Åland har seglat fram som en tungviktare inom området autonoma farkoster till sjöss, alltså båtar som sköter sig själva utan mänsklig inblandning. Det kan låta som en dröm men är redan verklighet och nu har en av universitetsvärldens jättar fått upp ögonen för Åland och planerna på att räkna tumlare i Östersjön.
Det är Högskolan på Åland som administrerar projektet ”Åland Sailing Robots”. Från år 2013 till 2015 ingick det i skolans egen budget. Från och med år 2016 finansierar strukturfondsprogrammet ”Entreprenörskap och kompetens” (delvis via Europeiska regionala utvecklingsfonden) projektet ”Havsforskningsplattform – Åland Sailing Robots”
Tack vare den satsningen hör Högskolan till världens fyra fem främsta organisationer där framstående robotforskning sker. I fjol somras ordnades därför VM för robotseglare på Åland och efter några jämna regattor stod den åländska båten som segrare. Då kom ett femtiotal deltagare från hela världen för att diskutera den framtid som snart är över oss.
Sedan dess har Högskolans projektledare Anna Friebe fortsatt sin forskning och ägnat tid åt att stärka kontakterna med Åbo Akademi och Husö biologiska station samt sådana företag som vill vara med och stöda denna utveckling, just nu Ålcom, Asce Ab Ltd, Alandia Försäkring och HelioZenit, solcellstillverkaren.
I slutet av januari tog projektet ytterligare ett stort steg framåt då ett av USA:s tyngre universitet Cornell University kom med på ett projekt som går ut på att kartlägga mängden tumlare i Östersjön. Det är nämligen inte så enkelt.
– Tumlare meddelar sig med ett högfrekvent ljud som är extremt svårt att uppfatta. En säker observation kräver att man är bara några hundra meter ifrån, förklarar Anna Friebe.
Tumlare i Lumparn
Tumlare håller vanligen till rätt nära land och gärna på lite grundare vatten. Förr i världen var det ingen ovanlig syn men i takt med krympande fiskbestånd har dessa havets kelgrisar sökt sig söderut i Östersjön och ut i Nordsjön.
– Men jag minns att min pappa brukade säga att man på 1950-talet kunde se tumlare till och med i Lumparn, säger Ronny Eriksson, vicerektor för Högskolan på Åland.
Just nu finns det tecken som tyder på att fiskbestånden i Östersjön ökar vilket kan leda till fler tumlare även på åländska breddgrader. Detta är ett ämne som forskare gärna vill fördjupa sig i men det är inte lätt. Att höra tumlare från stora fartyg är väldigt turbetonat och osannolikt då fisk sällan följer farleder.
Här kommer de åländska robotseglarna in i bilden och det är skälet till att biträdande professor Holger Klinck från Cornell inlett ett samarbete med Högskolan på Åland och Anna Friebe.
Söker med hydrofoner
Med hjälp av robotseglare som rör sig på egen hand enligt givna mönster och släpande flera hydrofoner kan större vattenytor scannas och tumlarljuden lättare identifieras. Robotseglarna drivs oftast fram med vinden och i nödfall med tysta elmotorer.
– Vi kan göra fler mätningar med hjälp av autonoma farkoster än med konventionella, säger Friebe.
Projektet Åland Sailing Robots har pågått sedan år 2013 och fortsätter fram till år 2018. I sista ändan handlar det om vilken plattform man kan skapa. Att räkna tumlare är såklart intressant men det är inte målet. Det är såklart viktigast att se hur dessa autonoma farkoster kan komma till praktisk nytta. Åland är inte ensamt om detta. Google testar förarlösa bilar, till flygplatsen Gatwick i London kan du resa med tåg som kör själva och så vidare. Dagens teknik gör sådant möjligt som tidigare inte gick.
– Åland har ju med sin lagstiftningsrätt inom såväl sjötrafik som biltrafik världens läge att bli ett testområde för obemannade farkoster, säger Ronny Eriksson.
I dagens läge och med dagens lagar är det juridiska oklart när det handlar om obemannade farkoster.
– Fast de kommer allt mer och är garanterat en del av framtiden. Det händer massor med robotteknik just nu, understryker Eriksson.
Stor potential
Frågorna är inte helt okomplicerade. Det handlar om juridik, etik, moral och – självklart – teknik. Allt ska passa ihop och för den som först hittar lösningarna finns stor potential.
– De potentiella kunderna till en utvecklad forskningsplattform finns överallt i form av forskningsinstitut, universitet och så klart företag. Man kan sälja både produkter och service.
Användningsområdena är likaså omfattande.
– Om vi får detta att fungera på ett bra sätt kan autonoma farkoster användas för djupmätning, meteorologiska observationer och mycket annan forskning som i dag kräver stora fartyg och mycket folk, säger Anna Friebe.
Tidsplanen fram till år 2018 då allt ska vara i bruk handlar om att få tekniken att fungera och vara överens om hur alla mätvärden ska analyseras och tolkas. Och såklart hoppas man hitta tumlare även uppe hos oss!
Faktaruta
Tumlare i Östersjön
Vetenskapligt namn: Phocoena phocoena
Kroppslängd: 140-190 cm
Vikt: 50-65 kg
Livslängd: 12-15 år
Könsmognad: oftast vid 3-4 års ålder
Dräktighetstid: 11 mån
Utbredning: i kustvatten i de tempererade delarna av haven på norra halvklotet
Antal i våra vatten:
Antalet tumlare som lever i den svenska delen av Östersjön är få och observeras normalt endast längs den skånska kusten. Däremot är chansen mycket större att få se tumlare på Västkusten. Forskare uppskattar att det finns omkring 36 000 stycken i hela Skagerrak, Kattegat och danska Bälten. I själva Östersjön, finns det troligtvis färre än 1.000 individer.
Källa: WWF.
Bildtexter:
1: Projektledare Anna Friebe framför den mini-tolva som tog hem VM för robotseglare på Åland senaste sommar. Nu tar hon projektet ”Åland Sailing Robots” vidare till nästa steg och etablerar samarbete med amerikanska jätteuniversitetet Cornell i New York. (Foto: Jörgen Pettersson)
2: ”Vad jag pysslar med för nåt? Äh, inget särskilt, tumlar runt lite på egen hand.” Östersjöns tumlare är varken många eller lätta att hitta. Det ska robotseglarna nu försöka göra ändring på.
3: Så här såg det ut på Slemmern i fjol somras då det ordnades VM för robotseglare. (Foto: Kjell Dahl)
4: Båten mäter tre fyra meter och kan dra hydrofoner bakom sig i sökandet efter signaler från Östersjöns tumlare. Anna Friebes projekt sträcker sig fram till år 2018 då de första prototyperna ska vara färdiga. (Foto: Jörgen Pettersson)
5: Projektet ”Åland Sailing Robots” finansieras med hjälp av det europeiska ERUF-programmet.
