Hoppa till innehåll
Resurs 1

/Ålands Sjöfart bevakar shippingen globalt från Östersjöns hjärta – Mariehamn.

Sök
Stäng
  • Nyheter
  • Maritime Day Åland 2023
    • Maritime Day Åland 2022
  • Mercy Ships Race 2023
    • Mercy Ships Race 2022
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
Meny
  • Nyheter
  • Maritime Day Åland 2023
    • Maritime Day Åland 2022
  • Mercy Ships Race 2023
    • Mercy Ships Race 2022
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
Resurs 1
mobilemenu2
Vasa
Foto: Jim Hansson. Illustrationer: Alexander Rauscher.

Vasas systerskepp hittat i Stockholm

Publicerad: 18:10 - 24 okt 2022

|

Jörgen Pettersson
Efter en utförlig analys är marinarkeologerna säkra – vraket efter regalskeppet Äpplet har påträffats i Stockholms skärgård och regalskeppet Vasa har fått en syster!

Marinarkeologer från Vrak – Museum of Wreck, har hittat vraket av örlogsskeppet Äpplet. Äpplet sjösattes 1629 och är byggt av samma skeppsbyggmästare som färdigställde skeppet Vasa ett år tidigare. Måttuppgifter, skeppstekniska detaljer, träprover och arkivunderlag bekräftar att det är Äpplet – Vasas systerskepp.

Marinarkeologer från Vrak – Museum of Wreck – har tillsammans med marinen vid flera tillfällen undersökt ett sund vid Vaxholm utanför Stockholm. I december för mindre än ett år sedan upptäcktes ett mycket stort fartygsvrak i Oxdjupet. Exakt vad det handlade om var till en början oklart men förhoppningarna steg hos de inblandade, man var något stort på spåret.

Skeppssidorna låg delvis nedfallna på botten, men skrovet var i övrigt bevarat upp till ett undre kanondäck. I de nedfallna sidorna fanns kanonportar i två olika nivåer – det rörde sig alltså om ett örlogsskepp med två kanondäck.

– Pulsen steg rejält när vi såg hur likt vraket var Vasa. Både konstruktionerna och de kraftiga dimensionerna kändes väldigt bekanta. Hoppet om att hitta ett av Vasas systerskepp tändes hos oss, berättar Jim Hansson, marinarkeolog på Vrak.

En andra, mer noggrann undersökning gjordes våren 2022. Vid dykningar påträffades skeppstekniska detaljer som hittills bara setts på Vasa och ett flertal prover och analyser gjordes. Det framkom bland annat att eken till skeppsvirket huggits 1627 i Mälardalen – på samma plats som Vasas virke något år tidigare.

– Mått, konstruktionsdetaljer, träprover och arkivmaterial pekade alla åt samma håll – vi hade hittat Vasas systerskepp Äpplet! säger Patrik Höglund, marinarkeolog på Vrak.

Jakten på Äpplet har pågått en tid. År 2019 hittade Vraks marinarkeologer två vrak vid Vaxholm som man trodde skulle kunna vara Äpplet. Men de undersökningar som sedan gjordes visade att det istället var Apollo och Maria, två medelstora skepp från 1648. Marinarkeologerna gav inte upp utan fortsatte att leta.

Att marinarkeologerna nu är säkra på att de hittat Äpplet ger ny och viktig kunskap.

– Med Äpplet kan vi lägga ytterligare en viktig pusselbit i utvecklingen av svenskt skeppsbyggeri. Och det är först nu vi verkligen kan undersöka skillnaderna i Vasas och Äpplets konstruktioner, säger Jim Hansson.

Lärdomarna av Vasa var att stabilitetsberäkningar är betydelsefulla när deet handlar om att sjösätta och operera stora fartyg. Vasa sjönk som bekant redan på den allra första turen.

– Det här kommer hjälpa oss förstå hur de stora krigsskeppen utvecklades från det instabila Vasa till sjödugliga bjässar som kunde behärska Östersjön – en avgörande faktor för Sveriges framväxt som stormakt på 1600-talet, berättar Patrik Höglund.

Och såklart är alla fynd som levandegör vår historia av betydelse. Att dyka själv är inget alternativ, det råder strikt dykförbud i området.

– Fyndet är också värdefullt för de som vill upptäcka en ny bit spännande historia genom det gamla fartyget. Äpplet tillhör vårt kulturarv och redan på onsdag kväll arrangerar vi ett föredrag på Vrak där vi berättar mer om Äpplet, säger Jim Hansson.

Vraks marinarkeologer undersöker vrak efter örlogsskepp på flera platser längs Sveriges kuster. Undersökningarna sker inom forskningsprogrammet ”Den glömda flottan”, som utförs i samarbete mellan Centrum för maritima studier (CEMAS) vid Stockholms universitet, Vrak/Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM) och Museiverket i Finland. Programmet finansieras av Riksbankens Jubileumsfond.

Onsdagen den 26 oktober klockan 18 (svensk tid) berättar Vraks marinarkeologer mer om Äpplet för besökare på plats i museet och i livesändning via webbplatsen vrak.se.

Att Äpplet fanns var ingen överraskning för svenska historiker. Gustav II Adolf skrev 1625 under ett kontrakt för att bygga två stora örlogsfartyg – Vasa och Äpplet. Knappt ett år efter Vasas förlisning 1628 var Äpplet färdigbyggt. Konstruktör var Hein Jakobsson, samme skeppsbyggmästare som färdigställde Vasa. Han insåg att Vasa hade fel proportioner redan innan hon sjösattes vilket skulle kunna leda till instabilitet. Äpplet byggdes därför bredare än Vasa, men blev ändå inget lyckat fartyg. Det var problematiskt att bygga stora örlogsskepp med flera kanondäck.

När Sverige 1630 gick in i det 30-åriga kriget fanns Äpplet i armadan som seglade mot Tyskland. Skeppet dömdes ut i december 1658 och året efter sänktes Äpplet vid Vaxholm.

Läs mer på vrak.se och på DigitaltMuseum.

Marinarkeologerna har dykt för att identifiera Äpplet och därefter studerat uppgifter de fått fram på land. Arbetet har bland annat resulterat i följande:

  • Mätt upp bland annat däcksbalkar, för att bedöma storleken och kunna återskapa formen på skeppet.
  • Samlat in material för att skapa 3D-modeller.
  • Tagit träprover, för att få veta var virket växt och när det höggs (dendrokronologi).
  • Studerat arkivmaterial, som gett utgångspunkt för dateringar och måttuppgifter och fakta om Äpplets levnadshistoria.
  • Studerat Vasa och andra örlogsskeppsvrak för att hitta likheter och skillnader i detaljer och byggnadssätt.

Foto: Jim Hansson. Illustrationer: Alexander Rauscher.

Så bärgades Vasa.
Dela
Dela

/senaste nytt

Loading...

Innamo blir namnet på nya färjan

24 mar

På Åland hittar du vägen till sjöfarten

22 mar

Alla svenska isbrytare i trafik

17 mar

Första operationen gjord på Global Mercy

17 mar

Blåvit nyckelflagga till Viking Line

14 mar

Nytt vinstlyft för Finnlines

07 mar

Finländsk flagg på Viking XPRS

06 mar

Högtryck på tåglast i Umeå

03 mar

Viking Glory, ett år idag

01 mar
Finferries Innamo

Innamo blir namnet på nya färjan

M/S Innamo blir namnet på det nya fartyg som byggs av HL-Metal i Pargas för trafiken i Åbolands skärgård.

Lärare

På Åland hittar du vägen till sjöfarten

Den åländska sjöfartsutbildningen håller högsta internationella klass; Sjöfartsgymnasiet och dess erfarna lärare erbjuder dig kortare eller längre utbildningar som gör hela världen till din arbetsplats.

isbrytare

Alla svenska isbrytare i trafik

Isen fryser i mars är en gammal sanning som får nytt liv i vinter; efter en mild start är isläget skarpt och svenska Sjöfartsverket har skickat ut alla sina fem isbrytare.

Finferries Innamo

Innamo blir namnet på nya färjan

M/S Innamo blir namnet på det nya fartyg som byggs av HL-Metal i Pargas för trafiken i Åbolands skärgård.

Finferries Innamo

Innamo blir namnet på nya färjan

M/S Innamo blir namnet på det nya fartyg som byggs av HL-Metal i Pargas för trafiken i Åbolands skärgård.

Lärare

På Åland hittar du vägen till sjöfarten

Den åländska sjöfartsutbildningen håller högsta internationella klass; Sjöfartsgymnasiet och dess erfarna lärare erbjuder dig kortare eller längre utbildningar som gör hela världen till din arbetsplats.

/världen runt

En bra mäklare gör så många som möjligt glada och hör till dem som måste se framtiden lite tidigare än andra. Ett bra exempel är Olof Berndtsson som driver egna företaget Nordvik Shipping i Göteborg. Det var han som förde samman säljaren Viking Line med köparen Aegean Sea Lines när Rosella såldes från Östersjön till Medelhavet. Ungefär hur det gick till berättar Olof Berndtsson mer om i Ålands Sjöfarts senaste nummer.

19-åringarna Jesper Virtanen och Felix Englund drömmer om en framtid till sjöss och har tagit det första viktiga steget vid Sjöfartsgymnasiet i Mariehamn. I vår går de ut som vaktstyrmän och hyllar den åländska utbildningen. ”Världens bästa sjömansskola”, säger de om Ålands gymnasium och Alandica Shipping Academy. Hela intervjun finns att läsa på den här länken.

Det finns massor av entusiaster i vår värld och några av dem hittar vi i Sjökvarteret, Mariehamn, där bygget av galeasen Emelia pågår som bäst. Planen är att sjösätta sommaren 2025.

Snart är högsäsongen här igen och de gästande kryssningsfartygen är på väg till Åland med sammanlagt 13.000 passagerare. På den här länken hittar du alla planerade besök.

Torsdagen den 1 juni är det dags för Sjöfartens Dag i Mariehamn då hela den samlade sjöfartsbranschen kommer till Åland. Det bjuds på massor av föreläsningar, insikter, utsikter och mycket mer. På den här länken finns mer att läsa om vad som väntar och vilka företag som är på plats!

Dagen innan, onsdagen den 31 maj, är det på nytt dags för Mercy Ships Race. Har du inte redan anmält dig ska du göra det nu! Följ instruktionerna från den här sidan.

Ses.

Missa inte SJÖFARTENS DAG – torsdag 1 juni 2023!

THE MOVIE FROM 2022

/tidningen

/app

/förbundet

/rederierna

Facebook är sjöfartens skönaste salong. Här serveras de senaste nyheterna och spaningar från precis hela världen. Gör som snart 20.000 andra, kom in och häng med och följ Ålands Sjöfart!

Instagram är vår anslagstavla där vi visar bilderna som gör att du antingen saknar eller inte saknar livet till sjöss. 

Twitter är platsen där vi roar och oroar i lika delar. Med Ålands Sjöfart i ditt flöde blir det i alla fall aldrig tråkigt.

ANNONSER
Stefan Norrgrann
+358 457 323 4445
stefan.norrgrann@gmail.com

/mediakort

PUBLISHER
Jörgen Pettersson
+358 457 313 5640
jorgen.pettersson@sjofart.ax

Den åländska sjöfartshistorien sträcker sig hundratals år tillbaka i tiden. Tack vare kunskap, mod och framåtanda har den shippingen skapat ett rykte som når över hela världen. Ålands Sjöfart jobbar lokalt men tänker globalt; precis som rederierna vars fartyg drar från hamn till hamn över hela världen i jakt på nya laster och mer jobb. Ålands Sjöfart utkommer fyra gånger per år och bevakningen och rapporteringen pågår ständigt på sajten och i sociala medier. Vi berättar historien om sjöfarten och dess arbetare, till havs och på landbacken. Med utgångspunkt från Åland och med blicken fäst mot framtiden.

logo@2x

Created by April Kommunikation 

Webhosting Webbhotell iWebben

ÅLANDS SJÖFART 2023 – DATAPOLICY

Resurs 1
  • Nyheter
  • Maritime Day Åland 2023
    • Maritime Day Åland 2022
  • Mercy Ships Race 2023
    • Mercy Ships Race 2022
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
  • Nyheter
  • Maritime Day Åland 2023
    • Maritime Day Åland 2022
  • Mercy Ships Race 2023
    • Mercy Ships Race 2022
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
Sök
  • ANNONSER
  • Stefan Norrgrann
  • +358 457 323 4445
  • stefan.norrgrann@gmail.com
  • PUBLISHER
  • Jörgen Pettersson
  • +358 457 323 4445
  • jorgen.pettersson@aland.net