Svensk Sjöfart tar strid om avgifter

Sjöfartsverket föreslår höjda avgifter för handelssjöfarten och därmed ytterst för transportköparna, något som branschorganisationen Svensk Sjöfart motsätter sig, bland annat eftersom verket föreslås få ett stort tillskott från regeringen samtidigt som man ger tydliga signaler om att avgifterna inte bör höjas.

Svensk Sjöfart har tidigare påpekat att Sjöfartsverket, där bara var tionde utgiftskrona finansieras av staten och närmre åtta kronor kommer från bransch/transportköpare, har en orimlig finansieringsmix i förhållande till verkets uppdrag och de politiska målen. Det föreslagna tillskottet som aviserades av regeringen efter att remissen skickades ut välkomnas naturligtvis av branschorganisationen. Svensk Sjöfarts VD Rikard Engström menar att långsiktigt ökade anslag är centralt för Sjöfartsverket inte genom avgiftshöjningar ska tvingas sänka sjöfartens, och därmed näringslivets, konkurrenskraft.

– I slutändan får avgiftshöjningar stora konsekvenser för hela samhället. Vi ser Sjöfartsverkets utmanande ekonomiska situation men menar att lösningen inte kan vara att sänka sjöfartens konkurrenskraft. Regeringen måste som ansvarstagande ägare och utifrån de mål man har agera. Stora delar av sjöfarten har drabbats hårt under coronapandemin, att då höja avgifterna och minska sjöfartens konkurrenskraft ytterligare kan få stor påverkan på både försörjningsberedskapen, svensk industris konkurrenskraft och AB Sveriges hållbarhetsarbete. En stor brist i Sjöfartsverkets arbete med förslaget om höjningar är att det saknar en konsekvensanalys över vilka samhällsekonomiska kostnader höjningarna får. Att höja avgifter kraftigt, men inte ha en aning om hur det påverkar hela samhället är märkligt. Ett verk bör rimligtvis arbeta för att samhället ska fungera så bra som möjligt och ta välgrundade beslut baserat på samhällsnytta. Att dessutom exempelberäkningarna som presenteras i Sjöfartsverkets förslag på höjningar innehåller direkta felaktigheter är något som givetvis måste korrigeras, säger Rikard Engström, VD Svensk Sjöfart.

Efter att Sjöfartsverket skickat ut förslag om höjda avgifter har regeringen föreslagit höjda medel till myndigheten, bland annat för att farledsavgifterna inte ska behöva höjas ytterligare.

– Eftersom Sjöfartsverket föreslagits få höjda medel under kommande år förväntar vi oss att avgifterna inte höjs, att Sjöfartsverket drar tillbaka avgiftshöjningarna och går på den linje som regeringen tydligt uttalat sig om. Vi ser Sjöfartsverkets ekonomiska verklighet men menar att lösningen måste komma genom ökade anslag, ett tydligt fokus på kärnverksamheten samt effektiviseringar inom myndigheten – inte minst genom att nyttja teknikens möjligheter för reducerade kostnader, säger Rikard Engström.

Svensk Sjöfart jämställer de aviserade avgiftshöjningarna med beskattning och anser att ett sådant beslut i sådana fall borde hanterats i parlamentarisk ordning

– Något som också bekymrar oss är att Sjöfartsverket i sin anslagsframställan till regeringen angivit att åtgärder som tidigare finansierats med anslag nu finansieras med avgifter från handelssjöfarten. Att regeringen tillför medel för 2022 för att komma tillrätta med problematiken där avgiftsmedel används för att finansiera sådant som bör finansieras över anslag. Att regeringen inte ger besked om hur detta ska hanteras efter 2022 är ytterst bekymmersamt. Om regeringen anser att de avgifter som tas ut från sjöfarten för kostnader relaterade till farleder och direkt service till sjöfarten även ska användas till att finansiera andra kostnader, så förefaller regeringen vilja bibehålla en ordning där man har ett avgiftsuttag som påminner om traditionell beskattning. Om så är fallet är det förvånande att regeringen inte underställt detta för beslut av riksdagen, säger Anders Hermansson, vice VD Svensk Sjöfart.

Sjöfartsverket har inom ramen för farleds- och lotsavgifterna tagit in medel för miljöincitamentssystem. Systemet är sagt att vara ett nollsummespel med en princip om att de som släpper ut minst ska få en högre miljörabatt. Arbetet med miljöincitament är dock något som Svensk Sjöfart menar bör förbättras. För 2018 var miljörabatten exempelvis budgeterad till 80 miljoner, men av dessa utbetalades mindre än hälften – knappt 37 miljoner.

– Sjöfartsverket har under tidigare år tagit in medel för miljöincitament som inte betalats ut. Dessa medel måste rimligtvis vara öronmärkta för miljöincitament och inget annat; annars rundar Sjöfartsverket det avgiftsökningstak regeringen satt på farledsavgifterna. Vi anser att det är uppenbart att transparensen kring miljörabatten behöver öka. Avgifter som används för detta ändamål bör hanteras genom fonder för att säkerställa att medlen går till att gynna de aktörer som satsar och går före i utvecklingen, säger Christina Palmén.

Under året har Sjöfartsverket aviserat att farleds- och lotsavgiftssystemet ska förändras, något som Svensk Sjöfart välkomnar.

– Framöver hoppas vi på ett konstruktivt arbete. Sjöfartsverkets arbete med reviderad samt ny avgiftsmodell måste snabba på och komma i mål. Vi har gett inspel till arbetet och väntar på återkoppling samt inbjudan till uppföljningsmöte som vi ser fram emot, säger Christina Palmén.

Fakta farleds- och lotsavgifter:

• Farledsavgiften består av fyra delar; fartygsbaserad beredskaps- och farledsavgift, samt gods- och passageraravgift. Beredskaps- och den fartygsbaserade avgiften baseras på fartygets nettodräktighet. Endast i den fartygsbaserade farledsavgiften (sk anlöpsavgift) finns det möjlighet att få miljörabatt.
• Farledsavgiften finansierar Sjöfartsverkets verksamhet till cirka 90 procent, samtidigt som majoriteten av EU:s länder inte har några statliga farledsavgifter. De nuvarande svenska farledsavgifterna utgör därför en konkurrensnackdel för handelssjöfarten inom Sverige och för det svenska näringslivet.

Fakta sammanfattning av Svensk Sjöfarts synpunkter

• FSS avstyrker förslag om ytterligare höjningar av avgifter. FSS menar att avgiftshöjningar givet de samhälleliga målen men också givet den situation industri, besöksnäring och sjöfarten befinner sig i under rådande pandemi inte bör genomföras.
• Att belasta befintlig sjöfart med mer avgifter går tvärtemot de politiska ambitionerna om mer gods och passagerare på köl.
• Sjöfartsverkets behov av ökade medel måste täckas av ökade anslag parallellt med ett intensifierat internt effektiviseringsarbetet där Sjöfartsverket inte minst nyttjar teknikens möjligheter för att reducera kostnadsbasen samt fokuserar på sin kärnverksamhet
• Sjöfartsverkets remissunderlag är bristfälligt och framförallt efterlyser vi en konsekvensanalys över hur förslaget påverkar konkurrenskraften för sjöfarten
• Sjöfartsverket bör fokusera på sin kärnverksamhet samt öka transparensen kring hur avgifterna från sjöfarten bekostar delar av Sjöfartsverkets verksamhet som inte innefattar direkt service till sjöfarten.
• FSS ifrågasätter om Sjöfartsverkets förslag om att höja farledsavgifter med hänvisning till miljöincitament är korrekt.
• Därtill motsätter FSS föreslagen höjning av lotsavgifter på 10 procent. Skälet är att Sjöfartsverket i sin remiss inte har redovisat vare sig historik, status eller, och viktigast, slutår för höjningar som åberopar korssubventioneringen som skäl. Samt om verket avser höja lotsavgifterna för att minska korssubventioneringen, bör man samtidigt sänka farledsavgifterna i motsvarande mån likt tidigare principer som Sjöfartsverket tillämpat.

På den här länken kan du läsa hela remissvaret från Svensk Sjöfart.