800 sjömän sitter just nu som gisslan hos huvudsakligen somaliska pirater, 51 fartyg är kapade, området är gigantiskt och insatserna höga: nu tar rederierna till vapen.
De somaliska piraternas allt grövre våld gör att redarna i Västvärlden och i Norden har bytt fot – nu kräver man att regeringarna tillåter beväpnade vakter för att skydda handelsfartyg som går genom Suezkanalen.
I Finland och Sverige är regeringarna avvaktande, medan Danmark tillåter privata vaktbolag och den norska regeringen väntas följa efter. Sverige har tillsatt en snabbutredning för att titta på de juridiska konsekvenserna av att tillåta vaktbolag ombord.
Kräver hårdare tag
Bara till för ett år sedan var rederiernas och regeringarnas inställning glasklar – beväpnade vakter ombord föder bara mer våld och orsakar en ond cirkel av accelererande brutalitet.
EU:s Operation Atalanta, med ett antal örlogsfartyg i Adenviken, har gjort nytta, men fartygen är allt för få, närmast som en nål i en höstack, när piraternas operationsområde har ökat till och med bort mot Indiens västkust.
Det var en kidnappad dansk seglarfamilj och mordet på en besättningsman på ett fartyg under våren som tycks ha fått rederinäringen att slutligen besluta sig för att det nu krävs andra lösningar än skyhöga försäkringar och enstaka örlogsfartyg för att överhuvudtaget kunna fortsätta trafiken runt Afrikas Horn.
Piraterna sprider sig
Så länge kapningarna inskränkte sig till områden nära den somaliska kusten så kunde kanske sjöfartsnäringen till nöds acceptera riskerna.
– Men området växer hela tiden, från östra Afrika bort till västra Indien, säger Jan Limnell, direktör på försäkringsbolaget Alandia Marine i Mariehamn, till Ålands Sjöfart.
Företaget har närmare 2.000 nordiska fartyg försäkrade – huvudsakligen svenska, finska och åländska – för totalt drygt 5 miljarder euro.
Risken för kapning i Adenviken och Indiska oceanen har gjort att rederierna tvingats till extra tilläggsförsäkringar för att kunna gå från Suez till Indien. För en enda resa på en vecka kan premien för en tanker bli 50.000 euro.
– Det blir slutligen konsumenterna som får ta kostnaden med dyrare produkter som fartygen fraktar, säger Limnell.
Raketgevär och kulsprutor
Alandia har inte hittills fått något fartyg kapat, trots att 110 av bolagets försäkrade fartyg gick genom Adenviken förra året. Bara ett enda åländskt fartyg har gått igenom Adenviken de senaste åren – Rederi Ab Lillgaards ro/ro-fartyg Hoburgen.
Nu är inte alla fartyg i riskzonen för att bli kapade. Wallenius stora biltransportfartyg med 40 meters fribord som dånar på i över 20 knop är närmast oåtkomliga för piraterna
Det är mindre lastfartyg med låga fribord och en fart på kanske 8-15 knop som är särskilt utsatta. Det är här som de ryska och ukrainska jägarsoldaterna från privata vaktbolag gör stor nytta. Beväpnade med raketgevär, kulsprutor och automatvapen, som man vet hur man använder, hotar vakterna helt enkelt att skjuta ihjäl piraterna om de kommer inom vissa avstånd från fartyget.
Skjuter mot benen
Svenska Stena Bulk har samtliga sina tankers registrerade utomlands och kan alltså anlita vaktbolag utan svenska regeringens tillstånd. Vd Ulf Ryder intar en hård attityd mot piratverksamheten:
– Kommer en misstänkt båt närmare än 100 meter så skjuter vi varningsskott i luften och om man fortsätter inom 50 meter från fartyget så skjuter vi mot benen, säger han till Ålands Sjöfart.
De som försöker ta sig ombord blir utsatta för skarp verkanseld och riskerar att dödas.
– Dessa pirater ska helt enkelt ge fan i våra båtar. Den som fått höra berättelserna om vilken behandling de tillfångatagna sjömännen utsätts för av piraterna – 30 personer i ett litet rum, avspolade med brandslang en gång i veckan och en näve ris om dagen – har väldigt svårt att acceptera kontorsmänniskor i kostymer som sitter och utreder den här frågan i all oändlighet, säger Ulf Ryder.
Juridiskt komplicerat
Juridiken bakom besluten att ha privata vaktbolag ombord på civila handelsfartyg är inte helt enkel.
Svenska regeringen har tillsatt Johan Franson, tidigare chefsjurist på svenska Sjöfartsverket och chef för Sjöfartsinspektionen, för att snabbutreda möjligheterna att ha beväpnade vakter ombord på svenskflaggade fartyg.
– Ett svenskt fartyg är svenskt territorium där svensk lagstiftning gäller, säger Johan Franson till Ålands Sjöfart. Den svenska vapenlagstiftningen är ytterligt sträng och den frågan måste lösas.
Utländska medborgare, som ryska och ukrainska jägarsoldater, får inte hur som helst föra in vapen på svenskt territorium. En fråga är var gränsen för nödvärn går – när privata vakter på ett svenskt fartyg kan öppna eld mot pirater och hänvisa till nödvärnsrätten.
– Enligt havsrättskonventionen får endast örlogsfartyg uppbringa civila fartyg, som piraternas båtar är, säger Franson.
Våldet allt kraftigare
Trots att Johan Franson ser svårigheterna med privata vaktbolag, är han uppenbart bekymrad över den accelererande piratverksamheten:
– Detta börjar nu ske i ofattbar skala med ett allt kraftigare våld där man i flera fall helt enkelt skjutit ihjäl gisslan, säger Johan Franson.
En drastisk lösning på problemet med utländska vakter på svenska och finländska fartyg skulle kunna vara förslag från Sveriges Redareförening och från Rederierna i Finland:
– Vi vill veta om svensk militär kan bevaka svenska fartyg ombord, säger Tryggve Ahlman, ansvarig för sjösäkerhet på Redareföreningen.
– Sverige har en skyldighet som flaggstat att ansvara för säkerheten ombord på svenska fartyg. Det skulle också kunna stämma med det svenska insatsförsvarets nya inriktning.
Enligt Tryggve Ahlman vill svenska redare "veta vilka spelregler som gäller".
Fråga i riksdagen
Även Rederierna i Finland anser att "den optimala lösningen" vore att den finländska regeringen sände finska arméenheter ombord på fartygen.
"Men olyckligtvis har vi inte några armébaser i området", skriver Olof Widén, vd för Rederierna i Finland (RiF).
Även Ålands riksdagsledamot Elisabeth Nauclér har i riksdagen frågat utrikesminister Alexander Stubb vilken beredskap regeringen har för att hantera kapningar av finska och åländska fartyg och "hur man förhåller sig till preventiva åtgärder såsom anlitandet av beväpnade vakter ombord".
Utrikesministern konstaterar i sitt svar att "den lagstiftning som reglerar försvarsmaktens verksamhet medger ingen möjlighet att finländska soldater skulle skydda finländska handelsfartyg, utom om det rör sig om ett uppdrag inom Operation Atalanta".
Men han säger också att "vår gällande lagstiftning tillåter privata vakter ombord på handelsfartyg under vissa förutsättningar, om rederierna anser att det behövs".
Det torde dock bli obeväpnade vakter, eftersom "enligt den lagen kan en väktare bära skjutvapen bara i livvaktsuppdrag – skyddande av en persons integritet".
Enkelt uttryckt: privata vakter kan vara beväpnade om man skyddar besättningen men obeväpnade om man skyddar fartyget.
800 sjömän gisslan
Utrikesministern konstaterar att de flesta stater har i princip ställt sig negativa till vakter ombord:
"Men enligt uppgift håller det på att ske förändringar i hur stater förhåller sig till beväpnade vakter ombord till följd av sjöröveriet utanför Somalias kust."
I början av mars satt 800 sjömän på 51 fartyg som gisslan utanför Somalias kust.
– De flesta är inte västeuropéer, då skulle det nog finnas ett större intresse bland de stora medierna, säger Ulf Ryder på Stena Bulk.
