Hoppa till innehåll
logo2x_0

/Ålands Sjöfart bevakar shippingen globalt från Östersjöns hjärta – Mariehamn.

Sök
Stäng
  • Maritime Day Åland 2023
  • Nyheter
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
  • Maritime Day Åland 2022
    • Mercy Ships Race 2022
Meny
  • Maritime Day Åland 2023
  • Nyheter
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
  • Maritime Day Åland 2022
    • Mercy Ships Race 2022
logo2x_0
mobilemenu2
lr_alfageln.jpg

Kallt krig kring färjkonflikten

Publicerad: 18:05 - 24 maj 2011

|

Jörgen Pettersson

Det råder ett slags kallt krig mellan Ålands landskapsregering och några av sjöfacken, möten ställs in och avtal sägs upp.

Den tilltagande konflikten mellan Ålands landskapsregering och de båda sjöbefälsfacken, Finlands skeppsbefälsförbund och Finlands maskinmästarförbund hårdnar. Det gamla löneavtalet gick ut den 20 maj och i samband med omförhandlingarna vill LR att övertidsreglerna ses över.

Befälen vägrar och de fackliga organisationerna har kallats in. Preliminärt skulle man mötas på fredag för att diskutera det nya lönebudet. Det mötet har ställts in av facken. Nytt datum är den 10 juni. LR intar under tiden en avvaktande position.

– Vi har inte tagit ställning till hur vi ska gå vidare, säger landskapets tf rederichef Kaj Jansson.

Väntar ni med att ta ställning till det tills efter mötet med facken?
– Vi har inte bestämt oss om det heller.

Bakgrunden till konflikten är LR:s beslut att sätta stopp för det omfattande och dyra övertidsarbetet ombord. Detta tog sin start i början av maj. Här är bakgrunden:

Landskapsregeringen har hotat med skriftliga arbetsrättsliga varningar till de tio huvudbefälhavarna och huvudmaskinmästarna på landskapsfärjorna Alfågeln, Gudingen, Skarven, Skiftet och Viggen om de inte presenterar nya arbetstidsplaneringar till sin arbetsgivare.

Landskapsregeringen har bestämt att den nya arbetsplaneringen ska få ner övertidstimmarna och minska arbetstiden så att den normalt sett inte överstiger 10,5 timmar per dygn. Det skulle, enligt arbetsgivaren, spara stora summor. Senast den 11 maj skulle de nya listorna ha lämnats in, men inget hände.

Jobbar tio dagar

Angående arbetsmängden för sjöpersonalen säger landskapets tf rederichef Kaj Jansson att många inte arbetar mer än cirka tio dagar i månaden.
– De är lediga resten. Det finns tre befälhavare per fartyg och det är en befälhavare ombord åt gången som arbetar 4-5 dagar i sträck. Sedan är det de andras tur. Samma system gäller i de flesta fall för styrmän och maskinchefer, säger Kaj Jansson.

Skeppsbefäls- och maskinbefälsförbunden på Åland kallar till ett gemensamt möte efter landskapsregeringens utspel om övertiderna. Förbunden i Helsingfors har redan kontaktats.
– Landskapsregeringen har gått fel väg, säger Leif Wikström, verksamhetsledare för Finlands maskinbefälsförbund.
– Säkerheten är a och o till sjöss, säger han, varje fartyg har en minimibemanning, men det betyder inte att den alltid räcker till. Rutten, tidtabellen, fartygstypen, årstiden – allt behöver vägas in.

"En svår fråga"

Frågan om sjöpersonalens arbetstider är inte svart och vit, konstaterar Leif Wikström.
– Vad är vilotid, arbetstid, gråzonstid? Det här är en svår fråga som blossat upp på fel sätt. En maskinchef har ansvar för apparaturen i princip hela tiden och måste rycka ut direkt om det händer någonting. Även när man sover är man på jobb. Det är det som är det största problemet. Ett fartyg har farligt gods ombord, till exempel bränsle.

Så hur förhåller ni er till landskapsregeringens krav?
– Vi förhåller oss negativa eftersom man ensidigt vill ändra ett system utan att förhandla om det. Det är inte så man borde gå tillväga. Här har man gått fel väg, säger Leif Wikström.

Rättslig prövning

Nu väntar noggranna utredningar av lagligheten i landskapsregeringens agerande, uppger Leif Wikström.
– En arbetsgivare kan göra precis vad som helst. Men besluten kan föras vidare för rättslig prövning och det kan även bli fråga om skadestånd. Det finns lagar, förordningar och kollektivavtal. Det finns regler om tidtabeller och samarbete. Det är mycket att kolla upp för att se om detta skötts på rätt sätt. Sedan kan det bli fråga om olika tolkningar, där det i sista hand kan vara en domstol som tar ställning, säger han.

De arbetstidsjournaler som landskapsregeringen gått igenom visar att vissa sjöanställda jobbar arbetspass som är upp till 16 timmar långa. Så mycket övertid är endast tillåten på grund av att arbetsministeriet beviljat landskapsregeringen en dispens från lagen om arbetstiden på fartyg i inrikestrafik.

 Enligt lagen ska en arbetstagare ges en vilotid på minst 10 timmar per dygn, men dispensen möjliggör arbetstider som överskrider 14 timmar per dygn, enligt landskapets vikarierande avtalschef Tiina Robertsson.

Så stora är lönerna

Det finns tio personer som arbetar som huvudbefälhavare och huvudmaskinchefer i landskapsflottan.
Den beskattningsbara inkomsten 2010 för huvudbefälhavarna var 62.669,76 euro för den med lägst inkomst och 73.768,65 euro för den med högst inkomst. Huvudmaskinchefernas inkomster låg mellan 61.686,59 euro och 68.947,43 euro.

Tillägg och övertid

Befälhavarna hade i genomsnitt en sammanlagd lön på cirka 5.300 euro per månad. Grundlönen utgör bara 1,952,22 euro av den summan. Sedan tillkommer ålderstillägg, befälhavartillägg, ansvarstillägg och seglationstillägg, så att totallönen blir cirka 3.060 euro per månad. Resten av summan, cirka 2.240 euro per månad, utgörs av ersättning för övertid.

Stöd från lagtinget

Det finns ett massivt stöd inom lagtinget för landskapsregeringens tuffa tag i övertidsfrågan i skärgårdstrafiken. Gruppordförandena backar upp landskapsregeringen i fråga om arbetstiderna för sjöbefälen.
– Jag vill ge trafikminister Veronica Thörnroos en eloge för att hon som själv är skärgårdsbo tar tag i de här frågorna, säger Anders Eriksson (ÅF).

Fler åtgärder behövs för att få ner kostnaderna för skärgårdstrafiken, anser han.
– Det här är en viktigt del. Jag har sagt till Kaj Jansson och Veronica Thörnroos att jag stöder dem fullt ut. Jag hoppas att de har regeringspartierna med sig, säger Anders Eriksson.

Roger Jansson (FS) stöder landskapsregeringen och säger att alla landskapsanställda måste behandlas lika.
– Ålands hälso- och sjukvård bedriver verksamhet 24 timmar per dygn, men där förekommer inte någonting liknande. De har ett helt annat system. Inom skärgårdstrafiken blir det orimliga ersättningar, säger han.

Regelverken måste följas så att arbetstiderna blir rimliga, anser Roger Jansson.
– Man måste också se på om personalen faktiskt jobbar så som de fyller i på listorna. Det gör de tydligen inte, säger han.

"Kött på benen"

Camilla Gunell (S) och Danne Sundman (Ob) använder identiska formuleringar när de var för sig säger att målsättningen är att få så mycket trafik som möjligt för pengarna.
– Det är en bra sak att vända på alla stenar vad gäller kostnaderna. Men jag hoppas få bekanta mig närmare med landskapsregeringens kalkyler angående alternativen om man frångår dispensen för arbetstiden, säger Camilla Gunell.

– Vi har inte kännedom om ärendet i detalj. Men så mycket förstår vi att landskapsregeringen inte skulle göra så här om de inte hade kött på benen, säger Danne Sundman, som svarar eftersom partiets gruppordförande Gun-Mari Lindholm befinner sig på resa.

Han tycker inte att antalet turer ska dras ner. Sådana åtgärder som landskapsregeringen nu har vidtagit, i kombination med kortrutt och en tunnel till Föglö, är det Danne Sundman helst vill se.

"Helt nödvändigt"

Regeringspartierna ställer sig också bakom trafikminister Veronica Thörnroos i frågan.
– Vi stöder landskapsregeringen fullständigt. Det är helt nödvändigt att försöka få bukt med kostnaderna inom skärgårdstrafiken. Det är nödvändigt för att trygga skärgårdstrafiken på sikt, säger Harry Jansson (C).

Liberalernas lagtingsgrupp är enhälligt positiv till initiativet enligt gruppordförande Gunnar Jansson (Lib).
– Vi behöver se över arbetstiderna så att de blir realistiska. Arbetsschemat ska inte regelmässigt bygga på övertider för att gå ihop. Helst vill vi också avskaffa landskapsregeringens undantag som gör att arbetstiderna kan överskrida EU:s normer, säger han.

Dela
Dela

/senaste nytt

Loading...

Oxelösund sätter fart på LNG-satsning

16 aug

En legend lämnar Viking Line

05 aug

Viking Line säljer Amorella

05 aug

Starka siffror för Wasaline

01 aug

Tallink släpper Åbotrafiken

28 jul

Tallink Group ser ljuset komma

28 jul

Ökade intäkter för Finnlines

27 jul

Storsatsning på svenska fyrar

25 jul

Reapris när RCCL köper Endevour

19 jul
Oxelösund

Oxelösund sätter fart på LNG-satsning

Oxelösunds Hamn AB med vd Douglas Heilborn tar ett nytt stort steg mot renare bränslen för sjöfarten tillsammans med brittiska Avenir LNG som köper projektbolaget Oxgas AB.

Amorella

En legend lämnar Viking Line

När Amorella säljs till Corsican Ferries och lämnar Viking Lines trafik är det en epok som försvinner; Amorella var det första fartyget som Viking Line byggde i Jugoslavien.

amorellawave-10743-812x501px

Viking Line säljer Amorella

Viking Line säljer M/S Amorella för 19,1 miljoner euro till Corsica Ferries som tidigare också köpte Mariella.

Oxelösund

Oxelösund sätter fart på LNG-satsning

Oxelösunds Hamn AB med vd Douglas Heilborn tar ett nytt stort steg mot renare bränslen för sjöfarten tillsammans med brittiska Avenir LNG som köper projektbolaget Oxgas AB.

Oxelösund

Oxelösund sätter fart på LNG-satsning

Oxelösunds Hamn AB med vd Douglas Heilborn tar ett nytt stort steg mot renare bränslen för sjöfarten tillsammans med brittiska Avenir LNG som köper projektbolaget Oxgas AB.

Amorella

En legend lämnar Viking Line

När Amorella säljs till Corsican Ferries och lämnar Viking Lines trafik är det en epok som försvinner; Amorella var det första fartyget som Viking Line byggde i Jugoslavien.

/världen runt

Det saknas inte utmaningar för att uttrycka det försiktigt. När allt såg hyggligt ut drabbades hela världen av en pandemi år 2020 och när den lagt sig inledde Ryssland ett anfallskrig mot Ukraina och satte över en natt hela den europeiska säkerhetsordningen ur spel.

Medan allt detta omskakande hänt har sjöfarten fortsatt att leverera trygghet i vardagen. Tack vare självuppoffrande män och kvinnor till sjöss har transportkedjorna vacklat men aldrig fallit. Vi har frukt i butikerna, bilar att köra med och varor att göra affärer kring. Exporten och importen har fortsatt att fungera och mitt i allt detta har världens rederier fortsatt att investera i allas vår gemensamma framtid. Alla dessa aktörer har olika förutsättningar och specialiteter men en gemensam nämnare – de drivs, sköts och utvecklas av människor och några av dem möter du i Ålands Sjöfart.

Viveka Englund är ett praktexempel på den långsiktighet som präglar sjöfart. Hon tänkte stanna nio månader på anrika Gustaf Eriksons kontor i Mariehamn men det blev 42 händelserika år.

Eller ta sjökaptenen Rainer Sjölund som seglat mer än de flesta och är utrustad med ett minne som överträffar allt. Några av sina äventyr berättar han mer om i Ålands Sjöfart.

En gren som drabbats oerhört hårt av pandemin är kryssningsbranschen som tvingades stänga allt och nu kämpar för att komma tillbaka.

Ålands Sjöfarts krönikör Karna Elamzon Viberg jobbar ombord på ett splitternytt fartyg och berättar från första parkett om utmaningarna som hon tvingats hantera.

Sjöfart pågår också på landbacken för utan väl fungerande hamnar vore allt annat förgäves.

En som kan det mesta om att hantera en hamn är Jan Sundström som (nästan) byggt upp Långnäs Hamn Ab med sina egna händer och nu tänker gå i pension. Vill du ha hans jobb, läs mer här.

Sjöfart är liv och framtid och en väg mot ett mer hållbart samhälle. Som alltid blir det som man vill att det ska bli och här ser ministerrådet Anton Nilsson fler möjligheter än hinder. Världen behöver sjöfart och med den utgångspunkten finns det massor att göra.

Av historien kan man dra många lärdomar och hitta massor av inspiration. Till exempel genom att läsa om segelfartygsredaren Gustaf Erikson som inte bara gjorde Åland känt över hela världen utan som också lyfte den nya republiken Finland med hjälp av sina fartyg och nu blir ett världsminne hos Unesco.

 

Missa inte SJÖFARTENS DAG 11 november 2021!

THE MOVIE FROM 2019

/tidningen

/app

/förbundet

/rederierna

Facebook är sjöfartens skönaste salong. Här serveras de senaste nyheterna och spaningar från precis hela världen. Gör som 17.100 andra, kom in och häng med och följ Ålands Sjöfart!

Instagram är vår anslagstavla där vi visar bilderna som gör att du antingen saknar eller inte saknar livet till sjöss. 

Twitter är platsen där vi roar och oroar i lika delar. Med Ålands Sjöfart i ditt flöde blir det i alla fall aldrig tråkigt.

ANNONSER
Stefan Norrgrann
+358 457 323 4445
stefan.norrgrann@gmail.com

/mediakort

PUBLISHER
Jörgen Pettersson
+358 457 313 5640
jorgen.pettersson@sjofart.ax

Den åländska sjöfartshistorien sträcker sig hundratals år tillbaka i tiden. Tack vare kunskap, mod och framåtanda har den shippingen skapat ett rykte som når över hela världen. Ålands Sjöfart jobbar lokalt men tänker globalt; precis som rederierna vars fartyg drar från hamn till hamn över hela världen i jakt på nya laster och mer jobb. Ålands Sjöfart utkommer fyra gånger per år och bevakningen och rapporteringen pågår ständigt på sajten och i sociala medier. Vi berättar historien om sjöfarten och dess arbetare, till havs och på landbacken. Med utgångspunkt från Åland och med blicken fäst mot framtiden.

logo@2x

Created by April Kommunikation 

Webhosting Webbhotell iWebben

ÅLANDS SJÖFART 2022 – DATAPOLICY

logo2x_0
  • Maritime Day Åland 2023
  • Nyheter
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
  • Maritime Day Åland 2022
    • Mercy Ships Race 2022
Meny
  • Maritime Day Åland 2023
  • Nyheter
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
  • Maritime Day Åland 2022
    • Mercy Ships Race 2022
Sök
  • ANNONSER
  • Stefan Norrgrann
  • +358 457 323 4445
  • stefan.norrgrann@gmail.com
  • PUBLISHER
  • Jörgen Pettersson
  • +358 457 323 4445
  • jorgen.pettersson@aland.net