Hoppa till innehåll
logo2x_0

/Ålands Sjöfart bevakar shippingen globalt från Östersjöns hjärta – Mariehamn.

Sök
Stäng
  • Maritime Day Åland 2023
  • Nyheter
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
  • Maritime Day Åland 2022
    • Mercy Ships Race 2022
Meny
  • Maritime Day Åland 2023
  • Nyheter
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
  • Maritime Day Åland 2022
    • Mercy Ships Race 2022
logo2x_0
mobilemenu2
odenisbrytare.jpg

Oden i centrum för forskningsbråk

Publicerad: 07:11 - 21 nov 2011

|

Jörgen Pettersson

Den svenska isbrytaren Oden, av många betraktad som världens effektivaste dieseldrivna isbrytare, har orsakat en internationell incident mellan Sverige och USA.

Det är de två senaste årens rekordvintrar som ligger bakom bråket mellan Sverige och USA om isbrytaren Oden.

Redan vintern 2009-2010 fastnade ett antal färjor och handelsfartyg mellan Åland och Sverige, i vatten där det vanligen är sådana isförhållanden att normalt isklassade fartyg tar sig fram utan stora problem.
Efter att ett antal färjor fastnat i packisen utanför Söderarm och Tjärven, utbröt ett bråk mellan färjerederierna och svenska Sjöfartsverket om vem som sagt vad och när i fråga om isbrytarassistans. Någon isbrytare fanns inte så långt söderut och färjor och handelsfartyg blev sittande något dygn innan en av de svenska isbrytarna kunde komma ner från Bottenhavet. Också förra vintern fastnade ovanligt många fartyg i rekordisen från Åland och norrut.

Fem vintrar i Antarktis

Samtidigt fanns Östersjöns starkaste isbrytare Oden långt nere i Antarktis, där hon under fem vintrar varit uthyrd till amerikanarna för att hålla leden in till den jättelika forskningsstationen McMurdo öppen.
Dessutom har fartyget, som är den enda svenska isbrytaren med arktisk isklass, utnyttjats som forskningsplattform i ett samarbete mellan det amerikanska och svenska vetenskapsrådet.

Amerikanarna har betalat motsvarande 7,5 miljoner euro varje år för Odens tjänster nere i Antarktis.
När Oden följaktligen var på annan ort under de två senaste rekordvintrarna, tröttnade svenska Sjöfartsverket och bestämde att Oden den kommande vintern skulle göra det hon byggts för – att hålla de stora farlederna till Norrlandshamnarna öppna.

Nu blev de polarforskare som utnyttjat Oden nere i Antarktis mycket upprörda:
"Svensk politik har satt en käpp i hjulet för Antarktisforskning och vetenskapsmän från hela världen", trumpetade den ansedda vetenskapliga tidskriften Science i augusti sedan Sjöfartsverkets beslut blivit känt.

Clinton skrev brev

Fyra svenska professorer vrider ytterligare om kniven i såret och skriver i en debattartikel i Svenska Dagbladet:
"Vi tillåter oss undra vilka fördelar regeringen ser i att så markant försvaga internationellt framgångsrik svensk polarforskning."

För nu låg frågan inte längre på svenska Sjöfartsverkets nivå. Amerikanska polarforskare, som var minst lika upprörda som de svenska, fick hjälp av utrikesminister Hillary Clinton.
I ett brev till sin kollega Carl Bildt vädjade Clinton att den svenska regeringen skulle undanröja Sjöfartsverkets beslut och fortsätta att hyra ut Oden till Antarktis under vintrarna.
Carl Bildt svarar "Dear Hillary" att svensk industri har drabbats av svåra förseningar i Östersjön eftersom farlederna inte har kunnat hållas öppna. "Med Oden i Östersjön är det troligt att dessa förseningar hade kunnat undvikas", skriver den svenska utrikesministern.

Den svenska regeringens slutsats i brevet till Hillary Clinton att "det inte är en möjlig option" att ha Oden så långt från hemmavattnen under den nordiska vintern.

Upprörda professorer

Svenska Redareföreningen har applåderat regeringens beslut, men tycker naturligtvis att det är "tråkigt" att Oden måste lämna den internationella polarforskningen åt sitt öde.
Särskilt upprörda är de fyra svenska professorerna över att Sjöfartsverket "nu har upprättat ett kontrakt värt 4 miljoner euro med sin finska motsvarighet om att hyra ut Oden den kommande vintern till Finland…större var alltså inte behovet av Oden för svensk sjöfart".

Nu förefaller de svenska professorerna inte helt ha geografin klar för sig. De stora vinterfarlederna upp genom Ålands hav och Bottenhavet till Bottenviken är i stort sett gemensamma till svenska och finska hamnarna.

När Carl Bildt skriver till Clinton att Oden behövs för att hålla farlederna i Östersjön öppna, syftar hans brevskrivare på departementet på Ålands hav, Bottenhavet, Kvarken och Bottenviken. Få fartyg har de senaste fem åren fastnat i Östersjön.
Denna geografiska detalj är viktig i debatten om Oden. Ålands hav, Bottenhavet och Bottenviken är begränsade vatten där det är svårt att veta om Oden behövs bäst på svensk eller finsk sida.

Gemensam pool

Marknadsdirektör Jonas Vedsmand vid Sjöfartsverket i Norrköping påpekar att de svenska och finländska isbrytarna används i en gemensam pool. Uthyrningen av Oden till Finland ska ses mot den geografiska bakgrunden:
– Om behov uppstår på den svenska sidan kan Oden kallas hem, säger Vedsmand till tidningen Hufvudstadsbladet.

Sveriges infrastrukturminister Catharina Elmsäter-Svärd skrev i augusti under ett avtal med sin finländska kollega Merja Kyllönen om bättre gemensam användning av de båda ländernas isbrytare.
Ofta behövs det mer isbrytning på den finska sidan av Bottenhavet och Bottenviken, när sydvästliga vindar packar isen utanför finska hamnar.
De fyra upprörda svenska professorerna säger heller ingenting om att det amerikanska vetenskapsrådet nu lyckats hyra den ryska isbrytaren Vladimir Ignatyuk för att delvis ersätta Oden. Det ryska fartyget kan inte helt ersätta Oden som forskningsfartyg, men väl hålla leden till McMurdo öppen.

Här finns Oden just nu.

Dela
Dela

/senaste nytt

Loading...

En legend lämnar Viking Line

05 aug

Viking Line säljer Amorella

05 aug

Starka siffror för Wasaline

01 aug

Tallink släpper Åbotrafiken

28 jul

Tallink Group ser ljuset komma

28 jul

Ökade intäkter för Finnlines

27 jul

Storsatsning på svenska fyrar

25 jul

Reapris när RCCL köper Endevour

19 jul

Från varvet i Åbo till en indisk strand

17 jul
Amorella

En legend lämnar Viking Line

När Amorella säljs till Corsican Ferries och lämnar Viking Lines trafik är det en epok som försvinner; Amorella var det första fartyget som Viking Line byggde i Jugoslavien.

amorellawave-10743-812x501px

Viking Line säljer Amorella

Viking Line säljer M/S Amorella för 19,1 miljoner euro till Corsica Ferries som tidigare också köpte Mariella.

Wasaline

Starka siffror för Wasaline

Wasalines vd Peter Ståhlberg ser fram mot resten av året och redogör i dag för rekordsiffror; de facto det bästa resultatet någonsin för rederiet.

Amorella

En legend lämnar Viking Line

När Amorella säljs till Corsican Ferries och lämnar Viking Lines trafik är det en epok som försvinner; Amorella var det första fartyget som Viking Line byggde i Jugoslavien.

Amorella

En legend lämnar Viking Line

När Amorella säljs till Corsican Ferries och lämnar Viking Lines trafik är det en epok som försvinner; Amorella var det första fartyget som Viking Line byggde i Jugoslavien.

amorellawave-10743-812x501px

Viking Line säljer Amorella

Viking Line säljer M/S Amorella för 19,1 miljoner euro till Corsica Ferries som tidigare också köpte Mariella.

/världen runt

Det saknas inte utmaningar för att uttrycka det försiktigt. När allt såg hyggligt ut drabbades hela världen av en pandemi år 2020 och när den lagt sig inledde Ryssland ett anfallskrig mot Ukraina och satte över en natt hela den europeiska säkerhetsordningen ur spel.

Medan allt detta omskakande hänt har sjöfarten fortsatt att leverera trygghet i vardagen. Tack vare självuppoffrande män och kvinnor till sjöss har transportkedjorna vacklat men aldrig fallit. Vi har frukt i butikerna, bilar att köra med och varor att göra affärer kring. Exporten och importen har fortsatt att fungera och mitt i allt detta har världens rederier fortsatt att investera i allas vår gemensamma framtid. Alla dessa aktörer har olika förutsättningar och specialiteter men en gemensam nämnare – de drivs, sköts och utvecklas av människor och några av dem möter du i Ålands Sjöfart.

Viveka Englund är ett praktexempel på den långsiktighet som präglar sjöfart. Hon tänkte stanna nio månader på anrika Gustaf Eriksons kontor i Mariehamn men det blev 42 händelserika år.

Eller ta sjökaptenen Rainer Sjölund som seglat mer än de flesta och är utrustad med ett minne som överträffar allt. Några av sina äventyr berättar han mer om i Ålands Sjöfart.

En gren som drabbats oerhört hårt av pandemin är kryssningsbranschen som tvingades stänga allt och nu kämpar för att komma tillbaka.

Ålands Sjöfarts krönikör Karna Elamzon Viberg jobbar ombord på ett splitternytt fartyg och berättar från första parkett om utmaningarna som hon tvingats hantera.

Sjöfart pågår också på landbacken för utan väl fungerande hamnar vore allt annat förgäves.

En som kan det mesta om att hantera en hamn är Jan Sundström som (nästan) byggt upp Långnäs Hamn Ab med sina egna händer och nu tänker gå i pension. Vill du ha hans jobb, läs mer här.

Sjöfart är liv och framtid och en väg mot ett mer hållbart samhälle. Som alltid blir det som man vill att det ska bli och här ser ministerrådet Anton Nilsson fler möjligheter än hinder. Världen behöver sjöfart och med den utgångspunkten finns det massor att göra.

Av historien kan man dra många lärdomar och hitta massor av inspiration. Till exempel genom att läsa om segelfartygsredaren Gustaf Erikson som inte bara gjorde Åland känt över hela världen utan som också lyfte den nya republiken Finland med hjälp av sina fartyg och nu blir ett världsminne hos Unesco.

 

Missa inte SJÖFARTENS DAG 11 november 2021!

THE MOVIE FROM 2019

/tidningen

/app

/förbundet

/rederierna

Facebook är sjöfartens skönaste salong. Här serveras de senaste nyheterna och spaningar från precis hela världen. Gör som 16.700 andra, kom in och häng med och följ Ålands Sjöfart!

Instagram är vår anslagstavla där vi visar bilderna som gör att du antingen saknar eller inte saknar livet till sjöss. 

Twitter är platsen där vi roar och oroar i lika delar. Med Ålands Sjöfart i ditt flöde blir det i alla fall aldrig tråkigt.

ANNONSER
Stefan Norrgrann
+358 457 323 4445
stefan.norrgrann@gmail.com

/mediakort

PUBLISHER
Jörgen Pettersson
+358 457 313 5640
jorgen.pettersson@sjofart.ax

Den åländska sjöfartshistorien sträcker sig hundratals år tillbaka i tiden. Tack vare kunskap, mod och framåtanda har den shippingen skapat ett rykte som når över hela världen. Ålands Sjöfart jobbar lokalt men tänker globalt; precis som rederierna vars fartyg drar från hamn till hamn över hela världen i jakt på nya laster och mer jobb. Ålands Sjöfart utkommer fyra gånger per år och bevakningen och rapporteringen pågår ständigt på sajten och i sociala medier. Vi berättar historien om sjöfarten och dess arbetare, till havs och på landbacken. Med utgångspunkt från Åland och med blicken fäst mot framtiden.

logo@2x

Created by April Kommunikation 

Webhosting Webbhotell iWebben

ÅLANDS SJÖFART 2022 – DATAPOLICY

logo2x_0
  • Maritime Day Åland 2023
  • Nyheter
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
  • Maritime Day Åland 2022
    • Mercy Ships Race 2022
Meny
  • Maritime Day Åland 2023
  • Nyheter
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
  • Maritime Day Åland 2022
    • Mercy Ships Race 2022
Sök
  • ANNONSER
  • Stefan Norrgrann
  • +358 457 323 4445
  • stefan.norrgrann@gmail.com
  • PUBLISHER
  • Jörgen Pettersson
  • +358 457 323 4445
  • jorgen.pettersson@aland.net