Hoppa till innehåll
logo2x_0

/Ålands Sjöfart bevakar shippingen globalt från Östersjöns hjärta – Mariehamn.

Sök
Stäng
  • Maritime Day Åland 2023
  • Nyheter
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
  • Maritime Day Åland 2022
    • Mercy Ships Race 2022
Meny
  • Maritime Day Åland 2023
  • Nyheter
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
  • Maritime Day Åland 2022
    • Mercy Ships Race 2022
logo2x_0
mobilemenu2
skorsten_kopia.jpg

Nu ska koldioxid-utsläppen minskas

Publicerad: 15:07 - 22 jul 2011

|

Jörgen Pettersson

Nya lastfartyg ska i fortsättningen förbruka mindre bränsle och släppa ut mindre koldioxid – enda undantagen är isförstärkta fartyg.

Internationella sjöfartsorganisationen IMO godkände nyligen nya regler som ökar energieffektiviteten hos nya fartyg. Nya fartyg kommer att ha både mindre bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp.

De regler som nu godkändes har varit under beredning i flera år. Lösningen nåddes efter en vecka av intensiva förhandlingar, skriver kommunikationsministeriet i ett pressmeddelande.

Lyssnade till Finland

I de nya reglerna beaktas också Finlands förslag om speciella egenskaper för isförstärkta fartyg. I praktiken innebär detta att de speciella egenskaperna hos isförstärkta fartyg tas i beaktande när de nya reglerna tillämpas på projektering av fartyg.

Detta garanterar att fartyg som färdas i isbelagda vatten inte försätts i en ofördelaktig ställning i förhållande till fartyg som enbart är avsedda för öppet vatten. För isförstärkta fartyg tillåts en högre motoreffekt, och deras skrov får vara tjockare än på fartyg som enbart färdas på öppet vatten.

Utvecklingsländernas oro angående nivån på det tekniska kunnandet stillades genom ett avtal om att fördjupa samarbetet inom bl.a. skeppsbyggnad.

Referenskurvor

Grundtanken med reglerna för energieffektivitet är att man vid projekteringen av varje nytt fartyg ska beräkna ett indexvärde för energieffektivitet (Energy Efficiency Design Index, EEDI).

Detta värde bildas av den mängd koldioxid som produceras av fartygets maskineri i förhållande till den mängd last fartyget transporterar. Kalkylen utgår från att fartyget rör sig med en hastighet som motsvarar 75 procent av dess maskineffekt.

Referenskurvor har definierats för varje fartygstyp. De är beräknade som ett medelvärde av EEDI-värdena för fartyg som byggts under de senaste tio åren.

Inte på färjor

Reglerna för energieffektivitet tillämpas på nya fartyg med en bruttovolym på över 400 ton. EEDI-värdet för ett enskilt fartyg ska vara mindre än referenskurvans värde. I initialskedet kommer förfarandet endast att tillämpas på vissa fartygstyper såsom torrlastfartyg, olje- och gastankfartyg samt containerfartyg.

Reglerna tillämpas inte på bil- och passagerarfartyg (Ro-Ro) eller passagerar- och lastfartyg (Ro-pax) i initialskedet. Arbetet med att definiera ändamålsenliga regler för dessa fartygstyper fortsätter inom IMO. Detta har också varit Finlands linje i frågan.

Reglerna för energieffektivitet hos fartyg tas med i MARPOL-konventionens luftskyddsbilaga. Reglerna avses träda i kraft 2013. De regler som nu har godkänts gäller endast nya fartyg.

Shippingen allt större

Arbetet med att stävja klimatförändringen fortsätter inom IMO. Rederierna ges incitament att vidta åtgärder för att minska fartygens bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp med hjälp av ekonomiska styrmedel, dvs. genom att sätta ett pris på ett ton kol.

Finland anser att man bör lösa frågan om användningen av ekonomiska styrmedel på internationell nivå och inom IMO. En internationell lösning är den mest lämpliga med tanke på miljömålen samtidigt som den minskar kolläckaget och risken för snedvriden konkurrens.

Enligt en utredning som organisationen har gjort står sjöfarten för cirka tre procent av de globala koldioxidutsläppen. Transportbehovet ökar emellertid hela tiden, i synnerhet i Asien. Om inga åtgärder vidtas kan sjöfartens andel av utsläppen öka till hela 18 procent fram till 2050.

Dela
Dela

/senaste nytt

Loading...

En legend lämnar Viking Line

05 aug

Viking Line säljer Amorella

05 aug

Starka siffror för Wasaline

01 aug

Tallink släpper Åbotrafiken

28 jul

Tallink Group ser ljuset komma

28 jul

Ökade intäkter för Finnlines

27 jul

Storsatsning på svenska fyrar

25 jul

Reapris när RCCL köper Endevour

19 jul

Från varvet i Åbo till en indisk strand

17 jul
Amorella

En legend lämnar Viking Line

När Amorella säljs till Corsican Ferries och lämnar Viking Lines trafik är det en epok som försvinner; Amorella var det första fartyget som Viking Line byggde i Jugoslavien.

amorellawave-10743-812x501px

Viking Line säljer Amorella

Viking Line säljer M/S Amorella för 19,1 miljoner euro till Corsica Ferries som tidigare också köpte Mariella.

Wasaline

Starka siffror för Wasaline

Wasalines vd Peter Ståhlberg ser fram mot resten av året och redogör i dag för rekordsiffror; de facto det bästa resultatet någonsin för rederiet.

Amorella

En legend lämnar Viking Line

När Amorella säljs till Corsican Ferries och lämnar Viking Lines trafik är det en epok som försvinner; Amorella var det första fartyget som Viking Line byggde i Jugoslavien.

Amorella

En legend lämnar Viking Line

När Amorella säljs till Corsican Ferries och lämnar Viking Lines trafik är det en epok som försvinner; Amorella var det första fartyget som Viking Line byggde i Jugoslavien.

amorellawave-10743-812x501px

Viking Line säljer Amorella

Viking Line säljer M/S Amorella för 19,1 miljoner euro till Corsica Ferries som tidigare också köpte Mariella.

/världen runt

Det saknas inte utmaningar för att uttrycka det försiktigt. När allt såg hyggligt ut drabbades hela världen av en pandemi år 2020 och när den lagt sig inledde Ryssland ett anfallskrig mot Ukraina och satte över en natt hela den europeiska säkerhetsordningen ur spel.

Medan allt detta omskakande hänt har sjöfarten fortsatt att leverera trygghet i vardagen. Tack vare självuppoffrande män och kvinnor till sjöss har transportkedjorna vacklat men aldrig fallit. Vi har frukt i butikerna, bilar att köra med och varor att göra affärer kring. Exporten och importen har fortsatt att fungera och mitt i allt detta har världens rederier fortsatt att investera i allas vår gemensamma framtid. Alla dessa aktörer har olika förutsättningar och specialiteter men en gemensam nämnare – de drivs, sköts och utvecklas av människor och några av dem möter du i Ålands Sjöfart.

Viveka Englund är ett praktexempel på den långsiktighet som präglar sjöfart. Hon tänkte stanna nio månader på anrika Gustaf Eriksons kontor i Mariehamn men det blev 42 händelserika år.

Eller ta sjökaptenen Rainer Sjölund som seglat mer än de flesta och är utrustad med ett minne som överträffar allt. Några av sina äventyr berättar han mer om i Ålands Sjöfart.

En gren som drabbats oerhört hårt av pandemin är kryssningsbranschen som tvingades stänga allt och nu kämpar för att komma tillbaka.

Ålands Sjöfarts krönikör Karna Elamzon Viberg jobbar ombord på ett splitternytt fartyg och berättar från första parkett om utmaningarna som hon tvingats hantera.

Sjöfart pågår också på landbacken för utan väl fungerande hamnar vore allt annat förgäves.

En som kan det mesta om att hantera en hamn är Jan Sundström som (nästan) byggt upp Långnäs Hamn Ab med sina egna händer och nu tänker gå i pension. Vill du ha hans jobb, läs mer här.

Sjöfart är liv och framtid och en väg mot ett mer hållbart samhälle. Som alltid blir det som man vill att det ska bli och här ser ministerrådet Anton Nilsson fler möjligheter än hinder. Världen behöver sjöfart och med den utgångspunkten finns det massor att göra.

Av historien kan man dra många lärdomar och hitta massor av inspiration. Till exempel genom att läsa om segelfartygsredaren Gustaf Erikson som inte bara gjorde Åland känt över hela världen utan som också lyfte den nya republiken Finland med hjälp av sina fartyg och nu blir ett världsminne hos Unesco.

 

Missa inte SJÖFARTENS DAG 11 november 2021!

THE MOVIE FROM 2019

/tidningen

/app

/förbundet

/rederierna

Facebook är sjöfartens skönaste salong. Här serveras de senaste nyheterna och spaningar från precis hela världen. Gör som 17.100 andra, kom in och häng med och följ Ålands Sjöfart!

Instagram är vår anslagstavla där vi visar bilderna som gör att du antingen saknar eller inte saknar livet till sjöss. 

Twitter är platsen där vi roar och oroar i lika delar. Med Ålands Sjöfart i ditt flöde blir det i alla fall aldrig tråkigt.

ANNONSER
Stefan Norrgrann
+358 457 323 4445
stefan.norrgrann@gmail.com

/mediakort

PUBLISHER
Jörgen Pettersson
+358 457 313 5640
jorgen.pettersson@sjofart.ax

Den åländska sjöfartshistorien sträcker sig hundratals år tillbaka i tiden. Tack vare kunskap, mod och framåtanda har den shippingen skapat ett rykte som når över hela världen. Ålands Sjöfart jobbar lokalt men tänker globalt; precis som rederierna vars fartyg drar från hamn till hamn över hela världen i jakt på nya laster och mer jobb. Ålands Sjöfart utkommer fyra gånger per år och bevakningen och rapporteringen pågår ständigt på sajten och i sociala medier. Vi berättar historien om sjöfarten och dess arbetare, till havs och på landbacken. Med utgångspunkt från Åland och med blicken fäst mot framtiden.

logo@2x

Created by April Kommunikation 

Webhosting Webbhotell iWebben

ÅLANDS SJÖFART 2022 – DATAPOLICY

logo2x_0
  • Maritime Day Åland 2023
  • Nyheter
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
  • Maritime Day Åland 2022
    • Mercy Ships Race 2022
Meny
  • Maritime Day Åland 2023
  • Nyheter
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
  • Maritime Day Åland 2022
    • Mercy Ships Race 2022
Sök
  • ANNONSER
  • Stefan Norrgrann
  • +358 457 323 4445
  • stefan.norrgrann@gmail.com
  • PUBLISHER
  • Jörgen Pettersson
  • +358 457 323 4445
  • jorgen.pettersson@aland.net