I nuläget är inte TallinkSilja intresserade av gasdrift för vare sig Galaxy eller någon av de andra fartygen.
Som läget är i dag är det inte aktuellt för TallinkSilja att som Viking Line satsa på gasdrift.
– LNG-gasen lämpar sig främst för nybyggen, och för tillfället har vi inga planer på nybeställningar, säger Margus Schults, vd för TallinkSilja, till Åbo Underrättelser.
Viking Lines nya jättefärja som ska levereras 2013 är byggd för att gå på gas. Men vem som ska leverera gasen är ännu inte bestämt.
Enligt ÅU förhandlar Viking Line just nu med fyra olika leverantörer, bland dem finländska Gasum som funderar på att bygga en LNG-terminal i Åbo. Även svenska Aga som redan byggt en terminal i Nynäshamn finns med bland förhandsspekulationerna.
I en intervju i på annan plats i Ålands Sjöfart säger vd Mikael Backman Mikael Backman att han inte är orolig över bränsletillgången.
– På sex månaders varsel kan vi ordna det, säger han.
Ett problem just nu är att hittills är det bara Viking som uttryckt intresse att köpa gas.
– Vi behöver större volymer för att det ska löna sig att bygga en terminal, säger direktör Björn Ahlnäs på Gasum till ÅU.
Passagerarna får betala
TallinkSilja är inte redo för gasdrift än. De befintliga fartygen är inte anpassade för gasdrift, att installera det i efterhand är både dyrt och besvärligt. Inte minst tankarna kräver mycket plats.
Själva skälet till att LNG-gas just nu är hett är bränslekraven som träder i kraft 2015. Då får mängden svavel i utsläppen uppgå till maximalt 0,1 procent istället för dagens 1,0 procent.
Margus Schults tror ändå inte gasdrift blir ett alternativ för TallinkSilja:
– På sikt blir gasen säkert ett attraktivt alternativ. Men som det ser ut nu satsar vi på det nya lågsvavelhaltiga bränslet som krävs 2015.
Det blir inte billigt. Rederinäringen uppskattar att bränslekostnaderna då stiger med 70 procent, vilket måste läggas på passagerarna.
80 euro per person
När det gäller kryssningstrafiken avslöjar TallinkSilja för ÅU att en resenär spenderar cirka 80 euro på en kryssning, inklusive biljettpriset.
Det borde vara mer, tycker Margus Schults.
– Vi behöver ytterligare fyra fem euro per passagerare för att vi ska nå upp till samma inkomstnivå som före lågkonjunkturen.
Fördelningen på kryssningssidan är att biljetterna utgör cirka en tredjedel av intäkterna medan resten kommer från ombordförsäljningen.