaterar Björn Blomqvist.

Tack vare renodlingen av koncernen, försäljningen av Birka och, viktigast av allt, bra fart på dotterbolagen är den ekonomiska situationen hygglig.

– Vi har den balansräkning som behövs för att klara omställningen, sammanfattar Björn Blomqvist.

Frågan kokar därmed ner till vad som borde ske framöver. Hur ska denna omställning som alla pratar om gå till? En som i det dagliga ska hantera detta är koncernens tidigare tekniske chef Daniel Olsén som tagit sig uppdraget att som projektledare leda arbetet med att hitta nya lösningar. Det handlar om framdrift, konverteringar och, om möjligt, nybyggen.

Fast Björn Blomqvist tror inte man kan räkna med nybyggen inom de närmaste fem åren.

– Det är osannolikt att vi kör med en elfärja då, snarare handlar det om hybridlösningar på befintligt tonnage, säger han.

Här ska man minnas att sjöfart är så mycket mer än bara fartyget som går från den ena hamnen till den andra och att förändringar är att vänta i många led. Det handlar också om vilken form av energi som ska användas för att driva motorerna som krävs ombord. Ska det vara batterier och var ska dessa i så fall laddas? Är det LNG, metanol, etanol, ammoniak eller nåt helt annat som gäller?

En minst lika viktig fråga är vad som behövs ombord på morgondagens fartyg. Är det nödvändigt att hela besättningen ska övernatta ombord? Måste alla lagervaror finnas där? Ska man köra omkring med jättelika tankar med bunker och färskvatten när överresan Eckerö-Grisslehamn tar två timmar?

– Allt sådant måste analyseras noga. Ska vi klara av att uppfylla klimatreglerna måste vi förbruka så lite energi som någonsin är möjligt. Det är mot den bakgrunden kanske inte möjligt att vara lika självförsörjande ombord som idag, säger Björn Blomqvist.

Frågan är berättigad. Är det rimligt att ett fartyg som går över Ålands hav på två timmar ska vara lika förberett som ett som styr mot New York? Sådana är reglerna idag och dessa kommer sannolikt att förändras, något som redan sker närt det gäller snabbgående fartyg.

– Vårt mål är att göra fartyget så lätt som någonsin är möjligt. Kanske ska delar av matlagningen ske i land och möjligen ska delar av besättningen bo nära hamnarna istället för ombord.

För Eckerö Linjens vidkommande finns massor av möjligheter då man äger de två hamnar som används i trafiken. Dessutom är sträckan Grisslehamn-Eckerö den kortaste vägen som finns över Ålands hav, mellan Sverige och Åland vilket i det stora hela eliminera konkurrens från till exempel Kapellskär-Mariehamn; det tycks extremt osannolikt att den linjen någonsin återuppstår.

När det handlar om affärer och företagande går det såklart aldrig att slappna av. Målet flyttas ständigt men en sak är klar. Rederi Ab Eckerö har, igen, gjort en comeback och står redo för framtiden. Beroendet av taxfree-försäljningen har minskat men är fortfarande betydelsefullt och nödvändigt. Koncernen är idag mer koncentrerad på ”nyttotrafik” framom ”nöjestrafik” än någonsin tidigare och det ligger helt i linje med den strategi som koncernchef Björn Blomqvist kämpat hårt för under de senaste nitton åren.

– Om det är något vi lärt oss under senare år är det att framtidens sjöfart kräver helt nya sätt att tänka. Vi har en början och nu ska vi bejaka det, det finns otroligt många spännande lösningar och nya idéer att se närmare på, säger Blomqvist.

Intervjun med Björn Blomqvist finns att läsa i senaste numret av Ålands Sjöfart. Du hittar hela tidningen på den här länken.

Dela
Dela
Foto: Jörgen Pettersson.

/världen runt

I en värld där handelsvägar ritas om, klimatkrav skärps och teknikutvecklingen accelererar snabbare än någonsin, fortsätter sjöfarten att bära världsekonomin över haven. Och mitt i allt detta – Åland!

I nya numret av Ålands Sjöfart tar vi läsaren med världen runt. Från torrdockorna i Gdansk och ingenjörskontoren i Mariehamn till globala konsultkoncerner, klassiska träskutor och framtidens gröna handelsflotta. Det här är inte bara berättelser om fartyg. Det är berättelser om människor som vågar investera, bygga, utveckla och tänka längre än nästa horisont.

Här når du hela tidningen, 56 sidor sjöfartsglädje!

Godby Shipping tar ett strategiskt kliv in i framtiden när M/S Mistral genomgår en omfattande ombyggnad vid Remontowa-varvet i Polen. Ny bulb, nya propellerblad och nedjusterad motoreffekt ska minska bränsleförbrukningen med omkring trettio procent. Det är ingen kosmetisk uppgradering. Det är ett tekniskt vägval i en tid där energieffektivitet blivit en avgörande konkurrensfördel.

Vi följer arbetet nere i torrdockan i Gdansk där sextio ton stål möter erfarenhet, ingenjörskonst och envis problemlösning. Samtidigt möts generationer när den rutinerade dockningsinspektören Lasse Häggblom lotsar nästa generations tekniska expertis in i verkligheten under vattenlinjen.

Läs hela reportaget om hur Godby Shipping vässar flottan för framtiden.

I Mariehamn växer samtidigt något helt annat fram. I Sjökvarteret byggs galeasen Emelia plank för plank, med tjärat lindrev, handslagna träpluggar och ett hantverk som knappt längre finns kvar i världen. När skutan går av stapeln den 25 juli blir det inte bara en sjösättning. Det blir ett levande bevis på att maritim tradition fortfarande kan samla människor kring något större än dem själva.

Vi tar läsaren rakt in i bygghallen där skeppsbyggare, frivilliga och segelmakare tillsammans skapar ett stycke nordisk sjöfartshistoria. Här möts sekler av erfarenhet och framtidstro under samma tak.

Följ med bakom kulisserna när Emelia gör sig redo för havet.

Samtidigt fortsätter den finländska marintekniska kompetensen att erövra världen. Foreship, med stark närvaro på Åland, har vuxit från ett litet ingenjörsbolag i Helsingfors till en global aktör inom RINA-koncernen. Nu samlas över 150 experter inom fartygsdesign, energieffektivisering och hållbara lösningar under samma paraply.

I reportaget berättar bolagets grundare Marcus Höglund om expansionen, den internationella konkurrensen och varför Sjöfartens Dag på Åland fortsätter vara en självklar mötesplats för världens maritima nätverk.

Här läser du om hur åländsk och finländsk kompetens blir global.

Men vi blickar också bakåt för att förstå framtiden bättre.

I ett längre historiskt reportage berättar vi historien om hur finländska och åländska småredare räddade hela det finländska småtonnaget undan kollaps under 1980-talet. Genom envishet, politiskt arbete och ett nytt småtonnageavtal skapades grunden för en modern och konkurrenskraftig lastsjöfart under finländsk flagg.

Det är en berättelse om entreprenörskap, mod och samarbete. Och kanske också en påminnelse om att sjöfarten alltid utvecklats bäst när människor vågat tänka nytt tillsammans.

Läs den fascinerande historien om redarna som förändrade allt.

Och så förstås: Sjöfartens Dag.

I maj fylls Mariehamn åter av redare, tekniker, beslutsfattare, studerande och sjöfartsentusiaster från hela Östersjöregionen. Över 140 utställare och hundratals delegater samlas på Åland för att diskutera geopolitik, framtidens bränslen, energieffektivisering och världshandelns nästa steg. Samtidigt påminner Mercy Ships Race oss om att sjöfarten också handlar om solidaritet, ansvar och människor.

Åland är litet på kartan. Men inom sjöfarten har vi alltid varit större än vår geografi.

Sedan 1939 har Ålands Sjöfart berättat om världen från havets horisont. I dag når tidningen rederier, beslutsfattare och sjöfartsintresserade långt utanför Östersjön, med en digital publik på snart 50.000 följare och en veckovis räckvidd på över en miljon människor.

Det här är ett nummer för alla som vill förstå vart världen är på väg.

För sjöfarten finns överallt. Och framtiden börjar ofta till sjöss.

Next Maritime Day – Sjöfartens Dag Thursday 27 May 2027

/tidningen

/app

/förbundet

/rederierna

Facebook är sjöfartens skönaste salong. Här serveras de senaste nyheterna och spaningar från precis hela världen. Gör som snart 44.000 andra, kom in, häng med och följ Ålands Sjöfart!

Instagram är vår anslagstavla där vi visar bilderna som gör att du antingen saknar eller inte saknar livet till sjöss. 

Twitter är platsen där vi roar och oroar i lika delar. Med Ålands Sjöfart i ditt flöde blir det i alla fall aldrig tråkigt.

PUBLISHER
Stefan Norrgrann
+358 457 323 4445
stefan.norrgrann@sjofart.ax

/mediakort

Epost till redaktionen:

info@sjofart.ax

Den åländska sjöfartshistorien sträcker sig hundratals år tillbaka i tiden. Tack vare kunskap, mod och framåtanda har den shippingen skapat ett rykte som når över hela världen. Ålands Sjöfart jobbar lokalt men tänker globalt; precis som rederierna vars fartyg drar från hamn till hamn över hela världen i jakt på nya laster och mer jobb. Ålands Sjöfart utkommer fyra gånger per år och bevakningen och rapporteringen pågår ständigt på sajten och i sociala medier. Vi berättar historien om sjöfarten och dess arbetare, till havs och på landbacken. Med utgångspunkt från Åland och med blicken fäst mot framtiden.

Created by April Kommunikation 

Webhosting Webbhotell iWebben

ÅLANDS SJÖFART 2026 – DATAPOLICY

  • Nyheter
  • Maritime Day Åland 2027
    • Maritime Day Åland 2026
      • Maritime Day Åland 2025
        • Maritime Day Åland 2024
  • Mercy Ships Race 2027
    • Mercy Ships Race 2026
      • Mercy Ships Race 2025
        • Mercy Ships Race 2024
          • Maritime Day Åland 2023
  • Lediga jobb
  • Tidningen
  • Förbundet
  • Annonsering
  • Nyheter
  • Maritime Day Åland 2027
    • Maritime Day Åland 2026
      • Maritime Day Åland 2025
        • Maritime Day Åland 2024
  • Mercy Ships Race 2027
    • Mercy Ships Race 2026
      • Mercy Ships Race 2025
        • Mercy Ships Race 2024
          • Maritime Day Åland 2023
  • Lediga jobb
  • Tidningen
  • Förbundet
  • Annonsering
Sök
  • ANNONSER
  • Stefan Norrgrann
  • +358 457 323 4445
  • stefan.norrgrann@gmail.com