Sverige köper fyra nya fregatter från Naval Group i en affär som av statsminister Ulf Kristersson beskrivs som en av de största försvarsinvesteringarna sedan Gripensystemet introducerades på 1980-talet. Affären innebär inte bara nya örlogsfartyg till svenska marinen, utan också starten på ett nytt industriellt ekosystem kring drift, underhåll och livscykelservice i Sverige. Hela affären presenterades vid en presskonferens i morse.
Naval Group är franskt och motpart är den svenska staten. Fast i kulisserna finns mer än så, ett färskt samarbetsavtal med Oresund Dry Docks, ett av Östersjöns vassaste varv där i stort sett alla nordiska redeier är någon form av stamkund.
Här berättar Ålands Sjöfart om samarbetet mellan den franska jätten och ODD, i februari.
Redan i februari kunde Ålands Sjöfart berätta om det strategiska samförståndsavtal som tecknades mellan Naval Group och det skånska varvet. Då handlade det om planer och positionering. Nu, när Naval Group officiellt vunnit upphandlingen av de svenska fregatterna av typen FDI, Defence and Intervention Frigate, får samarbetet plötsligt en helt annan tyngd.
Tanken är att Öresund DryDocks ska bli den svenska noden för underhåll, serviceplanering och tekniskt stöd till de nya fregatterna under hela deras operativa livslängd. Ambitionen är att skapa hög tillgänglighet och minimera tiden i hamn, något som blivit allt viktigare i dagens säkerhetspolitiska läge och i ett Nato där fartyg förväntas kunna operera långt från hembasen under långa perioder.
För Naval Group handlar det också om strategisk uthållighet. Genom att bygga upp underhållskapacitet i Sverige minskar beroendet av utländska servicekedjor samtidigt som svensk kompetens byggs upp kring avancerade marina system.
Öresund DryDocks har samtidigt varit tydliga med att man ser sig redo för uppdraget. Varvet pekar på sin långa erfarenhet av att docka och underhålla stora kommersiella fartyg med höga krav på tillgänglighet och korta stilleståndstider, erfarenheter som man menar ligger närmare moderna fregatters driftprofil än traditionella mindre örlogsfartyg gör.
Enligt Sveriges regering är snabb leverans en avgörande faktor bakom valet av den franska lösningen. Förhandlingar mellan FMV, franska myndigheter och Naval Group inleds nu omedelbart och om tidplanen håller kan den första fregatten levereras redan 2030, följd av ytterligare ett fartyg per år.
Prislappen väntas landa kring tio miljarder svenska kronor per fartyg beroende på beväpning och systemval. Men bakom själva fartygsbeställningen växer också något större fram: ett nytt nordiskt maritimt industrikluster kring avancerad örlogsservice. Och där ser Öresund DryDocks ut att ha säkrat en position långt fram på bryggan.
För den som vill höra mer om planerna finns dessutom möjlighet att träffa representanter för Oresund DryDocks under Sjöfartens Dag i Mariehamn på torsdag.
