Det är sjökaptenen och delägaren Jan Rautawaara som berättar om Wilhelmines öde och framtid på LinkedIn.
Han inleder lite dystert med att konstatera ett tillkortakommande när han beskriver den berg- och dalbana som präglat fartygets sista tid.
– Tyvärr lyckades vi inte säkra framtiden för henne som vi hoppats. Coviden avbröt byggprojekten på den finska kusten där vi hade planer för henne.
Inte blev det heller möjligt att hitta en köpare till fartyget.
– Många olika intressenter kom och gick men så snart det blev dags att skriva under papper och överföra pengar gick allt upp i rök.
Kvar i rederiet Gretacargo Ab finns nu 97-åriga skutan M/S Greta men för Wilhelmine är sagan all.
Wilhelmines liv började i Stader Schiffswerft 1953 som Wilhelmine Oltmann. Fartyget gjorde en lång karriär på Östersjön och många sjömän har stått vid hennes roder. Många av dem finns inte ens kvar bland oss.
– Om några veckor kommer Wilhelmine att försvinna. Att betrakta en av de sista i sitt slag är tråkigt, men nödvändigt, liksom att se hur tiden rusar förbi dessa små fartyg.
– Fast åtminstone har vi varit en del av hennes historia, konstaterar Jan Rautawaara.
Ändstationen för Wilhelmine finns i Grenå, Danmark.
