Tack vare ett målmedvetet miljö- och hållbarhetsarbete kan Oresund Drydock foga ytterligare tio antifouling-produkter som kan användas i det dagliga arbetet. Detta har skett i samarbete med leverantörerna Akzo-Nobel/International, Hempel, Jotun och PPG-Sigma. Produkterna är: Intersmooth 360, HempaGuard X7 89900, Hempel Antifouling Dynamic 79560, Hempel Antifouling Globic 6000 75950, SeaQuantum Ultra S, Sigma Ecofleet 690, Sigma Sailadvance DX, Sigma Sailadvance GX, Sigma Sailadvance RX och Sigma Nexeon 710.

”Vi är mycket glada för detta godkännande från Kemikalieinspektionen vilket betyder att vi i fortsättningen kan använda antifouling-produkter av den allra senaste generationen”, kommenterar vd och delägare Jonas Hansson.

Oresund Drydocks som ligger i Landskrona är resultatet av mångårig erfarenhet av reparationsverksamhet samt lokalt engagemang vilket Sjöfartstidningen berättar mer om här. Varvet har även en informativ och välgjord hemsida som ni hittar här.

I förra numret av Ålands Sjöfart (som kan läsas här) berättade vi den dramatiska historien om jättedockan som slet sig från varvet i orkanen Yoda år 2011:

Natten då jättedockan slet sig

Rubriken ser ut som hämtad ur en sämre skräckfilm men är sann. Det utspelade sig en söndagkväll den 27 november år 2011 då Adventsstormen som även kallades orkanen Yoda drog över södra Sverige och nådde Oresund Drydocks AB i Landskrona. Det slutade med att en 6.500 ton tung torrdocka slet sig och drev 1,7 sjömil bort för att stanna på ett kobete intill E6:an!

Alandia Marines skadechef Ronny Hindersson satt hemma i Mariehamn och följde nyheterna kring stormen. Det är en slags yrkesskada i försäkringsbranschen, man betraktar stormar med ett större allvar än den sedvanliga fascination vi andra känner.

Under Rapports kvällssändning kl. 22.15 på söndag kväll kom det första samtalet som nådde Alandia Marine i Mariehamn från Landskrona. I andra ändan var det en skärrad röst som sade:

”Dockan är borta.”

Invasion från rymden?

Ronny Hindersson som höll i telefonen begrep först ingenting. Vaddå borta? En 165 meter lång och 35 meter bred flytdocka kan väl inte bara försvinna. Fast det var precis vad Docka II, som den heter, gjort. I samband med stormen steg vattnet på mycket kort tid med 1,7 meter. Det gjorde att förtöjningarna som höll den nyinköpta dockan vid kajen brast. Flytdockan drev helt utan kontroll längs med kusten och upp mot land och stannade inte förrän på en hage intill E6:an. Sedan drog sig vattnet tillbaka och kvar låg dockan med delar av belysningen på. Bilister trodde inte sina ögon. Några stannade, andra kolliderade och vissa ringde till polisen som trodde folk blivit galna. Samtalen handlade om invasion från främmande makt, besökare från yttre rymden och mycket annat.

Fult med sällsynta arter

När det värsta lagt sig stod det så småningom klart för alla vad som hänt och eftersom Alandia Marine var försäkringsgivare var det bara att börja jobba på lösningar tillsammans med varvet. Det var sin sak att inse själva händelseförloppet men något helt annat hur flytdockan skulle tas bort. Till råga på allt var kohagen ett Natura 2000-område och belamrat med en artrikedom av insekter och fågelarter som Ronny Hindersson, Lars Janlöv och de andra i det åländska försäkringsteamet knappt visste att existerade.

– Vår första tanke var att det handlade om en konstruktiv totalförlust, vi till och med dryftade tillsammans med ägaren att vi skulle tvingas skära sönder dockan och ta bort den från området. Det hade blivit en otroligt dyr och svår process, säger Ronny Hindersson i dag.

Fantasifulla förslag

Efter ett besök till haveriplatsen där torrdockan mycket riktigt tornade upp sig intill Europavägen med en golfbana som granne började man istället fundera på alternativa lösningar. Det ena förslaget var mer fantasifullt än det andra. Någon föreslog att man skulle pumpa luft in under dockan och göra den till en slags svävare för att få bort den.

– Fast det tog vi kanske inte på fullt allvar där och då för det skulle ha inneburit en stor modifiering av dockan. Den processen kräver också skarp kontroll annars hade möjligheten funnits att den svävat ännu längre upp på land, säger Hindersson.

Andra föreslog att man med hjälp av jättelika gummikuddar skulle rulla ut den från området.   

– Det visade sig ganska komplicerat med tanke på styrkan i konstruktionen så den metoden sållades också bort, säger Hindersson.

Och så fanns det de som förespråkade starka maskiner och hederlig råstyrka.

– Dockan hade aldrig klarat sådana påfrestningar.

Kölden hjälpte til

Lösningen blev efter två månaders funderande den gamla och mycket beprövade Archimedes principen, alltså att flyta ut den strandade dockan ungefär samma väg som den flutit in. Problemet var bara att vattnet inte var där, det fanns 1,25 sjömil rakt söderut. Lösningen blev det holländska bärgningsbolaget Koole som i och för sig aldrig gjort något liknande men visade rätt vilja.

Först anlade man en bassäng runt dockan för att kunna flyta upp denna och i bassängen grävde man sedan ytterligare en djupare bassäng positionerad mot kanalen som ledde till öppet vatten. Bassängen fylldes med vatten för att sedan mödosamt positionera dockan rätt för resten av operationen. Tur i oturen var att Skåne just denna vinter drabbades av en extrem köldchock med temperaturer ner mot minus sjutton grader.

– Det var till stor fördel i sammanhanget. Tack vare det hölls marken hård så grävmaskinerna kunde jobba på, minns Ronny Hindersson.

När bassängen var gjord och dockan vriden på rätt fortsatte grävmaskinerna att gräva ut en kanal till friheten och för att göra en lång och lerig historia kort lyckades operationen. I mars år 2012 drogs Docka II försiktigt ut genom kanalen och tillbaka till varvet. Den 10 april gick det första fartyget in för översyn.

Beröm från varvet

Det var inte helt över efter det. Området måste ställas i ordning och alla möjliga olika ersättningskrav hanteras. Det var allt från de, under omständigheterna, relativt små fysiska skadorna på dockan till krav på pengar istället för de EU-medel som aldrig utbetalades under den tid hagen inte kunde användas som bete. Slutnotan blev inte billig, det handlade om ”flera tiotals miljoner kronor” men mot bakgrund av hur illa allt hade kunnat gått var det ändå en bra lösning.

Samarbetet mellan försäkringsbolaget Alandia Marine, varvet och bärgningsbolaget blev en stor succé när allt lagt sig. Holländarna finns fortfarande kvar i branschen, Oresund Drydocks har orderböckerna i skick och Alandia som från början bara försäkrat olycksdockan fick ta över samtliga av varvets försäkringar.

Anders Larsson är vvd på Oresund Drydocks och var ansvarig för dockan som slet sig. Han är imponerad över försäkringsbolagets insatser:

– Jag har jobbat med Alandia tidigare, bland annat då jag var på Gotlandsbolaget, och har stort förtroende för dem och bara gott att säga.

När Docka II slet sig och landade på kohagen ställdes detta samarbete på sin spets. Ett av alternativen var att hugga sönder dockan och transportera bort den men det ville inte Anders Larsson. Dockan behövdes snabbt tillbaka till produktionen.

– Jag tror inte det funnits samma intresse bland andra försäkringsbolag som hos Alandia att rädda dockan.

Larsson sticker inte under stol med att det var ett ”hiskeligt svårt” projekt att ta hem dockan igen.

– Men tack vare Alandias inställning och det holländska bärgningsbolaget gick det vägen med förhållandevis små skador på dockan, säger Anders Larsson som för övrigt är en trogen besökare på Sjöfartens dag i Mariehamn.

– Jag har varit där åtminstone de fem senaste gångerna. Det är ett mycket värdefullt arrangemang.