Hoppa till innehåll
logo2x_0

/Ålands Sjöfart bevakar shippingen globalt från Östersjöns hjärta – Mariehamn.

Sök
Stäng
  • Maritime Day Åland 2023
  • Nyheter
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
  • Maritime Day Åland 2022
    • Mercy Ships Race 2022
Meny
  • Maritime Day Åland 2023
  • Nyheter
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
  • Maritime Day Åland 2022
    • Mercy Ships Race 2022
logo2x_0
mobilemenu2
0000amorella.jpg

Svåra förhållanden i fartygens celler

Publicerad: 17:07 - 03 jul 2012

|

Jörgen Pettersson

Ålandstidningens källor vittnar om inhumana förhållanden i fartygens celler. Gripna personer tvingas ligga på isiga britsar under vintern och i olidlig hetta på sommaren. Polisen ansvarar för fångtransporter till fängelset i Åbo och håller med om att cellerna ombord ”inte är de mysigaste”. Men det är fartygen själva som ansvarar för cellernas utformning.

BROTT Enligt kommissarie Nina Rasmus är det polisen som bär det yttersta ansvaret för en gripen person som ska flyttas från polishuset i Mariehamn till fängelset i Åbo.

– Polisen ansvarar för den gripne och huvudregeln är att polisen tar hand om transporten.

Nina Rasmus säger också att polisen alltid ska finnas närvarande under hela transporten, men att det förekommer undantag.

– Vid behov kan polisen begära handräckning av andra myndigheter för att få hjälp med att ledsaga någon till Åbo.

På fastlandet transporteras gripna oftast med motorfordon, därför är Åland unikt med färjetransporter där gripna transporteras med rederiernas passagerarfartyg. Förhållandena ombord i fartygens celler är väldigt enkla och källor som Ålandstidningen har pratat med vittnar nu om att förhållandena är direkt inhumana. Det finns bland annat is på britsarna i cellerna vintertid och på sommaren ”är där varmt som i en bastu”.

Hårda britsar

Vidare säger källorna att gripna personer inte får lämna cellen under resan och heller inte ta med en filt eller en bok i cellen. Kommissarie Nina Rasmus medger att förhållandena inte är de bästa, men att det är fartygen själva som ansvarar för cellkonstruktionen.

– Cellerna ombord på fartygen är inte de mysigaste och britsarna är nog hårda att ligga på. Cellerna innehåller knappt någonting, eftersom det är viktigt att de gripna inte har med sig något som de kan skada sig själva eller andra med.

Har fartygen utbildad personal som kan ta hand om en gripen?

– Ordningsvakternas skolning får du kontakta färjorna om, men det finns förvaringslokaler på färjorna, så kallade celler och ordningsvakterna kan också gripa exempelvis personer som stör ordningen ombord. Ordningsvakterna övervakar de som sitter i cellerna.

”Ytterst enkla” celler

Viking Line transporterar vid tillfälle gripna från Mariehamn till Åbo. Viking Lines vice vd Kent Nyström kommenterar cellförhållandena:

– Det är ju inte bästa hyttstandard. Utrymmena är ytterst enkla och inte särskilt komfortabla, mer än så kan jag inte kommentera.

Ombord på Viking Lines fartyg ansvarar så kallade fartygsvärdar för säkerheten. Dessa kontrollerar gripna personer under de transporter polisen inte finns med ombord.

– Våra fartygsvärdar har genomgått väktarutbildning. Vid tillfällen då polisen inte är med ombord handlar det naturligtvis inte om tungt kriminella personer som sitter i förvar, säger Kent Nyström.

Vill ni ha polisen med på samtliga fångtransporter?

– Polisen är ansvarig och gör bedömningen om hur de här transporterna ska ske, men naturligtvis ser vi ju hellre att polisen alltid finns närvarande, säger Kent Nyström.

De källor som Ålandstidningen pratat med menar att personintegriteten kränks när de gripna förs på och av fartygen. Kommissarie Nina Rasmus förklarar hur ombordstigningen går till:

– Den gripne förs in via bildäck eller passageraringången. Man försöker göra förflyttningen från motorfordon till färja utan att väcka uppmärksamhet, genom att till exempel gå sist in på färjan.

– Den häktade har vanliga kläder och handfängsel används ytterst sällan vid dessa fångtransporter. Förvaringslokalerna ombord ligger också avsides.

En resa till Åbo tar drygt fem timmar.

Ålandstidningen har sökt ansvariga på Tallink Silja utan framgång.

Dela
Dela

/senaste nytt

Loading...

En legend lämnar Viking Line

05 aug

Viking Line säljer Amorella

05 aug

Starka siffror för Wasaline

01 aug

Tallink släpper Åbotrafiken

28 jul

Tallink Group ser ljuset komma

28 jul

Ökade intäkter för Finnlines

27 jul

Storsatsning på svenska fyrar

25 jul

Reapris när RCCL köper Endevour

19 jul

Från varvet i Åbo till en indisk strand

17 jul
Amorella

En legend lämnar Viking Line

När Amorella säljs till Corsican Ferries och lämnar Viking Lines trafik är det en epok som försvinner; Amorella var det första fartyget som Viking Line byggde i Jugoslavien.

amorellawave-10743-812x501px

Viking Line säljer Amorella

Viking Line säljer M/S Amorella för 19,1 miljoner euro till Corsica Ferries som tidigare också köpte Mariella.

Wasaline

Starka siffror för Wasaline

Wasalines vd Peter Ståhlberg ser fram mot resten av året och redogör i dag för rekordsiffror; de facto det bästa resultatet någonsin för rederiet.

Amorella

En legend lämnar Viking Line

När Amorella säljs till Corsican Ferries och lämnar Viking Lines trafik är det en epok som försvinner; Amorella var det första fartyget som Viking Line byggde i Jugoslavien.

Amorella

En legend lämnar Viking Line

När Amorella säljs till Corsican Ferries och lämnar Viking Lines trafik är det en epok som försvinner; Amorella var det första fartyget som Viking Line byggde i Jugoslavien.

amorellawave-10743-812x501px

Viking Line säljer Amorella

Viking Line säljer M/S Amorella för 19,1 miljoner euro till Corsica Ferries som tidigare också köpte Mariella.

/världen runt

Det saknas inte utmaningar för att uttrycka det försiktigt. När allt såg hyggligt ut drabbades hela världen av en pandemi år 2020 och när den lagt sig inledde Ryssland ett anfallskrig mot Ukraina och satte över en natt hela den europeiska säkerhetsordningen ur spel.

Medan allt detta omskakande hänt har sjöfarten fortsatt att leverera trygghet i vardagen. Tack vare självuppoffrande män och kvinnor till sjöss har transportkedjorna vacklat men aldrig fallit. Vi har frukt i butikerna, bilar att köra med och varor att göra affärer kring. Exporten och importen har fortsatt att fungera och mitt i allt detta har världens rederier fortsatt att investera i allas vår gemensamma framtid. Alla dessa aktörer har olika förutsättningar och specialiteter men en gemensam nämnare – de drivs, sköts och utvecklas av människor och några av dem möter du i Ålands Sjöfart.

Viveka Englund är ett praktexempel på den långsiktighet som präglar sjöfart. Hon tänkte stanna nio månader på anrika Gustaf Eriksons kontor i Mariehamn men det blev 42 händelserika år.

Eller ta sjökaptenen Rainer Sjölund som seglat mer än de flesta och är utrustad med ett minne som överträffar allt. Några av sina äventyr berättar han mer om i Ålands Sjöfart.

En gren som drabbats oerhört hårt av pandemin är kryssningsbranschen som tvingades stänga allt och nu kämpar för att komma tillbaka.

Ålands Sjöfarts krönikör Karna Elamzon Viberg jobbar ombord på ett splitternytt fartyg och berättar från första parkett om utmaningarna som hon tvingats hantera.

Sjöfart pågår också på landbacken för utan väl fungerande hamnar vore allt annat förgäves.

En som kan det mesta om att hantera en hamn är Jan Sundström som (nästan) byggt upp Långnäs Hamn Ab med sina egna händer och nu tänker gå i pension. Vill du ha hans jobb, läs mer här.

Sjöfart är liv och framtid och en väg mot ett mer hållbart samhälle. Som alltid blir det som man vill att det ska bli och här ser ministerrådet Anton Nilsson fler möjligheter än hinder. Världen behöver sjöfart och med den utgångspunkten finns det massor att göra.

Av historien kan man dra många lärdomar och hitta massor av inspiration. Till exempel genom att läsa om segelfartygsredaren Gustaf Erikson som inte bara gjorde Åland känt över hela världen utan som också lyfte den nya republiken Finland med hjälp av sina fartyg och nu blir ett världsminne hos Unesco.

 

Missa inte SJÖFARTENS DAG 11 november 2021!

THE MOVIE FROM 2019

/tidningen

/app

/förbundet

/rederierna

Facebook är sjöfartens skönaste salong. Här serveras de senaste nyheterna och spaningar från precis hela världen. Gör som 16.700 andra, kom in och häng med och följ Ålands Sjöfart!

Instagram är vår anslagstavla där vi visar bilderna som gör att du antingen saknar eller inte saknar livet till sjöss. 

Twitter är platsen där vi roar och oroar i lika delar. Med Ålands Sjöfart i ditt flöde blir det i alla fall aldrig tråkigt.

ANNONSER
Stefan Norrgrann
+358 457 323 4445
stefan.norrgrann@gmail.com

/mediakort

PUBLISHER
Jörgen Pettersson
+358 457 313 5640
jorgen.pettersson@sjofart.ax

Den åländska sjöfartshistorien sträcker sig hundratals år tillbaka i tiden. Tack vare kunskap, mod och framåtanda har den shippingen skapat ett rykte som når över hela världen. Ålands Sjöfart jobbar lokalt men tänker globalt; precis som rederierna vars fartyg drar från hamn till hamn över hela världen i jakt på nya laster och mer jobb. Ålands Sjöfart utkommer fyra gånger per år och bevakningen och rapporteringen pågår ständigt på sajten och i sociala medier. Vi berättar historien om sjöfarten och dess arbetare, till havs och på landbacken. Med utgångspunkt från Åland och med blicken fäst mot framtiden.

logo@2x

Created by April Kommunikation 

Webhosting Webbhotell iWebben

ÅLANDS SJÖFART 2022 – DATAPOLICY

logo2x_0
  • Maritime Day Åland 2023
  • Nyheter
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
  • Maritime Day Åland 2022
    • Mercy Ships Race 2022
Meny
  • Maritime Day Åland 2023
  • Nyheter
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
  • Maritime Day Åland 2022
    • Mercy Ships Race 2022
Sök
  • ANNONSER
  • Stefan Norrgrann
  • +358 457 323 4445
  • stefan.norrgrann@gmail.com
  • PUBLISHER
  • Jörgen Pettersson
  • +358 457 323 4445
  • jorgen.pettersson@aland.net