På åtta år har Tallink Group investerat 1,8 miljarder euro i sin flotta, nu är det dags att tjäna pengar, säger Janek Stalmeister i styrelsen.
De senaste åtta åren har Tallink investerat 1,8 miljarder euro i sin flotta. Nu blir rederiets stora utmaning att se till att dessa investeringar faktiskt lönar sig.
– Det finns mycket kvar att göra för oss när det handlar om att höja effektiviteten hos dessa investeringar, säger styrelsemedlemmen Janek Stalmeister.
Tallinks expansion sedan millennieskiftet har varit fenomenal. I slutet av 2000 köpte bolaget Estline, och mindre än två år senare levererades det första nybygget – Romantica.
Sedan dess har rederiet tagit emot ytterligare ett nybygge mer eller mindre vartannat år. Detta har gjort att Tallink i dag har Östersjöns i särklass modernaste flotta.
Men expansionen har inte varit smärtfri. Skulderna har vuxit, och under finanskrisen såg rederiet en kort tid ut vara rejält på fallrepet. Nu verkar den värsta stormen vara över. Bolaget har ett par riktigt starka kvartal bakom sig och blickar nu framåt med tillförsikt.
– Det var våra fundamentala styrkor, bland annat en bra flotta, diversifierade inkomstkällor och en stor kundbas, som gjorde att vi stod pall under krisen. Tack vare ökade volymer och ett fantastiskt arbete från vår personal har vi nu börjat gå med vinst igen. Givetvis har vi, som de flesta andra bolag, även jobbat hårt med att förbättra vår kostnadseffektivitet, säger Janek Stalmeister.
Fokus på kärnverksamheten
Några stora investeringar eller öppnande av nya linjer ska man antagligen inte förvänta sig av Tallink de kommande åren. Janek Stalmeister talar genomgående om vikten av att arbeta med bolagets effektivitet och utnyttja den flotta och de linjer man redan har så bra som möjligt.
– Vi tänker fokusera på vår kärnverksamhet. Vi har genomfört ett omfattade investeringsprogram där vi har investerat mer än 1,8 miljarder euro de senaste åtta åren. Det finns mycket kvar att göra för oss när det handlar om att höja effektiviteten hos dessa investeringar.
Hur ser ni på den nya rutten S:t Petersburg-Stockholm, och planerar ni några nya linjer?
– Det är för tidigt att uttala sig om hur betydelsefull denna blir. Jag tvivlar på att det har någon effekt på vår verksamhet. I dagsläget har vi heller inte några planer på nya linjer.
Modern flotta
Det finns flera passagerarrederier som verkar i Östersjön, men Tallinks främsta konkurrent är och kommer fortsättningsvis att vara Viking Line. Det åländska rederiet får ofta kritik för sin föråldrade flotta. Något som Tallink hoppas kunna dra nytta av.
– Vår allra största konkurrensfördel är vår flotta som är den nyaste i Östersjön och en av de nyaste i världen. Våra fartyg ger oss möjlighet att erbjuda resor med en högre standard till våra kunder.
– Vid sidan av detta har vi ett brett nätverk av rutter och bra fartyg som ger oss en hög flexibilitet om vi måste förändra vår affärsmodell på något sätt. Vi har också en stor marknadsandel och varumärket Tallink-Silja är välkänt.
Fortsatt tillväxt
Av allt att döma verkar Tallink just nu lyckas bra med det man håller på med. Tillväxten på de flesta av rederiets linjer är stadig, något bolaget bland annat tillskriver offensivare marknadsföringskampanjer.
Eftersom Tallink är ett börsnoterat bolag kan inte Janek Stalmeister spekulera för mycket i vilka linjer som växer snabbast i framtiden och hur stor denna tillväxt blir. Han tror dock att tillväxten fortsätter.
– Vår nyaste rutt Lettland-Sverige har kanske den största tillväxtpotentialen eftersom den fortfarande är så ny. Men det finns en bra tillväxtpotential hos samtliga våra linjer. Vi har lyckats med att skapa en bra tillväxt inom de flesta områden de senaste åren, och vi ska jobba hårt för att denna tillväxt fortsätter.
Tuffare miljökrav
Samtidigt finns det förstås orosmoln på himlen. Med finanskrisen i färskt minne tar varken Tallink eller någon annan ekonomisk stabilitet för givet.
– En av våra största utmaningar de kommande åren är att försöka anpassa eller rättfärdiga vår affärsmodell till förändringarna i den globala ekonomin och alla möjliga olika nya regleringar. Och förstås samtidigt se till att vi fortsättningsvis går med vinst.
– De första paketet med skärpta utsläppskrav genomfördes redan 2010 och om fyra år planerar man ännu en förändring av kraven. Vi är väl medvetna om vikten att vara uppmärksamma på miljökrav både i Östersjön och globalt.
– En fråga som kvarstår är däremot om det är lokala färjor som ska bära hela bördan, eller om kraven ska gälla alla fartyg som rör sig här. Tidsschemat för dessa nya krav är också en stor utmaning. Det finns massor med underliggande svårigheter i dem för samtliga aktörer i regionen.
