Hoppa till innehåll
Resurs 1

/Ålands Sjöfart bevakar shippingen globalt från Östersjöns hjärta – Mariehamn.

Sök
Stäng
  • Nyheter
  • Maritime Day Åland 2023
    • Maritime Day Åland 2022
  • Mercy Ships Race 2023
    • Mercy Ships Race 2022
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
Meny
  • Nyheter
  • Maritime Day Åland 2023
    • Maritime Day Åland 2022
  • Mercy Ships Race 2023
    • Mercy Ships Race 2022
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
Resurs 1
mobilemenu2
310714turva14.jpg

Turva – som en enorm ny bil

Publicerad: 11:08 - 01 aug 2014

|

Jörgen Pettersson

Hon riktigt glänser i solen. Turva är Gränsbevakningsväsendets senaste fartyg, slutlevererad för bara en månad sedan.Priset: En miljon euro per meter fartyg, eller 97 miljoner euro totalt.Fast man får mycket för pengarna. Inte minst nybilsdoften.

Hon är Östersjöns modernaste kustbevakningsfartyg, faktum är att hon är Östersjöns modernaste statsfartyg alla kategorier. Och efter bara någon månad i skarp drift har man knappt hunnit testa alla funktioner ombord. För en del verksamheter har man inte ens hunnit utarbeta några riktiga procedurer.

Tuomas Saarilehto är befälhavare ombord, det är hans andra befäl under sin karriär till sjöss. Han började arbeta med fartygsprojektet redan för ett år sedan, ett arbete som egentligen aldrig blir klart.

Turva kan sanera olja, rädda människor i sjönöd, frakta containrar, underhålla dykoperationer (med människor eller med en fjärrstyrd ubåt), avvisitera fartyg, bevaka gränsområden eller i princip vad som helst. Dessutom har hon en helikopterplatta.

– Det är det första finländska statsfartyget som har landningsmöjligheter för helikoptrar. Eller, vi har haft det tidigare på våra isbrytare, men i dag kan man nog inte säga att de tillhör staten längre, de bemannas av en entreprenör, berättar han när han ställer upp på helikopterdäcket för att posera för fotograf Saurén.

Skapar nya regler

Det faktum att varken Försvarsmakten eller Gränsbevakningsväsendet har några fartyg med helikoptermöjligheter har inneburit att man måste ta fram nya regler, själva taktiken så att säga, för hur helikoptrar ska hanteras av fartygets besättning. Hur de ska flyga in, hur ordergången ska fungera, vem som har vilket ansvar och så vidare. Sedan ska reglerna finslipas under övning. Det är en lång process. Och all utrustning finns inte heller på plats än.

– Vi kan lufttanka helikoptrar från fartyget. Då hissas en bränsleslang upp till helikoptern. Men ännu har inte våra helikoptrar anslutningarna till bränsleslangen. Det får de först 2016.

Fartyget har tre motorer som dessutom är anpassade för LNG-drift. De är kopplade till en fast propelleraxel och två vridbara motornaceller, precis som på Skarven för övrigt. Tillsammans med en dynamisk och en fast bogpropeller kan fartyget hålla sin position med en exakthet på mindre än en meter till och med i hård sjö.

Men någon LNG-tank på akterdäck finns det inte.

– Nej, den sitter mitt i fartyget av säkerhetsskäl. Vi måste skydda den mot yttre hot. Och motorerna fungerar oberoende av varandra. Faktum är att maskinrummet egentligen är två separata maskinrum med vattentäta skott emellan. Skulle ett maskinrum förstöras så kan vi ändå verka.

Bogsera oljetankrar

Med alla motorer i drift utvecklar fartyget 11,6 MW. Det är vansinnigt mycket effekt, så mycket att man valt att utrusta fartyget med avancerad bogseringsutrustning. Turva kan till och med ta oljetankrar på släp om det skulle behövas. Och eftersom hon är isklassad kan hon bogsera genom packis.

Nästa år får hon sin beväpning också. Ingenting i kanonväg, ingenting märkvärdigt ur ett militärt perspektiv. Hon får ett par 12,7-millimeters kulsprutor. Bra för varningsskott och för insatser mot terrorhot av varierande art, är tanken. Ingenting man för krig med. Och så har besättningen sina personliga vapen förstås. Frågan är om Turva kan användas som eskortfartyg vid Afrikas horn. Finland är ju ett aktivt FN-land, och brukar samöva med NATO.

Tuomas Saarilehto vrider på sig. Frågan är obekväm.

– Det där är en politisk fråga, och inte så lätt att svara på. Men rent operativt, rent tekniskt, javisst. Det skulle inte vara något problem. Men du måste förstå att Turva inte är något örlogsfartyg. Det är inte vår roll, och vi har inte så tung beväpning. Men ja, vi skulle kunna verka i den roll du beskriver.

Inplastad häktescell

Att gå omkring på fartyget känns lite som att se sig om i sin nya bil. Det luktar nytt överallt, alla ytor är skinande rena, och i häktescellen (träffa Turvas besättning under en visitation när du råkar ha den olagliga typen av hemrullade cigaretter ombord och du får bekanta dig med den på närmare håll) är madrasserna på golvet fortfarande inplastade. Det som på ett örlogsfartyg skulle ha kallats stridsledningscentralen är toppmodern upp till en nivå där man instinktivt jämför med något ur en science-fictionrulle, som en korsning mellan däcket på Star Trekrymdskeppet Enterprise och en mörklagd biosalong. Till och med lejdarkorridoren upp till bryggan är mörklagd och försedd med röd belysning för att ögonen ska ha vant sig när man väl är uppe. Allt är så modernt och läckert att det nästan blir löjligt. Patrullbåten som kan hissas ut åt styrbord är samma modell som Sjöräddningen äntligen fått ett exemplar av, fast en specialtillverkad version som är lite snabbare och lite mindre (i bilvärlden hade den säkert kallats ”signature edition” eller något i den stilen). Utrustningen ombord är densamma.

Man frågar sig hur många besättningsmän som behövs för driften. I mitt huvud räknar jag på funktionerna som ska bemannas och kommer upp i runt 100.

– Fartygets standardbesättning är 15 personer. Med två skift ombord kan vi alltid öka antalet om något skulle hända, men normal drift kräver inte mer.

Kaptenen gapskrattar

Intervjun genomförs på svenska. Tuomas Saarilehto gör verkligen sitt bästa, utan att föreslå något annat språk. På vår uppmaning byter vi så småningom till engelska. Då blir vi mer jämspelta.

Kan man som ålänning i sjönöd eller vad det nu kan handla om få hjälp av er på sitt modersmål svenska?

– Tyvärr har vi ingen ombord som talar svenska som modersmål. Men alla ska ju kunna tala en del svenska. Men vi kan alltid kommunicera på det officiella maritima språket, som alltså är engelska, säger han.

Det här med LNG då, Viking Lines Grace har ju problem så tillvida att de bara kan bunkra gas i Stockholm. Gör ni det också?

(Här brister befälhavaren ut i intervjuns enda gapskratt) – Nej, det skulle se ut. Finlands gränsbevakning bunkrar i Sverige. Nej, det finns i dag. bunkermöjligheter i alla större finska hamnar, men då bunkrar vi inte från fartyg utan från tankbilar. Men motorerna går att göra på andra bränslen också.

Sedan tillägger han att några besättningsmän har varit med under patrullering med Sveriges kustbevakning, bland annat för att lära sig tung bogsering i praktiken – erfarenheter som sedan kan ligga till grund för bogseringsprocedurer i Finland. Det sker hela tiden ett utbyte mellan Sveriges och Finlands olika myndigheter, så det är normalt förfarande.

Nu återstår alltså ett år av inkörning och övning innan fartyget förklaras vara operativt.

– Men vi rycker förstås ut innan dess om vi behövs, säger Tuomas Saarilehto.

Dela
Dela

/senaste nytt

Loading...

Innamo blir namnet på nya färjan

24 mar

På Åland hittar du vägen till sjöfarten

22 mar

Alla svenska isbrytare i trafik

17 mar

Första operationen gjord på Global Mercy

17 mar

Blåvit nyckelflagga till Viking Line

14 mar

Nytt vinstlyft för Finnlines

07 mar

Finländsk flagg på Viking XPRS

06 mar

Högtryck på tåglast i Umeå

03 mar

Viking Glory, ett år idag

01 mar
Finferries Innamo

Innamo blir namnet på nya färjan

M/S Innamo blir namnet på det nya fartyg som byggs av HL-Metal i Pargas för trafiken i Åbolands skärgård.

Lärare

På Åland hittar du vägen till sjöfarten

Den åländska sjöfartsutbildningen håller högsta internationella klass; Sjöfartsgymnasiet och dess erfarna lärare erbjuder dig kortare eller längre utbildningar som gör hela världen till din arbetsplats.

isbrytare

Alla svenska isbrytare i trafik

Isen fryser i mars är en gammal sanning som får nytt liv i vinter; efter en mild start är isläget skarpt och svenska Sjöfartsverket har skickat ut alla sina fem isbrytare.

Finferries Innamo

Innamo blir namnet på nya färjan

M/S Innamo blir namnet på det nya fartyg som byggs av HL-Metal i Pargas för trafiken i Åbolands skärgård.

Finferries Innamo

Innamo blir namnet på nya färjan

M/S Innamo blir namnet på det nya fartyg som byggs av HL-Metal i Pargas för trafiken i Åbolands skärgård.

Lärare

På Åland hittar du vägen till sjöfarten

Den åländska sjöfartsutbildningen håller högsta internationella klass; Sjöfartsgymnasiet och dess erfarna lärare erbjuder dig kortare eller längre utbildningar som gör hela världen till din arbetsplats.

/världen runt

En bra mäklare gör så många som möjligt glada och hör till dem som måste se framtiden lite tidigare än andra. Ett bra exempel är Olof Berndtsson som driver egna företaget Nordvik Shipping i Göteborg. Det var han som förde samman säljaren Viking Line med köparen Aegean Sea Lines när Rosella såldes från Östersjön till Medelhavet. Ungefär hur det gick till berättar Olof Berndtsson mer om i Ålands Sjöfarts senaste nummer.

19-åringarna Jesper Virtanen och Felix Englund drömmer om en framtid till sjöss och har tagit det första viktiga steget vid Sjöfartsgymnasiet i Mariehamn. I vår går de ut som vaktstyrmän och hyllar den åländska utbildningen. ”Världens bästa sjömansskola”, säger de om Ålands gymnasium och Alandica Shipping Academy. Hela intervjun finns att läsa på den här länken.

Det finns massor av entusiaster i vår värld och några av dem hittar vi i Sjökvarteret, Mariehamn, där bygget av galeasen Emelia pågår som bäst. Planen är att sjösätta sommaren 2025.

Snart är högsäsongen här igen och de gästande kryssningsfartygen är på väg till Åland med sammanlagt 13.000 passagerare. På den här länken hittar du alla planerade besök.

Torsdagen den 1 juni är det dags för Sjöfartens Dag i Mariehamn då hela den samlade sjöfartsbranschen kommer till Åland. Det bjuds på massor av föreläsningar, insikter, utsikter och mycket mer. På den här länken finns mer att läsa om vad som väntar och vilka företag som är på plats!

Dagen innan, onsdagen den 31 maj, är det på nytt dags för Mercy Ships Race. Har du inte redan anmält dig ska du göra det nu! Följ instruktionerna från den här sidan.

Ses.

Missa inte SJÖFARTENS DAG – torsdag 1 juni 2023!

THE MOVIE FROM 2022

/tidningen

/app

/förbundet

/rederierna

Facebook är sjöfartens skönaste salong. Här serveras de senaste nyheterna och spaningar från precis hela världen. Gör som snart 20.000 andra, kom in och häng med och följ Ålands Sjöfart!

Instagram är vår anslagstavla där vi visar bilderna som gör att du antingen saknar eller inte saknar livet till sjöss. 

Twitter är platsen där vi roar och oroar i lika delar. Med Ålands Sjöfart i ditt flöde blir det i alla fall aldrig tråkigt.

ANNONSER
Stefan Norrgrann
+358 457 323 4445
stefan.norrgrann@gmail.com

/mediakort

PUBLISHER
Jörgen Pettersson
+358 457 313 5640
jorgen.pettersson@sjofart.ax

Den åländska sjöfartshistorien sträcker sig hundratals år tillbaka i tiden. Tack vare kunskap, mod och framåtanda har den shippingen skapat ett rykte som når över hela världen. Ålands Sjöfart jobbar lokalt men tänker globalt; precis som rederierna vars fartyg drar från hamn till hamn över hela världen i jakt på nya laster och mer jobb. Ålands Sjöfart utkommer fyra gånger per år och bevakningen och rapporteringen pågår ständigt på sajten och i sociala medier. Vi berättar historien om sjöfarten och dess arbetare, till havs och på landbacken. Med utgångspunkt från Åland och med blicken fäst mot framtiden.

logo@2x

Created by April Kommunikation 

Webhosting Webbhotell iWebben

ÅLANDS SJÖFART 2023 – DATAPOLICY

Resurs 1
  • Nyheter
  • Maritime Day Åland 2023
    • Maritime Day Åland 2022
  • Mercy Ships Race 2023
    • Mercy Ships Race 2022
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
  • Nyheter
  • Maritime Day Åland 2023
    • Maritime Day Åland 2022
  • Mercy Ships Race 2023
    • Mercy Ships Race 2022
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
Sök
  • ANNONSER
  • Stefan Norrgrann
  • +358 457 323 4445
  • stefan.norrgrann@gmail.com
  • PUBLISHER
  • Jörgen Pettersson
  • +358 457 323 4445
  • jorgen.pettersson@aland.net