I morgon lördag 26 november firar vi lillajulafton på Åland och i, mestadels, den svenska delen av Finland. Det gör vi alltid lördagen före första advent och vad passar då bättre än att berätta om betydligt större julgig ombord på Viking Lines fartyg, för som alla vet går vägen till den perfekta julen via en generös buffé.
Temat för Viking Lines julbuffé är i år Norden, rätt och slätt. Det innebär traditionella finländska och svenska delikatesser, mer moderna varianter av dem och ett flertal veganska alternativ. Menyn är resultatet av Viking Lines egna köksmästare och det svenska kocklandslaget. På julbordet trängs över hundra olika rätter.
Vi har mycket gemensamt, ålänningar, svenskar och finländare – och snart ingår vi alla i NATO – men när det kommer till julbord går smaklökarna skilda vägar.
Därför har Viking Line dukat upp två olika skinkor i årets buffé – en grå- och en rödsaltad. I Finland har gråsaltad skinka hedersplatsen på julbordet medan svenskarna äter den rödsaltad. För första gången någonsin ställer skinkuppskäraren därför frågan om det önskas finsk- eller svensksaltad skinka, eller både och. Skillnaden i smak är inte stor, men finländsk skinka är lite mer välstekt och mörare i konsistensen, hävdar Viking Line.
– Hos oss får var och en precis den jul man vill ha. De traditionella julrätterna är alltid populära, men å andra sidan har fartyget alltid varit en plats där folk också har varit beredda att pröva på nyheter. I dag föredrar många lättare mat än förut, också till jul. Därför har vi under årens lopp lagt till allt fler fräscha och juliga vegetariska smårätter i vår julbuffé, säger restaurangchefen Janne Lindholm.
Uppskattningsvis äter 200.000 passagerare julbuffé på Viking Lines fartyg, och hållbarhet spelar en viktig roll.
– Vi har dragit ner något på antalet maträtter och satsat mer på kvaliteten och uppläggningen av maten. För att minska svinnet serveras många maträtter som färdiga portioner. Vi använder enbart ägg från frigående höns. När vi serverar siklöjrom utnyttjar vi hela siklöjan och röker den. Ålen är en hotad art och därför serverar vi inte längre ål, säger Janne Lindholm.
Den största skillnaden mellan svenskar och finländare blir tydlig när vi pratar potatis- och kålrotslåda som är skillnaden på en bra och dålig jul i Finland. På fartygens julbord gick det i fjol åt nästan lika mycket av vardera, aningen mer av kålrotslådan men båda sorterna blev frnåkta av en bubblare. Populärast blev nämligen morotslådan.
– Det här vittnar om att våra svenska julgäster har låtit sig väl smaka av morotslådan. Deras traditionella juldelikatess är Janssons frestelse – annars är svenskarna inte alls för lådrätter, analyserar Janne Lindholm.
Fiskbordet är en nödvändig del av julen och också där har man beaktat de två ländernas tycke och smak. Lax serveras i olika former: stekt, gravad, varmrökt och som rökt laxmousse.
– Finländarna skulle nog protestera om det saknades senaps- eller löksill på bordet. Svenskarna föredrar däremot akvavitsill. I år smaksätter vi den med pepparrot och fänkål, säger Janne Lindholm.
Till dessertbordet har man ur den svenska traditionen valt ris à la Malta, alltså apelsinris. Den finländska motsvarigheten skulle kunna vara risgrynsgröt med plommonkräm, men den gick bort i år.
– Finländarna har ingen juldessert som är ett absolut måste. Därför skämmer vi bort passagerarna med ostar, glass och ett karamellhus med 14 sorters karameller, från chokladfudge och marmelad till tryfflar av olika slag. I år får våra kunder också en färdig desserttallrik serverad till bordet.
