Kustbevakningen har gjort avtal med Damen Shipyard för att bygga det som kallas ”nästa generation övervakningsfartyg”. De nya fartygen beräknas tas i tjänst under senare delen av 2024.
– Nu går vi över i produktionsfasen, vilket vi är mycket glada för. Vi har under lång tid arbetat med projektering, planering och upphandling, nu ska allt omsättas i praktiken för att nästa generation moderna kustbevakningsfartyg ska byggas och införas i vår verksamhet, säger Henrik Jonsson, chef för Kustbevakningens materiel- och lokalförsörjningsavdelning.
Det är den äldre serien övervakningsfartyg, KBV 302-KBV 311, även kallade ”jakter” som levererades 1995, som på grund av hög ålder ska ersättas med nya. De nya fartygen lever upp till kraven på dagens regelverk för sjösäkerhet och arbetsmiljö.
– Arbetsmiljö, sjösäkerhet, förmåga och klimatpåverkan är de enskilt viktigaste faktorerna vi har utgått från, säger Henrik Jonsson.
De nya fartygen ska huvudsakligen operera kustnära, med kapacitet till uppgifter även till havs. De kombinerar sjöövervakningsuppdraget, där bland annat kontroll och brottsbekämpning ingår, med miljöräddningsberedskap och förmåga till åtgärder mot utsläpp av olja och andra skadliga ämnen.
– Den här fartygsserien har stor förmåga i ett litet format, de är mer kombinationsfartyg än de motsvarande idag. I och med att de kan transportera mer miljöräddningsmateriel och har en inbyggd tank för att ta hand om olja kan vi utveckla förmågan att göra snabba första insatser, säger Henrik Jonsson.
Fartygsserien är designad för att minska energiförbrukningen genom en utvecklad konstruktion och design.
– Kraven på Kustbevakningen att hålla hög beredskap med närvaro och uthållighet till sjöss innebär att vi inte kan hybridisera driften i dagsläget. Men fartygen är moderna och effektivare ur alla aspekter, vilket gör att deras klimatavtryck blir lägre, säger Henrik Jonsson.
Korta fakta om KBV 320
- Längd: 26,7 meter.
- Bredd: 6,40 meter.
- Deplacement: 53 ton.
- Marschfart: 25 knop.
- Normalbesättning: fyra personer.
- Skrovet blir cirka 10 ton lättare och får ett 18 % lägre skrovmotstånd i vattnet jämfört med traditionella skrov.
- Fartygen beräknas få 20 % lägre bränsleförbrukning jämfört med tidigare serier.
- Koldioxidutsläppen väntas minska med 70 ton per fartyg och år jämfört med serien som ersätts.
- Elförbrukningen beräknas minska med 35 procent.
- Framdrivningssystemet ger en mindre yttre miljöpåverkan.
- Tomgångskörning minskar med 30 % genom elmatad hydraulik.
- Skroven byggs i kolfiberkomposit.
- Recess (sjösättningsramp) för enklare och säkrare sjösättning av däcksbåt.
- Aero- och hydrodynamiska lösningar för att minska motstånd i vatten och luft.
- Hybridlösning för hydrauliken.
