Hoppa till innehåll
logo2x_0

/Ålands Sjöfart bevakar shippingen globalt från Östersjöns hjärta – Mariehamn.

Sök
Stäng
  • Maritime Day Åland 2023
  • Nyheter
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
  • Maritime Day Åland 2022
    • Mercy Ships Race 2022
Meny
  • Maritime Day Åland 2023
  • Nyheter
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
  • Maritime Day Åland 2022
    • Mercy Ships Race 2022
logo2x_0
mobilemenu2
BeFunky-collage (2)
Svensk Sjöfarts Rikard Engström och Christina Palmén kritiserar föreslagna avgiftshöjningar.

Svensk Sjöfart tar strid om avgifter

Publicerad: 08:10 - 01 okt 2021

|

Jörgen Pettersson
Branschorganisationen Svensk Sjöfart tar strid mot planerna på höjda avgifter för handelssjöfarten trots att verket får stort ekonomiskt tillskott från regeringen; höjningar försvagar konkurrenskraften, skriver Svensk Sjöfart.

Sjöfartsverket föreslår höjda avgifter för handelssjöfarten och därmed ytterst för transportköparna, något som branschorganisationen Svensk Sjöfart motsätter sig, bland annat eftersom verket föreslås få ett stort tillskott från regeringen samtidigt som man ger tydliga signaler om att avgifterna inte bör höjas.

Svensk Sjöfart har tidigare påpekat att Sjöfartsverket, där bara var tionde utgiftskrona finansieras av staten och närmre åtta kronor kommer från bransch/transportköpare, har en orimlig finansieringsmix i förhållande till verkets uppdrag och de politiska målen. Det föreslagna tillskottet som aviserades av regeringen efter att remissen skickades ut välkomnas naturligtvis av branschorganisationen. Svensk Sjöfarts VD Rikard Engström menar att långsiktigt ökade anslag är centralt för Sjöfartsverket inte genom avgiftshöjningar ska tvingas sänka sjöfartens, och därmed näringslivets, konkurrenskraft.

– I slutändan får avgiftshöjningar stora konsekvenser för hela samhället. Vi ser Sjöfartsverkets utmanande ekonomiska situation men menar att lösningen inte kan vara att sänka sjöfartens konkurrenskraft. Regeringen måste som ansvarstagande ägare och utifrån de mål man har agera. Stora delar av sjöfarten har drabbats hårt under coronapandemin, att då höja avgifterna och minska sjöfartens konkurrenskraft ytterligare kan få stor påverkan på både försörjningsberedskapen, svensk industris konkurrenskraft och AB Sveriges hållbarhetsarbete. En stor brist i Sjöfartsverkets arbete med förslaget om höjningar är att det saknar en konsekvensanalys över vilka samhällsekonomiska kostnader höjningarna får. Att höja avgifter kraftigt, men inte ha en aning om hur det påverkar hela samhället är märkligt. Ett verk bör rimligtvis arbeta för att samhället ska fungera så bra som möjligt och ta välgrundade beslut baserat på samhällsnytta. Att dessutom exempelberäkningarna som presenteras i Sjöfartsverkets förslag på höjningar innehåller direkta felaktigheter är något som givetvis måste korrigeras, säger Rikard Engström, VD Svensk Sjöfart.

Efter att Sjöfartsverket skickat ut förslag om höjda avgifter har regeringen föreslagit höjda medel till myndigheten, bland annat för att farledsavgifterna inte ska behöva höjas ytterligare.

– Eftersom Sjöfartsverket föreslagits få höjda medel under kommande år förväntar vi oss att avgifterna inte höjs, att Sjöfartsverket drar tillbaka avgiftshöjningarna och går på den linje som regeringen tydligt uttalat sig om. Vi ser Sjöfartsverkets ekonomiska verklighet men menar att lösningen måste komma genom ökade anslag, ett tydligt fokus på kärnverksamheten samt effektiviseringar inom myndigheten – inte minst genom att nyttja teknikens möjligheter för reducerade kostnader, säger Rikard Engström.

Svensk Sjöfart jämställer de aviserade avgiftshöjningarna med beskattning och anser att ett sådant beslut i sådana fall borde hanterats i parlamentarisk ordning

– Något som också bekymrar oss är att Sjöfartsverket i sin anslagsframställan till regeringen angivit att åtgärder som tidigare finansierats med anslag nu finansieras med avgifter från handelssjöfarten. Att regeringen tillför medel för 2022 för att komma tillrätta med problematiken där avgiftsmedel används för att finansiera sådant som bör finansieras över anslag. Att regeringen inte ger besked om hur detta ska hanteras efter 2022 är ytterst bekymmersamt. Om regeringen anser att de avgifter som tas ut från sjöfarten för kostnader relaterade till farleder och direkt service till sjöfarten även ska användas till att finansiera andra kostnader, så förefaller regeringen vilja bibehålla en ordning där man har ett avgiftsuttag som påminner om traditionell beskattning. Om så är fallet är det förvånande att regeringen inte underställt detta för beslut av riksdagen, säger Anders Hermansson, vice VD Svensk Sjöfart.

Sjöfartsverket har inom ramen för farleds- och lotsavgifterna tagit in medel för miljöincitamentssystem. Systemet är sagt att vara ett nollsummespel med en princip om att de som släpper ut minst ska få en högre miljörabatt. Arbetet med miljöincitament är dock något som Svensk Sjöfart menar bör förbättras. För 2018 var miljörabatten exempelvis budgeterad till 80 miljoner, men av dessa utbetalades mindre än hälften – knappt 37 miljoner.

– Sjöfartsverket har under tidigare år tagit in medel för miljöincitament som inte betalats ut. Dessa medel måste rimligtvis vara öronmärkta för miljöincitament och inget annat; annars rundar Sjöfartsverket det avgiftsökningstak regeringen satt på farledsavgifterna. Vi anser att det är uppenbart att transparensen kring miljörabatten behöver öka. Avgifter som används för detta ändamål bör hanteras genom fonder för att säkerställa att medlen går till att gynna de aktörer som satsar och går före i utvecklingen, säger Christina Palmén.

Under året har Sjöfartsverket aviserat att farleds- och lotsavgiftssystemet ska förändras, något som Svensk Sjöfart välkomnar.

– Framöver hoppas vi på ett konstruktivt arbete. Sjöfartsverkets arbete med reviderad samt ny avgiftsmodell måste snabba på och komma i mål. Vi har gett inspel till arbetet och väntar på återkoppling samt inbjudan till uppföljningsmöte som vi ser fram emot, säger Christina Palmén.

Fakta farleds- och lotsavgifter:

  • Farledsavgiften består av fyra delar; fartygsbaserad beredskaps- och farledsavgift, samt gods- och passageraravgift. Beredskaps- och den fartygsbaserade avgiften baseras på fartygets nettodräktighet. Endast i den fartygsbaserade farledsavgiften (sk anlöpsavgift) finns det möjlighet att få miljörabatt.
  • Farledsavgiften finansierar Sjöfartsverkets verksamhet till cirka 90 procent, samtidigt som majoriteten av EU:s länder inte har några statliga farledsavgifter. De nuvarande svenska farledsavgifterna utgör därför en konkurrensnackdel för handelssjöfarten inom Sverige och för det svenska näringslivet.

Fakta sammanfattning av Svensk Sjöfarts synpunkter

  • FSS avstyrker förslag om ytterligare höjningar av avgifter. FSS menar att avgiftshöjningar givet de samhälleliga målen men också givet den situation industri, besöksnäring och sjöfarten befinner sig i under rådande pandemi inte bör genomföras.
  • Att belasta befintlig sjöfart med mer avgifter går tvärtemot de politiska ambitionerna om mer gods och passagerare på köl.
  • Sjöfartsverkets behov av ökade medel måste täckas av ökade anslag parallellt med ett intensifierat internt effektiviseringsarbetet där Sjöfartsverket inte minst nyttjar teknikens möjligheter för att reducera kostnadsbasen samt fokuserar på sin kärnverksamhet
  • Sjöfartsverkets remissunderlag är bristfälligt och framförallt efterlyser vi en konsekvensanalys över hur förslaget påverkar konkurrenskraften för sjöfarten
  • Sjöfartsverket bör fokusera på sin kärnverksamhet samt öka transparensen kring hur avgifterna från sjöfarten bekostar delar av Sjöfartsverkets verksamhet som inte innefattar direkt service till sjöfarten.
  • FSS ifrågasätter om Sjöfartsverkets förslag om att höja farledsavgifter med hänvisning till miljöincitament är korrekt.
  • Därtill motsätter FSS föreslagen höjning av lotsavgifter på 10 procent. Skälet är att Sjöfartsverket i sin remiss inte har redovisat vare sig historik, status eller, och viktigast, slutår för höjningar som åberopar korssubventioneringen som skäl. Samt om verket avser höja lotsavgifterna för att minska korssubventioneringen, bör man samtidigt sänka farledsavgifterna i motsvarande mån likt tidigare principer som Sjöfartsverket tillämpat.

På den här länken kan du läsa hela remissvaret från Svensk Sjöfart.

Dela
Dela

/senaste nytt

Loading...

En legend lämnar Viking Line

05 aug

Viking Line säljer Amorella

05 aug

Starka siffror för Wasaline

01 aug

Tallink släpper Åbotrafiken

28 jul

Tallink Group ser ljuset komma

28 jul

Ökade intäkter för Finnlines

27 jul

Storsatsning på svenska fyrar

25 jul

Reapris när RCCL köper Endevour

19 jul

Från varvet i Åbo till en indisk strand

17 jul
Amorella

En legend lämnar Viking Line

När Amorella säljs till Corsican Ferries och lämnar Viking Lines trafik är det en epok som försvinner; Amorella var det första fartyget som Viking Line byggde i Jugoslavien.

amorellawave-10743-812x501px

Viking Line säljer Amorella

Viking Line säljer M/S Amorella för 19,1 miljoner euro till Corsica Ferries som tidigare också köpte Mariella.

Wasaline

Starka siffror för Wasaline

Wasalines vd Peter Ståhlberg ser fram mot resten av året och redogör i dag för rekordsiffror; de facto det bästa resultatet någonsin för rederiet.

Amorella

En legend lämnar Viking Line

När Amorella säljs till Corsican Ferries och lämnar Viking Lines trafik är det en epok som försvinner; Amorella var det första fartyget som Viking Line byggde i Jugoslavien.

Amorella

En legend lämnar Viking Line

När Amorella säljs till Corsican Ferries och lämnar Viking Lines trafik är det en epok som försvinner; Amorella var det första fartyget som Viking Line byggde i Jugoslavien.

amorellawave-10743-812x501px

Viking Line säljer Amorella

Viking Line säljer M/S Amorella för 19,1 miljoner euro till Corsica Ferries som tidigare också köpte Mariella.

/världen runt

Det saknas inte utmaningar för att uttrycka det försiktigt. När allt såg hyggligt ut drabbades hela världen av en pandemi år 2020 och när den lagt sig inledde Ryssland ett anfallskrig mot Ukraina och satte över en natt hela den europeiska säkerhetsordningen ur spel.

Medan allt detta omskakande hänt har sjöfarten fortsatt att leverera trygghet i vardagen. Tack vare självuppoffrande män och kvinnor till sjöss har transportkedjorna vacklat men aldrig fallit. Vi har frukt i butikerna, bilar att köra med och varor att göra affärer kring. Exporten och importen har fortsatt att fungera och mitt i allt detta har världens rederier fortsatt att investera i allas vår gemensamma framtid. Alla dessa aktörer har olika förutsättningar och specialiteter men en gemensam nämnare – de drivs, sköts och utvecklas av människor och några av dem möter du i Ålands Sjöfart.

Viveka Englund är ett praktexempel på den långsiktighet som präglar sjöfart. Hon tänkte stanna nio månader på anrika Gustaf Eriksons kontor i Mariehamn men det blev 42 händelserika år.

Eller ta sjökaptenen Rainer Sjölund som seglat mer än de flesta och är utrustad med ett minne som överträffar allt. Några av sina äventyr berättar han mer om i Ålands Sjöfart.

En gren som drabbats oerhört hårt av pandemin är kryssningsbranschen som tvingades stänga allt och nu kämpar för att komma tillbaka.

Ålands Sjöfarts krönikör Karna Elamzon Viberg jobbar ombord på ett splitternytt fartyg och berättar från första parkett om utmaningarna som hon tvingats hantera.

Sjöfart pågår också på landbacken för utan väl fungerande hamnar vore allt annat förgäves.

En som kan det mesta om att hantera en hamn är Jan Sundström som (nästan) byggt upp Långnäs Hamn Ab med sina egna händer och nu tänker gå i pension. Vill du ha hans jobb, läs mer här.

Sjöfart är liv och framtid och en väg mot ett mer hållbart samhälle. Som alltid blir det som man vill att det ska bli och här ser ministerrådet Anton Nilsson fler möjligheter än hinder. Världen behöver sjöfart och med den utgångspunkten finns det massor att göra.

Av historien kan man dra många lärdomar och hitta massor av inspiration. Till exempel genom att läsa om segelfartygsredaren Gustaf Erikson som inte bara gjorde Åland känt över hela världen utan som också lyfte den nya republiken Finland med hjälp av sina fartyg och nu blir ett världsminne hos Unesco.

 

Missa inte SJÖFARTENS DAG 11 november 2021!

THE MOVIE FROM 2019

/tidningen

/app

/förbundet

/rederierna

Facebook är sjöfartens skönaste salong. Här serveras de senaste nyheterna och spaningar från precis hela världen. Gör som 16.700 andra, kom in och häng med och följ Ålands Sjöfart!

Instagram är vår anslagstavla där vi visar bilderna som gör att du antingen saknar eller inte saknar livet till sjöss. 

Twitter är platsen där vi roar och oroar i lika delar. Med Ålands Sjöfart i ditt flöde blir det i alla fall aldrig tråkigt.

ANNONSER
Stefan Norrgrann
+358 457 323 4445
stefan.norrgrann@gmail.com

/mediakort

PUBLISHER
Jörgen Pettersson
+358 457 313 5640
jorgen.pettersson@sjofart.ax

Den åländska sjöfartshistorien sträcker sig hundratals år tillbaka i tiden. Tack vare kunskap, mod och framåtanda har den shippingen skapat ett rykte som når över hela världen. Ålands Sjöfart jobbar lokalt men tänker globalt; precis som rederierna vars fartyg drar från hamn till hamn över hela världen i jakt på nya laster och mer jobb. Ålands Sjöfart utkommer fyra gånger per år och bevakningen och rapporteringen pågår ständigt på sajten och i sociala medier. Vi berättar historien om sjöfarten och dess arbetare, till havs och på landbacken. Med utgångspunkt från Åland och med blicken fäst mot framtiden.

logo@2x

Created by April Kommunikation 

Webhosting Webbhotell iWebben

ÅLANDS SJÖFART 2022 – DATAPOLICY

logo2x_0
  • Maritime Day Åland 2023
  • Nyheter
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
  • Maritime Day Åland 2022
    • Mercy Ships Race 2022
Meny
  • Maritime Day Åland 2023
  • Nyheter
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
  • Maritime Day Åland 2022
    • Mercy Ships Race 2022
Sök
  • ANNONSER
  • Stefan Norrgrann
  • +358 457 323 4445
  • stefan.norrgrann@gmail.com
  • PUBLISHER
  • Jörgen Pettersson
  • +358 457 323 4445
  • jorgen.pettersson@aland.net