Sjöfartsverkets styrelse har beslutat att inte höja farleds- och lotsavgifter som planerat den första maj. Anledningen är den rådande situationen med ett osäkert läge gällande coronapandemin, konstaterar verket i ett pressmeddelande i dag. Fast till skillnad från branschen som bett regeringen gripa in väljer Sjöfartsverket att skjuta upp debiteringen till den 1 september.
– Vi tar hänsyn till den stora osäkerhet kring marknadsutvecklingen som finns inom flera delar av branschen och skjuter på den planerade avgiftshöjningen. Många aktörer har det kämpigt och vi vill göra vad vi kan för att branschen ska klara sig ur den här krisen, säger Katarina Norén, generaldirektör vid Sjöfartsverket.
Avgiftshöjningen kommer istället att genomföras den 1 september. Ursprungligen var höjningen planerad till årsskiftet men har nu skjutits upp för andra gången. Det blev möjligt sedan regeringen tillfälligt tagit bort vinstkravet på Sjöfartsverket. Däremot har Sjöfartsverket en ansträngd ekonomi och behöver ökade intäkter för att klara kommande investeringar i nya fartyg.
– Den framskjutna avgiftshöjningen belastar vår ekonomi med ungefär 100 miljoner kronor under 2021, vilket inte är hållbart i längden. Långsiktigt behöver vi stärka vår ekonomi genom både höjda avgifter och höjda anslag, fortsätter Katarina Norén.
Sjöfartsverket behöver till exempel investera i tre nya isbrytare då de nuvarande är 50 år gamla och lever på lånad tid. Något sådant ekonomiskt utrymme finns inte i dag. Sjöfartsverket förordar att såväl byggnation som drift av de nya isbrytarna finansieras i den nationella planen för infrastrukturinvesteringar. Sjöfartsverket finansieras till 70 procent av de avgifter som handelssjöfarten betalar. Verket har även anslagsfinansierade uppdrag som riktar sig mot allmänheten, båtlivet och samhället i stort. Anslagen för dessa uppdrag har urholkats över tid med över 220 miljoner kronor per år, vilket i dag istället finansieras via avgifter.
– Vi har förslagit en förstärkning av anslagen. Det är avgörande för att säkerställa sjöfartens konkurrenskraft och är i linje med regeringens godsstrategi som förespråkar överflyttning från väg till sjö. På sjön finns kapacitet och underhållskostnaden är lägre, säger Katarina Norén.
Svensk Sjöfarts vd Rikard Engström välkomnar beskedet och menar att regeringen har ett stort ansvar att säkerställa Sjöfartsverkets ekonomiska situation:
– Vi gläds åt att Sjöfartsverket gör vad de kan utifrån sin ekonomiska situation. Det blir väldigt tydligt att det är upp till regeringen att säkra att Sjöfartsverket har ekonomiska möjligheter att göra vad man kan för att samhället ska kunna närma sig de transportpolitiska målen om att använda sjöfarten i ökad utsträckning. Vi kan naturligtvis redan nu säga att en avgiftshöjning från den 1 september inte heller är rimlig – med samma argument, det skadar AB Sverige och tar oss från inte mot de politiska målen. När jag lägger ihop detta med regeringens ofta uttalade ambitioner och infrastrukturministerns uttalande i Dagens Industri i lördags om att ytterligare åtgärder kan komma ser jag med stor glädje på dagens besked från Sjöfartsverket och med tillförsikt mot att regeringen ska fatta beslut som gör att Sjöfartsverket inte behöver överväga avgiftshöjningar från 1 september, säger han.
