Förbundet för Främjandet av Ålands Sjöfart har både planer och resurser, berättar ordförande Dan Mikkola.
Förbundet för främjandet av Ålands Sjöfart har gott om pengar på banken. Men hur använder man egentligen sina resurser för att väcka ett större intresse för Ålands viktigaste näringsgren?
Det nu över 70 år gamla förbundet har egentligen ett ganska ambitiöst uppdrag. Enligt stadgarna ska huvudsyftet vara att ta tillvara både den den åländska sjöfartens och sjöfolkets intressen.
Trots detta arbetar inte förbundet som en vanlig intresseorganisation. Man deltar inte i debatten och utövar inte påtryckningar för att få till en mer sjöfartsvänlig lagstiftning – saker som brukar höra till en intresseorganisations viktigaste uppgifter.
– Vi samarbetar med Rederierna i Finland och har helt enkelt valt olika områden. De jobbar mer politiskt och med att skapa allmänna förutsättningar för sjöfarten genom att påverka olika lagar och regleringar. De har även hand om kollektivavtalen, säger Dan Mikkola, ordförande för förbundet.
I stället för att utöva påtryckningar säger Dan Mikkola att förbundet hittat en egen nisch att verka inom.
– Det som ingen annan sköter speciellt bra är den långsiktiga rekryteringen. Rederierna jobbar med att bemanna sina fartyg nästa vecka, nästa månad och nästa år. Det finns ingen, förutom vi, som försöker se till att det finns arbetskraft om tio år.
– I och med att förbundet bildades 1939 finns det även vissa föråldrade skrivningar i stadgarna. Bland annat finns det en skrivning om att vi ska stöda medellösa sjömansänkor. Min tolkning är att detta i dagens läge är något som andra institutioner är bättre på att sköta.
Mera pengar över
Något som gör att förbundet har bra förutsättningar att uppnå sina mål är enligt Dan Mikkola det relativt välfyllda bankkontot.
– Vår värdepappersportfölj är i dag värd runt tre miljoner euro. Denna ger i sin tur avkastning, och dessa pengar använder vi till olika projekt. Tidigare har ett av dessa projekt varit tidningen Ålands sjöfart och handel. I och med att ÅTT nu tagit över den frigörs både ekonomiska resurser och ledarskapsresurser för andra projekt.
Vad ska ni använda dessa extra resurser till?
– Vi fortsätter så klart med det projekt vi redan har och sedan kan det säkert komma nya på sikt. Vi fortsätter jobba med våra rekryteringsprojekt på Åland och i samarbete med ÅTT utveckla tidningen Ålands sjöfart samt hemsidan sjofart.ax.
Var kommer pengarna ifrån från början?
– Det är folk som har skänkt och testamenterat pengar som sedan har förvaltats ganska väl. Den senaste stora gåvan var 2001 när Hjördis Ljungman skänkte över en miljon euro i sitt testamente.
Har era projekt någon verkan då? Gör de att fler söker sig till sjön?
– Eftersom vi i första hand jobbar mot ungdomar är rekryteringen till sjömansskolan den viktigaste måttstocken på hur vi sköter oss. Min uppfattning är att både antalet sökande och andelen ålänningar som söker till skolan har ökat kraftigt de senaste åren.
