Verkligheten i pandemin kräver åtgärder långt utöver det vanliga. Lagstiftning som är gjord för normala förhållanden gör det omöjligt att överleva och måste därför ses över. Detta är särskilt tydligt inom sjöfarten där passagerarna tvingas stanna hemma och lastmängderna minskar radikalt till följd av global nedgång i efterfrågan. Rederierna kan inte längre hålla folk med jobb och lön och måste anpassa sig för en helt ny tillvaro. Detta får återverkningar för alla sjöanställda på olika sätt; i bästa fall längre arbetsturer, i värsta fall uppsägningar. Detta kräver lyhördhet från precis alla som är inblandade i industrin – rederier, regeringar, lagstiftning, fack och, såklart, personalen. Krisen inom branschen har nått nivåer vi aldrig tidigare varit med om.
Detta blev särskilt tydligt i går, igen, när Tallink Silja AB varslar 500 anställda ombord på de svenskflaggade fartygen M/S Silja Symphony och M/S Galaxy.
I en stor intervju i Dagens Industri berättar vd Marcus Risberg om läget och väljer att göra det tydligt och transparent:
– Tyvärr står vi nu inför en i det närmaste katastrofal situation. Möjligheten till korttidspermitteringar, som hittills räddat många jobb, löper för vår del ut i slutet av november, och inga besked har kommit från regeringen om en förlängning trots att möjligheten finns i lagen, säger han.
Varslet om uppsägning gäller nu alla ombordanställda inom kollektivavtalsområdena SEKO och Sjöbefälsföreningen, drygt 500 personer. Skälet till detta är att marknaden kollapsat till följd av pandemin och mynidghetsbeslut och reserestriktioner. Med stöd i korttidspermitteringar har Tallink Silja kunnat fortsätta med begränsade inrikeskryssningar, till Gotland och Härnösand. När november kommer försvinner den möjligheten som ändå uppskattats av marknaden. Krisen i rederiet slår dessutom långt utanför den egna sfären. Både varuförsörjningen och hela besöksnäringen drabbas oerhört hårt.
– Ett normalt år genererar kryssningstrafiken med passagerarfartyg till och från Stockholm cirka 10 miljoner passagerare och cirka 5 miljarder kronor i intäkter för besöksnäringen och handeln bara i Stockholm. Vi är övertygade om att många andra bolag i branschen också hotas av stora varsel. För att undvika det uppmanar vi regeringen att ändra linje och så snabbt som möjligt förlänga korttidspermitteringarna, säger Marcus Risberg till Dagens Industri.
Bransch- och arbetsgivarorganisationen Visita håller med och flaggar för en stor varselvåg om inget görs från statligt håll kring, till exempel, korttidspermitteringarna.
– Det är en tickande bomb. Jag får dagligen signaler från våra medlemsföretag om att mängder av nya och mycket stora varsel är nära förestående på grund av att perioden med bland korttidspermitteringar är på väg att ta slut, säger Jonas Siljhammar, vd för Visita, till DI.
Detta handlar om verkliga hot och uteblivna inkomster i stor skala. Turismen i Sverige, och Finland och särskilt på Åland, omfattar tusentals företag som bara i Sverige sysselsätter 200.000 personer. Många av dessa jobb har redan försvunnit till följd av restriktionerna i kampen mot covid-19. Inom besöksnäringen i Sverige omfattas redan nu 60.000 personer av korttidspermitteringar vilket höjer kraven på snabba åtgärder. Vid sidan av detta anser Visita, enligt DI, att regeringen dessutom måste förlänga omställningsstödet och bevilja anstånd med skatteinbetalningar.
Kommunikationschefen Erika Janson vid Tallink Silja kommenterar varselbeskedet i Dagens Nyheter och beskriver det ”en konsekvens av två resultat”:
– Dels är det ett resultat av coronapandemin, dels att vår möjlighet till korttidspermittering löper ut i slutet av november. Det här är djupt olyckligt och det sista som vi vill göra men det är ett sätt för oss att dra i nödbromsen, säger hon till DN.
Rederiet har varit i kontakt med den svenska regeringen i ett försök att höja medvetandet om att dagens situation kräver helt nya åtgärder.
– Vi hoppas naturligtvis inte behöva verkställa det här utan få till en lösning, antingen att regeringen förlänger möjlighet till korttidspermittering, samtidigt som vi internt för diskussioner med fackförbunden om vi kan hitta någon annan lösning. Vi har ganska långa uppsägningstider för besättningen, mellan 6-12 månader så mycket kan hinna hända på den här tiden och vår absoluta ambition är att inte behöva säga upp personal, säger Erika Janson.
Som en följd i färg har även branschorganisatiuonen Svensk Sjöfart agerat och ber svenska regeringen och finansminister Magdalena Andersson (S) om åtgärder för att förlänga den maximala tiden som systemet med korttidspermittering kan användas. Enligt nuvarande regelverk kan systemet med korttidspermittering användas maximalt tre plus sex månader. Svensk Sjöfart föreslår nu att antalet månader utsträcks för särskilt hårt drabbade företag.
– Pandemin har slagit olika hårt mot olika delar av näringslivet. Exempelvis har passagerarsjöfarten och besöksnäringen drabbats mycket hårt på grund av de åtgärder som vidtagits för att minska smittspridningen, så som exempelvis stängda gränser, avrådan från resor och reglering om ett maximalt antal personer som får vistas i en och samma lokal. Beslut om förlängning av korttidspermittering för särskilt hårt drabbade företag är en sådan åtgärd som behöver ske skyndsamt för att undvika ytterligare varsel och uppsägningar, säger Anders Hermansson, vice VD på Svensk Sjöfart i ett pressmeddelande.
En förändring av korttidspermitteringen är viktigt inte bara för sjöfarten och samhällsviktiga transporter i sig, utan även för hela samhällsekonomin.
– En skattning avseende helåret 2020 är att passagerartappet kommer att uppgå till ca 20 miljoner färre passagerare. Jämfört med ett normalår innebär detta stora intäktsfall för rederierna, men också för Sverige. Enligt en bedömning från Stockholms handelskammare genererar enbart kryssningstrafiken till och från Stockholm årligen ca 5 miljarder kronor i intäkter för besöksnäringen och handel i Stockholm. Färjorna utgör en mycket viktig länk såväl varuförsörjningen och industrin som för återstarten av bland annat besöksnäringen. Åtgärder för att säkerställa att denna infrastruktur finns kvar är således enormt viktig för återstarten av svensk ekonomi och för att snabbt skapa arbetstillfällen ombord men inte minst i land när pandemin väl är över, säger Anders Hermansson.
