FN:s internationella sjöfartsorganisation IMO:s miljöskyddskommitté (MEPC) samlades nyligen för ett brett upplagt och ambitiöst formulerat distansmöte. Mötets främsta målsättning var att göra beslut om de korttidsmässiga åtgärder som minskar kolintensiteten för fartygen i internationell sjöfart, i enighet med IMO:s växthusgasstrategi. På mötet godkändes propositionen om utsläppsminskningsåtgärder som MEPC:s växthusgaskommitté förberett föregående månad. Den godkända propositionen om åtgärdsreglering var en kompromiss och resultatet av flera månaders förhandlingar mellan medlemsstaterna.
Åtgärdsregleringarna är förpliktande och kommer att skrivas i MARPOL-konventionen. Den godkända propositionen är en kombination av flera utsläppsminskningsåtgärder vilka utgörs av en kombination på tekniskt krav om minskning av kolintensiteten som baseras på en ny energieffektiveringsindex för existerande fartyg (EEXI) och operativa krav på minskning av kolintensitet, som baseras på nya operativa kolintensitets indikatorer (CII) samt kolintensitets klassificeringssystem (A-E). Syftet är att täcka både tekniska (fartygets retrofit och utrustning) och operativa (hur fartyget opereras) åtgärder.
Det ska ännu göras en täckande konsekvensanalys om åtgärdsregleringen. Med konsekvensanalysen säkerställs att det inte uppstår orimliga konsekvenser för utvecklingsländer och små östater. För Finland är det väsentligt, att även vintersjöfart och dess specialkrav om bl.a. isförstärkta fartyg beaktas i konventionens åtgärdsreglerings instruktionsregler och i operativa kolintensitetskoden.
– Det är utmärkt att det hittades en lösning, som medlemsstaterna förbinder sig till. Det finns dock ännu kvar ett enormt arbete och överenskommande av detaljer före det nästa MEPC 76 mötet i juni 2021, där regleringen skall bekräftas. I instruktionsreglerna måste det ingå vilka kolintensitets indikatorer som bör följas och dessutom finns det speciellt viktiga detaljer för Finland, som ännu måste lösas. Annars kommer medlemsstater som är beroende av fungerande vintersjöfart, att finna sig i ett försämrat konkurrensläge på den globala marknaden. Frågan berör inte endast ett rederier eller enskilda fartyg, säger Rederierna i Finlands specialsakkunnige Mats Björkendahl, som följt med mötet.
Beslutet om åtgärder som åstadkoms på mötet är ett betydande steg framåt för IMO:s växthusgasstrategi på vägen mot utsläppsfri sjöfart. IMO gjorde i april 2018 beslut om reducering av utsläpp. Enligt växthusgasstrategin skall internationella sjötrafiken minska sina koldioxidutsläpp minst 40 procent via året 2030 och med 70 procent via året 2050, jämfört med nivån året 2008. Därefter fortsätter utveckling för en fullständig eliminering av alla koldioxidutsläpp.
Under MEPC 75 mötet behandlades även skapandet av en forsknings- och utvecklingsfond som internationella rederiföreningar föreslagit. Enlig förslaget skulle fondkapitalet samlas av rederier med att begära en globalt obligatorisk utsläppsavgift på basen av bränslekonsumtion. Fondens avkastning skulle kanaliseras till F&U arbete i olika länder. Fondförslaget godkändes inte som sådan, därmed måste industrin avgöra hur förslaget kan förbättras så att majoriteten av medlemsstater kunde stöda det.
– Nu behövs det verkligen F&U-insatser i ny teknologi. Hela sjöfartssektorn söker som bäst lösningar till kolfri sjöfart. Trots att en obligatorisk utsläppsavgift förståeligt är en svår bit att svälja, skulle fonden vara en välkommen start för att egga nya innovationer, konstaterar Tiina Tuurnala, verkställande direktör för Rederierna i Finland.
MEPC gjorde dessutom beslut om att förbjuda användningen av tjock brännolja på arktiska havsområden. 90 procent utav världshandeln transporteras till sjöss, medan sjöfarten står för ca. 3 procent av utsläppen. Sjöfarten är den miljövänligaste formen av transport, speciellt i stora volymer. Branschen har förbundit sig till betydliga utsläppsminskningar och finska rederier är föregångare i att ta i bruk energieffektiverande och utsläppsminskande teknologi.
