Hoppa till innehåll
logo2x_0

/Ålands Sjöfart bevakar shippingen globalt från Östersjöns hjärta – Mariehamn.

Sök
Stäng
  • Nyheter
  • Maritime Day Åland 2023
  • Mercy Ships Race 2023
  • Maritime Day Åland 2022
    • Mercy Ships Race 2022
  • Tidningen
    • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
Meny
  • Nyheter
  • Maritime Day Åland 2023
  • Mercy Ships Race 2023
  • Maritime Day Åland 2022
    • Mercy Ships Race 2022
  • Tidningen
    • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
logo2x_0
mobilemenu2
Jukbord

Rött och grått och salt och sött

Publicerad: 20:11 - 25 nov 2022

|

Jörgen Pettersson
Finland väljer grått medan Sverige föredrar rött, åtminstone när det handlar om skinkan på julbordet, och morotslådan tog alla med överraskning!

I morgon lördag 26 november firar vi lillajulafton på Åland och i, mestadels, den svenska delen av Finland. Det gör vi alltid lördagen före första advent och vad passar då bättre än att berätta om betydligt större julgig ombord på Viking Lines fartyg, för som alla vet går vägen till den perfekta julen via en generös buffé.

Temat för Viking Lines julbuffé är i år Norden, rätt och slätt. Det innebär traditionella finländska och svenska delikatesser, mer moderna varianter av dem och ett flertal veganska alternativ. Menyn är resultatet av Viking Lines egna köksmästare och det svenska kocklandslaget. På julbordet trängs över hundra olika rätter.

Vi har mycket gemensamt, ålänningar, svenskar och finländare – och snart ingår vi alla i NATO – men när det kommer till julbord går smaklökarna skilda vägar.

Därför har Viking Line dukat upp två olika skinkor i årets buffé – en grå- och en rödsaltad. I Finland har gråsaltad skinka hedersplatsen på julbordet medan svenskarna äter den rödsaltad. För första gången någonsin ställer skinkuppskäraren därför frågan om det önskas finsk- eller svensksaltad skinka, eller både och. Skillnaden i smak är inte stor, men finländsk skinka är lite mer välstekt och mörare i konsistensen, hävdar Viking Line.

– Hos oss får var och en precis den jul man vill ha. De traditionella julrätterna är alltid populära, men å andra sidan har fartyget alltid varit en plats där folk också har varit beredda att pröva på nyheter. I dag föredrar många lättare mat än förut, också till jul. Därför har vi under årens lopp lagt till allt fler fräscha och juliga vegetariska smårätter i vår julbuffé, säger restaurangchefen Janne Lindholm.

Uppskattningsvis äter 200.000 passagerare julbuffé på Viking Lines fartyg, och hållbarhet spelar en viktig roll.

– Vi har dragit ner något på antalet maträtter och satsat mer på kvaliteten och uppläggningen av maten. För att minska svinnet serveras många maträtter som färdiga portioner. Vi använder enbart ägg från frigående höns. När vi serverar siklöjrom utnyttjar vi hela siklöjan och röker den. Ålen är en hotad art och därför serverar vi inte längre ål, säger Janne Lindholm.

Den största skillnaden mellan svenskar och finländare blir tydlig när vi pratar potatis- och kålrotslåda som är skillnaden på en bra och dålig jul i Finland. På fartygens julbord gick det i fjol åt nästan lika mycket av vardera, aningen mer av kålrotslådan men båda sorterna blev frnåkta av en bubblare. Populärast blev nämligen morotslådan.

– Det här vittnar om att våra svenska julgäster har låtit sig väl smaka av morotslådan. Deras traditionella juldelikatess är Janssons frestelse – annars är svenskarna inte alls för lådrätter, analyserar Janne Lindholm.

Fiskbordet är en nödvändig del av julen och också där har man beaktat de två ländernas tycke och smak. Lax serveras i olika former: stekt, gravad, varmrökt och som rökt laxmousse.

– Finländarna skulle nog protestera om det saknades senaps- eller löksill på bordet. Svenskarna föredrar däremot akvavitsill. I år smaksätter vi den med pepparrot och fänkål, säger Janne Lindholm.

Till dessertbordet har man ur den svenska traditionen valt ris à la Malta, alltså apelsinris. Den finländska motsvarigheten skulle kunna vara risgrynsgröt med plommonkräm, men den gick bort i år.

– Finländarna har ingen juldessert som är ett absolut måste. Därför skämmer vi bort passagerarna med ostar, glass och ett karamellhus med 14 sorters karameller, från chokladfudge och marmelad till tryfflar av olika slag. I år får våra kunder också en färdig desserttallrik serverad till bordet.

Dela
Dela

/senaste nytt

Loading...

Nya rekord för Wasaline

10 jan

Stark tillväxt för Eckerö Linjen

09 jan

Viking väljer filter för miljön

05 jan

Stark comeback för rederier

05 jan

Rekord för sjöfartsmuseet

05 jan

Sjösättning för Finnlines’ andra

30 dec

VG-Shipping köper del av RABN

30 dec

Color Line köper åländskt

22 dec

Blåvit flagg för Finnlines nya

22 dec
aurorabotnia-winter2

Nya rekord för Wasaline

Wasalines satsning på nybygget M/S Aurora Botnia fortsätter att leverera; under fjolåret transporterade rederiet 267.757 passagerare mellan Vasa och Umeå vilket är fler än 2019, före pandemin.

EL pax1

Stark tillväxt för Eckerö Linjen

Efter att ha räknat samman passagerarmängderna för Eckerö Linjen är marknadsdirektör Maria Hellman-Aarnio fylld av optimism, trots två veckors dockning för M/S Eckerö har man nått 82 procent av volymerna jämfört med tiden före pandemin.

PaxNY

Viking väljer filter för miljön

Här kommer en god nyhet till maskinisterna ombord på Viking Lines fartyg; rederiet har bestämt sig för att byta ut de gamla separatorerna mot nya miljöfilter från GreenOil och Septor.

aurorabotnia-winter2

Nya rekord för Wasaline

Wasalines satsning på nybygget M/S Aurora Botnia fortsätter att leverera; under fjolåret transporterade rederiet 267.757 passagerare mellan Vasa och Umeå vilket är fler än 2019, före pandemin.

aurorabotnia-winter2

Nya rekord för Wasaline

Wasalines satsning på nybygget M/S Aurora Botnia fortsätter att leverera; under fjolåret transporterade rederiet 267.757 passagerare mellan Vasa och Umeå vilket är fler än 2019, före pandemin.

EL pax1

Stark tillväxt för Eckerö Linjen

Efter att ha räknat samman passagerarmängderna för Eckerö Linjen är marknadsdirektör Maria Hellman-Aarnio fylld av optimism, trots två veckors dockning för M/S Eckerö har man nått 82 procent av volymerna jämfört med tiden före pandemin.

/världen runt

Några av alla nyckelpositioner inom internationella sjöfart utgörs av alla de befraktare som dygnet runt, i hela världen, ser till att gods och människor når fram. Befraktarna är sjöfartens schackspelare och strateger som måste kunna räkna, planera och fatta snabba beslut. En av de allra mest erfarna är sjöfartsrådet Ben Lundqvist vid Lundqvist Rederierna i Mariehamn. Han firar femtio år som oljebefraktare denna höst och ställer upp i en sällsynt intervju för Ålands Sjöfart.

I Borgå sitter Filip Fredriksson och Jimmy Gustafson och ser till skolor när fram, skorstenar byggs och spannmål när rätt adress. De är befraktare för Prima Shipping, ett ambitiöst familjerederi i Borgå. Läs mer här!

Den internationella sjöfarten står inför omvälvande utmaningar när fossila produkter ska fasas ut som bränslen. Detta tvingar världens största motortillverkare Wärtsilä att stå på tårna och norska klassningssällskapet DNV att tvinga sig själva se framtiden, gärna innan alla andra. 

På Åland ser skärgårdstrafiken till att samhällen kan utvecklas och vara nåbara under årets alla dagar. I senaste numret av Ålands Sjöfart möter vi kämparna ombord på M/S Gudingen som kör båt som inga andra. Här är beslutsgångarna korta och besättningen liten medan ansvaret för passagerare och last är precis lika stort som på mycket större fartyg. Vi träffade befälhavaren Fredrik Sjölund och hans kolleger! 

Missa inte SJÖFARTENS DAG 11 november 2021!

THE MOVIE FROM 2019

/tidningen

/app

/förbundet

/rederierna

Facebook är sjöfartens skönaste salong. Här serveras de senaste nyheterna och spaningar från precis hela världen. Gör som 18.300 andra, kom in och häng med och följ Ålands Sjöfart!

Instagram är vår anslagstavla där vi visar bilderna som gör att du antingen saknar eller inte saknar livet till sjöss. 

Twitter är platsen där vi roar och oroar i lika delar. Med Ålands Sjöfart i ditt flöde blir det i alla fall aldrig tråkigt.

ANNONSER
Stefan Norrgrann
+358 457 323 4445
stefan.norrgrann@gmail.com

/mediakort

PUBLISHER
Jörgen Pettersson
+358 457 313 5640
jorgen.pettersson@sjofart.ax

Den åländska sjöfartshistorien sträcker sig hundratals år tillbaka i tiden. Tack vare kunskap, mod och framåtanda har den shippingen skapat ett rykte som når över hela världen. Ålands Sjöfart jobbar lokalt men tänker globalt; precis som rederierna vars fartyg drar från hamn till hamn över hela världen i jakt på nya laster och mer jobb. Ålands Sjöfart utkommer fyra gånger per år och bevakningen och rapporteringen pågår ständigt på sajten och i sociala medier. Vi berättar historien om sjöfarten och dess arbetare, till havs och på landbacken. Med utgångspunkt från Åland och med blicken fäst mot framtiden.

logo@2x

Created by April Kommunikation 

Webhosting Webbhotell iWebben

ÅLANDS SJÖFART 2023 – DATAPOLICY

logo2x_0
  • Nyheter
  • Maritime Day Åland 2023
  • Mercy Ships Race 2023
  • Maritime Day Åland 2022
    • Mercy Ships Race 2022
  • Tidningen
    • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
  • Nyheter
  • Maritime Day Åland 2023
  • Mercy Ships Race 2023
  • Maritime Day Åland 2022
    • Mercy Ships Race 2022
  • Tidningen
    • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
Sök
  • ANNONSER
  • Stefan Norrgrann
  • +358 457 323 4445
  • stefan.norrgrann@gmail.com
  • PUBLISHER
  • Jörgen Pettersson
  • +358 457 323 4445
  • jorgen.pettersson@aland.net