Marinarkeologer från Vrak – Museum of Wreck, har hittat vraket av örlogsskeppet Äpplet. Äpplet sjösattes 1629 och är byggt av samma skeppsbyggmästare som färdigställde skeppet Vasa ett år tidigare. Måttuppgifter, skeppstekniska detaljer, träprover och arkivunderlag bekräftar att det är Äpplet – Vasas systerskepp.
Marinarkeologer från Vrak – Museum of Wreck – har tillsammans med marinen vid flera tillfällen undersökt ett sund vid Vaxholm utanför Stockholm. I december för mindre än ett år sedan upptäcktes ett mycket stort fartygsvrak i Oxdjupet. Exakt vad det handlade om var till en början oklart men förhoppningarna steg hos de inblandade, man var något stort på spåret.
Skeppssidorna låg delvis nedfallna på botten, men skrovet var i övrigt bevarat upp till ett undre kanondäck. I de nedfallna sidorna fanns kanonportar i två olika nivåer – det rörde sig alltså om ett örlogsskepp med två kanondäck.
– Pulsen steg rejält när vi såg hur likt vraket var Vasa. Både konstruktionerna och de kraftiga dimensionerna kändes väldigt bekanta. Hoppet om att hitta ett av Vasas systerskepp tändes hos oss, berättar Jim Hansson, marinarkeolog på Vrak.
En andra, mer noggrann undersökning gjordes våren 2022. Vid dykningar påträffades skeppstekniska detaljer som hittills bara setts på Vasa och ett flertal prover och analyser gjordes. Det framkom bland annat att eken till skeppsvirket huggits 1627 i Mälardalen – på samma plats som Vasas virke något år tidigare.
– Mått, konstruktionsdetaljer, träprover och arkivmaterial pekade alla åt samma håll – vi hade hittat Vasas systerskepp Äpplet! säger Patrik Höglund, marinarkeolog på Vrak.
Jakten på Äpplet har pågått en tid. År 2019 hittade Vraks marinarkeologer två vrak vid Vaxholm som man trodde skulle kunna vara Äpplet. Men de undersökningar som sedan gjordes visade att det istället var Apollo och Maria, två medelstora skepp från 1648. Marinarkeologerna gav inte upp utan fortsatte att leta.
Att marinarkeologerna nu är säkra på att de hittat Äpplet ger ny och viktig kunskap.
– Med Äpplet kan vi lägga ytterligare en viktig pusselbit i utvecklingen av svenskt skeppsbyggeri. Och det är först nu vi verkligen kan undersöka skillnaderna i Vasas och Äpplets konstruktioner, säger Jim Hansson.
Lärdomarna av Vasa var att stabilitetsberäkningar är betydelsefulla när deet handlar om att sjösätta och operera stora fartyg. Vasa sjönk som bekant redan på den allra första turen.
– Det här kommer hjälpa oss förstå hur de stora krigsskeppen utvecklades från det instabila Vasa till sjödugliga bjässar som kunde behärska Östersjön – en avgörande faktor för Sveriges framväxt som stormakt på 1600-talet, berättar Patrik Höglund.
Och såklart är alla fynd som levandegör vår historia av betydelse. Att dyka själv är inget alternativ, det råder strikt dykförbud i området.
– Fyndet är också värdefullt för de som vill upptäcka en ny bit spännande historia genom det gamla fartyget. Äpplet tillhör vårt kulturarv och redan på onsdag kväll arrangerar vi ett föredrag på Vrak där vi berättar mer om Äpplet, säger Jim Hansson.
Vraks marinarkeologer undersöker vrak efter örlogsskepp på flera platser längs Sveriges kuster. Undersökningarna sker inom forskningsprogrammet ”Den glömda flottan”, som utförs i samarbete mellan Centrum för maritima studier (CEMAS) vid Stockholms universitet, Vrak/Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM) och Museiverket i Finland. Programmet finansieras av Riksbankens Jubileumsfond.
Onsdagen den 26 oktober klockan 18 (svensk tid) berättar Vraks marinarkeologer mer om Äpplet för besökare på plats i museet och i livesändning via webbplatsen vrak.se.
Att Äpplet fanns var ingen överraskning för svenska historiker. Gustav II Adolf skrev 1625 under ett kontrakt för att bygga två stora örlogsfartyg – Vasa och Äpplet. Knappt ett år efter Vasas förlisning 1628 var Äpplet färdigbyggt. Konstruktör var Hein Jakobsson, samme skeppsbyggmästare som färdigställde Vasa. Han insåg att Vasa hade fel proportioner redan innan hon sjösattes vilket skulle kunna leda till instabilitet. Äpplet byggdes därför bredare än Vasa, men blev ändå inget lyckat fartyg. Det var problematiskt att bygga stora örlogsskepp med flera kanondäck.
När Sverige 1630 gick in i det 30-åriga kriget fanns Äpplet i armadan som seglade mot Tyskland. Skeppet dömdes ut i december 1658 och året efter sänktes Äpplet vid Vaxholm.
Läs mer på vrak.se och på DigitaltMuseum.
Marinarkeologerna har dykt för att identifiera Äpplet och därefter studerat uppgifter de fått fram på land. Arbetet har bland annat resulterat i följande:
- Mätt upp bland annat däcksbalkar, för att bedöma storleken och kunna återskapa formen på skeppet.
- Samlat in material för att skapa 3D-modeller.
- Tagit träprover, för att få veta var virket växt och när det höggs (dendrokronologi).
- Studerat arkivmaterial, som gett utgångspunkt för dateringar och måttuppgifter och fakta om Äpplets levnadshistoria.
- Studerat Vasa och andra örlogsskeppsvrak för att hitta likheter och skillnader i detaljer och byggnadssätt.
Foto: Jim Hansson. Illustrationer: Alexander Rauscher.
