Coronakrisen som lamslagit stora delar av världen, i går hade hälften av hela världens befolkning rekommenderats hålla sig inomhus, har lämnat enorma avtryck bland rederier och sjöfolk. Detta tar Svensk Sjöfart och Seko Sjöfolk gemensamt tag i och efterlyser omedelbara och kraftiga åtgärder för att skapa förutsättningar för sjöfarten framöver. Så här skriver parterna i ett pressmeddelande i dag:

Sjöfarten transporterar cirka 90 procent av alla varor till och från Sverige och drygt 30 miljoner passagerare varje år. Men till följd av covid-19 har antalet resande minskat drastiskt och rederier som transporterar både passagerare och gods har blivit tvingade att varsla stora delar av personalen. Fackföreningarna Seko Sjöfolk och Sjöbefälsföreningen har tillsammans med branschorganisationen Svensk Sjöfart identifierat åtgärder som kan bidra till återhämtningen både för samhället i stort och för sjöfartsnäringen och skickat dessa i en skrivelse till Regeringen.

– Sjöfarten transporterar samhällsviktiga varor och är av stor vikt för Sveriges försörjning av viktiga varor samt för svensk industri, dessutom står branschen indirekt för cirka 100 000 arbetstillfällen. För att motverka den utveckling vi nu ser till följd av coronaviruset föreslår vi att regeringen tar ytterligare beslut med aktiva åtgärder i rådande krissituation och även för kommande, för branschen, avgörande långsiktiga åtgärder. Det behövs förutsägbara och långsiktigt konsekventa villkor för den svenska sjöfarten och här spelar till exempel återinförandet av nettomodellen en avgörande roll liksom ett förenklat och harmoniserat regelverk, där grunden för sjöinkomst, sjöfartsstöd och tonnagebeskattning får samma bedömningsgrunder, säger Kenny Reinhold, ordförande Seko Sjöfolk.

– För att motverka den utveckling vi nu ser till följd av coronaviruset föreslår vi att regeringen bland annat tar beslut som gäller både under den nuvarande krisen och beslut om långsiktiga åtgärder. Exempelvis föreslår vi att farledsavgifterna sänks så att fraktkostnaderna för svensk industri kan minska och konkurrenskraften öka. Vid en djupare ekonomisk kris med en minskad efterfrågan ökar pressen generellt på näringslivet och i dagsläget är konkurrensvillkoren för rederier i Sverige är i flera delar sämre än andra länder. Dessutom hindrar skatteförutsättningar den svenska sjöfarten att bidra till Sveriges varu- och bränsleförsörjning på ett effektivt sätt. Exempelvis innebär begränsningen om att ett fartyg maximalt får segla 25 procent av sin tid på svenska hamnar. Även om svenska rederier vill bidra till Sveriges varu- och bränsleförsörjning lägger nuvarande regelverk krokben för en ökning. Staten behöver dessutom överväga åtgärder för att säkerställa viss samhällskritisk trafik till och från Sverige, säger Rikard Engström, VD Svensk Sjöfart.

– Vi måste dessutom se till att vi kan ta oss igenom krisen och att Sverige kommer ut stärkt på andra sidan. Stimulanser till ekonomin behövs och bland annat bör regeringen se över förutsättningarna för investeringar och utvecklingsbehov, inte minst inom miljöområdet. Detta särskilt som flera större svenska industriföretag har verksamhet riktat mot sjöfartssektorn och åtgärden därför har en potential att bidra till jobb i industrin, samtidigt som det kan ge både den svenska sjöfarten och den svenska industrin en konkurrensfördel för framtiden. På motsvarande sätt innebär den svenska stämpelskatten att fartyg inte registreras i Sverige. Sverige går därmed miste om svenska arbetstillfällen ombord. Blå Tillväxt har i denna del tidigare föreslagit att stämpelskatten ersätts med en stämpelavgift som motsvarar myndigheternas kostnader. En sådan åtgärd skulle bidra till att öka attraktiviteten för den svenska flaggan, att fler fartyg anges för svensk tonnageskatt, bidra till svenska arbetstillfällen samt säkerställa tillgången på transportkapacitet för svenska behov, säger Mikael Huss, VD Sjöbefälsföreningen.

Nertill kan man läsa hela skrivelsen från parterna i Blå tillväxt och deras förslag på hur sjöfarten långsiktigt ska bidra till en mer gynnsam samhällsutveckling.