Det sjöfolk och räddningsmyndigheter till varje pris vill undvika är en kollision till havs mellan ett tankfartyg och en passagerarfärja- speciellt ett tankfartyg som fraktar lättantändliga produkter som bensin.Det var just vad som hände i inloppet till Göteborgs hamn natten till söndag.- Jag hoppas det berodde på ett tekniskt fel, säger sjöfartsexperten Bengt Malmberg.
Det var under natten till den 19 juli som tankfartyget Ternvind var på väg in i Göteborgs hamnområde. Någonstans mellan Asperö i söder och Skeppstadsholmen som hör till Göteborgs stad i norr kolliderade hon med fören rätt in i sidan på Stenas rorofartyg Jutlandica.
Några detaljer om olyckan har inte offentliggjorts, varken av Stena Line eller av Terntank, eftersom allt först ska utredas av Statens haverikommission.
Efter olyckan ankrade bägge fartygen först vid kollisionsplatsen för att göra en första bedömning av skadorna. Så småningom fortsatte Jutlandica med reducerad fart in till sin kajplats, medan Ternvind gick till Halmstad. Hon kommer under måndagen sannolikt att gå till Odense för varvsöversyn.
Kunde gå till kaj
Skadorna blev stora. Stena Jutlandicas skrov brast på två ställen, med vatteninträngning från ett hål under vattenlinjen och ett betydligt större hål rakt in på bildäck. Men skadorna var alltså inte större än att hon kunde gå in till kaj för egen maskin. Även om det inte finns några detaljer om vatteninträngningen, så var det aldrig aktuellt att evakuera passagerarna till havs. Den stora skadan, men facit i hand, blev i stället ekonomisk: Flera veckor på varv mitt under högsäsong.
Ternvind klarade sig bättre. Fören blev rejält tillknycklad, men fartyget klarade sig både från skrovläckor och från utsläpp av lasten, totalt 12.000 ton diesel och bensin.
Bengt Malmberg är överlärare i nautiska ämnen vid Högskolan på Åland. Han sätter en slant på att kollisionen orsakades av något tekniskt fel.
– Eller åtminstone hoppas jag det. Det är klart, ofta finns det moment av mänskliga fel och brister, men det är något haverikommissionen får utreda. Vi har ju sett i åländska farvatten (senast med Amorellas grundstötning vid Julgrund, reds anm) hur snabbt det kan gå om man får en blackout. Och de här stora pjäserna är svåra att häva en ofrivillig gir med, man hinner inte komma undan, säger han.
Nära katastrof
Hade tankfartygets last av bensin läckt ut hade det räckt med några gnistor för att hela området hade förvandlats till ett eldhav – det hade kunnat utvecklas till en katastrof av enorma mått.
Och visst finns det en risk för att samma sak skulle kunna inträffa på Åland, även om man försökt minimera den.
– I inloppet till Mariehamn finns det begränsningar. Till exempel har vi ett mötesförbud på sträckan mellan Kobba klintar och Algots lada mitt emot Korrvik. Så riskerna här är inte så stora. Men hela Ålands hav är en riskzon med nord-sydgående fraktfart som korsas av färjorna i öst-västlig riktning. Men där har det aldrig hänt något sådant här, säger Bengt Malmberg.
Varför inte?
– Det är duktigt och kompetens befäl på färjorna, det är en bidragande orsak. Man kör med goda marginaler, och det sköts på ett bra sätt.
Detaljer inom ett år
Hur olyckan gick till, och detaljerna kring händelserna blir offentliga när Statens haverikommission är klara med sin utredning.
– Vi blev informerade strax efter att olyckan hade skett enligt gällande regler. I normalfallet tar en sådan här utredning runt 12 månader, men det kan gå snabbare, säger Jörgen Zachau, ansvarig utredare på haverikommissionen.
Passagerarfartygets konstruktion hade stor betydelse för att olyckan inte blev värre än vad som blev fallet.
– Visst, det är inte kul att ha 12.000 kubikmeter lättflyktig brandfarlig vätska i Göteborgs skärgård, men mitt största bekymmer är passagerarbåten. Den hade runt 600 personer ombord, och när en sådan båt blir träffad i veka livet blir det känsligt – speciellt när det sker under vattenlinjen. Men fartyget är väldigt modernt ur stabilitetssynvinkel, så det fanns aldrig någon uppenbar risk för att det skulle sjunka.
Att göra som i Mariehamn och förbjuda möten är inget alternativ på olycksplatsen.
– Nej, i den hä delen av inloppet är det gott om plats. Det finns ingen anledning att diskutera envägstrafik där. Däremot har man breddat farlederna längre in i inloppet, så där kan man nu köra ingående och utgående trafik längs skilda farleder.
