Effektivare fartyg, lägre fart, mer IT och smartare logistik i hamnarna. Dessutom är LNG avgörande och en trolig lösning inför framtiden. Så ska den internationella sjöfarten nå de ambitiösa miljömål som IMO i fjol beslöt genomföra.

FN:s internationella sjöfartsorganisation IMO samlades förra veckan för miljöskyddskommitténs (MEPC) möte. Det var för övrigt Olof Widéns sista möte som finländsk representant, nu väntar pensionering från ett liv i sjöfartens tjänst, senast som Senior Advisor för Rederierna i Finland (RIF).

På MEPC 74-mötet behandlades en rad olika åtgärder som ska göra verklighet av miljöbeslutet från i fjol. IMO fastställde då omfattande minskningar av utsläpp från världssjöfarten. Fast det är en sak att säga och något annat att göra och nu går visionen in i förverkligande vilket är nödvändigt och brådskande. Den internationella sjötrafiken ska minska sina koldioxidutsläpp per ton-kilometer med minst 40 procent fram till år 2030 och med 70 procent fram till år 2050, bägge jämfört med år 2008 nivån.

IMO beslöt också att de årliga växthusgasutsläppen ska minskas med minst 50 procent i absoluta termer fram till år 2050, trots att världshandeln förväntas växa och trafikvolymerna öka. Därefter ämnar IMO  fortsätta driva en progressiv utveckling för att helt eliminera alla koldioxidutsläpp från fartyg. I London var syftet den gångna veckan att dra upp konkreta planer för förverkligande av målen. Finlands linje är att i samarbete med andra länder hitta effektiva lösningar, som tar hänsyn till regionala omständigheter.

Arbetsgruppen för växthusgaser diskuterade åtgärdsförslag på såväl kort, medellång och lång sikt och summerade en lista på fjorton åtgärder och nämner fartygens energieffektivitet och utveckling av EEDI, utveckling av mekanismer för optimering och reducering av fartygens hastighet och reglering av metanutsläpp (methane slip). Dessutom uppmuntrar IMO sina medlemsstater att utforma och förverkliga egna handlingsplaner och göra hamnarna mer effektiva.

Digitaliseringen  spelar en central roll i att uppnå målet om en utsläppsfri sjöfart. Ett viktigt åtgärdsområde är också främjandet av nya lösningar, alltså satsningar i forskning och utveckling, skapandet av incentiv för nya innovationer och implementeringsprogram för alternativa och nya bränslen. Olof Widén beskriver ändå implementeringsprogrammen för upptagandet av alternativa låg- och nollkolhaltiga bränslen som den viktigaste åtgärden:

– Experterna som var på plats är eniga om att LNG spelar en nyckelroll i renare sjöfart. LNG minskar växthusgaser i sig, men möjliggör också nya möjligheter eftersom det går att blanda med LBG- och P2X-bränslen, säger Widén. (LBG= flytande biogas, P2X= Power to Product, syntetiskt bränsle med väte.)

Andra ämnen på agendan var genomförandet av avtal om barlastvattenhantering och ändringar i MARPOL-konventionerna gällande bland annat fartygens elektroniska loggböcker samt hantering av lastrester och tanktvättvatten.

Behandling av frågan om plastskräp i haven, som tagits upp på agendan för första gången i förra mötet, fortsatte och den globala handlingsplanen för plastskräp (IMO Marine Plastic Action Plan) utvecklades vidare. För att kunna förverkliga handlingsplanen så effektivt som möjligt, kommer det att anordnas en stor undersökning angående plastskräp. Dessutom deltog också grundaren av Ocean Cleanup, Bojan Slat i mötet. Slat har utvecklat en unik metod för att putsa bort plastskräp från haven. Metoden har redan testats på Stilla havet med lovande resultat.
MEPC behandlade även den globala svavelbegränsningen på 0,5 procent som träder i kraft vid årsskiftet och riktlinjer för implementering av begränsningen.

I Finland och Nordeuropa har sjöfartens svavelutsläpp reducerats till nästan noll från början av år 2015. Redan år 2008 beslöt IMO att en 0,1 procent svavelgräns för Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen ska träda i kraft 1.1.2015. 90 procent av världshandeln transporteras på fartygskölar, men endast cirka 2,6 procent av utsläppen är fartygsgenererade. Sjöfartssektorns mest centrala målsättning har i åratal varit att minska sina utsläpp.

Det finländska sjöklustret är en föregångare inom området miljöinnovationer och de finländska rederierna gör aktivt investeringar i nya teknologier för att göra sjöfarten allt energieffektivare och miljövänligare.