Det råder ett slags kallt krig mellan Ålands landskapsregering och några av sjöfacken, möten ställs in och avtal sägs upp.

Den tilltagande konflikten mellan Ålands landskapsregering och de båda sjöbefälsfacken, Finlands skeppsbefälsförbund och Finlands maskinmästarförbund hårdnar. Det gamla löneavtalet gick ut den 20 maj och i samband med omförhandlingarna vill LR att övertidsreglerna ses över.

Befälen vägrar och de fackliga organisationerna har kallats in. Preliminärt skulle man mötas på fredag för att diskutera det nya lönebudet. Det mötet har ställts in av facken. Nytt datum är den 10 juni. LR intar under tiden en avvaktande position.

– Vi har inte tagit ställning till hur vi ska gå vidare, säger landskapets tf rederichef Kaj Jansson.

Väntar ni med att ta ställning till det tills efter mötet med facken?
– Vi har inte bestämt oss om det heller.

Bakgrunden till konflikten är LR:s beslut att sätta stopp för det omfattande och dyra övertidsarbetet ombord. Detta tog sin start i början av maj. Här är bakgrunden:

Landskapsregeringen har hotat med skriftliga arbetsrättsliga varningar till de tio huvudbefälhavarna och huvudmaskinmästarna på landskapsfärjorna Alfågeln, Gudingen, Skarven, Skiftet och Viggen om de inte presenterar nya arbetstidsplaneringar till sin arbetsgivare.

Landskapsregeringen har bestämt att den nya arbetsplaneringen ska få ner övertidstimmarna och minska arbetstiden så att den normalt sett inte överstiger 10,5 timmar per dygn. Det skulle, enligt arbetsgivaren, spara stora summor. Senast den 11 maj skulle de nya listorna ha lämnats in, men inget hände.

Jobbar tio dagar

Angående arbetsmängden för sjöpersonalen säger landskapets tf rederichef Kaj Jansson att många inte arbetar mer än cirka tio dagar i månaden.
– De är lediga resten. Det finns tre befälhavare per fartyg och det är en befälhavare ombord åt gången som arbetar 4-5 dagar i sträck. Sedan är det de andras tur. Samma system gäller i de flesta fall för styrmän och maskinchefer, säger Kaj Jansson.

Skeppsbefäls- och maskinbefälsförbunden på Åland kallar till ett gemensamt möte efter landskapsregeringens utspel om övertiderna. Förbunden i Helsingfors har redan kontaktats.
– Landskapsregeringen har gått fel väg, säger Leif Wikström, verksamhetsledare för Finlands maskinbefälsförbund.
– Säkerheten är a och o till sjöss, säger han, varje fartyg har en minimibemanning, men det betyder inte att den alltid räcker till. Rutten, tidtabellen, fartygstypen, årstiden – allt behöver vägas in.

"En svår fråga"

Frågan om sjöpersonalens arbetstider är inte svart och vit, konstaterar Leif Wikström.
– Vad är vilotid, arbetstid, gråzonstid? Det här är en svår fråga som blossat upp på fel sätt. En maskinchef har ansvar för apparaturen i princip hela tiden och måste rycka ut direkt om det händer någonting. Även när man sover är man på jobb. Det är det som är det största problemet. Ett fartyg har farligt gods ombord, till exempel bränsle.

Så hur förhåller ni er till landskapsregeringens krav?
– Vi förhåller oss negativa eftersom man ensidigt vill ändra ett system utan att förhandla om det. Det är inte så man borde gå tillväga. Här har man gått fel väg, säger Leif Wikström.

Rättslig prövning

Nu väntar noggranna utredningar av lagligheten i landskapsregeringens agerande, uppger Leif Wikström.
– En arbetsgivare kan göra precis vad som helst. Men besluten kan föras vidare för rättslig prövning och det kan även bli fråga om skadestånd. Det finns lagar, förordningar och kollektivavtal. Det finns regler om tidtabeller och samarbete. Det är mycket att kolla upp för att se om detta skötts på rätt sätt. Sedan kan det bli fråga om olika tolkningar, där det i sista hand kan vara en domstol som tar ställning, säger han.

De arbetstidsjournaler som landskapsregeringen gått igenom visar att vissa sjöanställda jobbar arbetspass som är upp till 16 timmar långa. Så mycket övertid är endast tillåten på grund av att arbetsministeriet beviljat landskapsregeringen en dispens från lagen om arbetstiden på fartyg i inrikestrafik.

 Enligt lagen ska en arbetstagare ges en vilotid på minst 10 timmar per dygn, men dispensen möjliggör arbetstider som överskrider 14 timmar per dygn, enligt landskapets vikarierande avtalschef Tiina Robertsson.

Så stora är lönerna

Det finns tio personer som arbetar som huvudbefälhavare och huvudmaskinchefer i landskapsflottan.
Den beskattningsbara inkomsten 2010 för huvudbefälhavarna var 62.669,76 euro för den med lägst inkomst och 73.768,65 euro för den med högst inkomst. Huvudmaskinchefernas inkomster låg mellan 61.686,59 euro och 68.947,43 euro.

Tillägg och övertid

Befälhavarna hade i genomsnitt en sammanlagd lön på cirka 5.300 euro per månad. Grundlönen utgör bara 1,952,22 euro av den summan. Sedan tillkommer ålderstillägg, befälhavartillägg, ansvarstillägg och seglationstillägg, så att totallönen blir cirka 3.060 euro per månad. Resten av summan, cirka 2.240 euro per månad, utgörs av ersättning för övertid.

Stöd från lagtinget

Det finns ett massivt stöd inom lagtinget för landskapsregeringens tuffa tag i övertidsfrågan i skärgårdstrafiken. Gruppordförandena backar upp landskapsregeringen i fråga om arbetstiderna för sjöbefälen.
– Jag vill ge trafikminister Veronica Thörnroos en eloge för att hon som själv är skärgårdsbo tar tag i de här frågorna, säger Anders Eriksson (ÅF).

Fler åtgärder behövs för att få ner kostnaderna för skärgårdstrafiken, anser han.
– Det här är en viktigt del. Jag har sagt till Kaj Jansson och Veronica Thörnroos att jag stöder dem fullt ut. Jag hoppas att de har regeringspartierna med sig, säger Anders Eriksson.

Roger Jansson (FS) stöder landskapsregeringen och säger att alla landskapsanställda måste behandlas lika.
– Ålands hälso- och sjukvård bedriver verksamhet 24 timmar per dygn, men där förekommer inte någonting liknande. De har ett helt annat system. Inom skärgårdstrafiken blir det orimliga ersättningar, säger han.

Regelverken måste följas så att arbetstiderna blir rimliga, anser Roger Jansson.
– Man måste också se på om personalen faktiskt jobbar så som de fyller i på listorna. Det gör de tydligen inte, säger han.

"Kött på benen"

Camilla Gunell (S) och Danne Sundman (Ob) använder identiska formuleringar när de var för sig säger att målsättningen är att få så mycket trafik som möjligt för pengarna.
– Det är en bra sak att vända på alla stenar vad gäller kostnaderna. Men jag hoppas få bekanta mig närmare med landskapsregeringens kalkyler angående alternativen om man frångår dispensen för arbetstiden, säger Camilla Gunell.

– Vi har inte kännedom om ärendet i detalj. Men så mycket förstår vi att landskapsregeringen inte skulle göra så här om de inte hade kött på benen, säger Danne Sundman, som svarar eftersom partiets gruppordförande Gun-Mari Lindholm befinner sig på resa.

Han tycker inte att antalet turer ska dras ner. Sådana åtgärder som landskapsregeringen nu har vidtagit, i kombination med kortrutt och en tunnel till Föglö, är det Danne Sundman helst vill se.

"Helt nödvändigt"

Regeringspartierna ställer sig också bakom trafikminister Veronica Thörnroos i frågan.
– Vi stöder landskapsregeringen fullständigt. Det är helt nödvändigt att försöka få bukt med kostnaderna inom skärgårdstrafiken. Det är nödvändigt för att trygga skärgårdstrafiken på sikt, säger Harry Jansson (C).

Liberalernas lagtingsgrupp är enhälligt positiv till initiativet enligt gruppordförande Gunnar Jansson (Lib).
– Vi behöver se över arbetstiderna så att de blir realistiska. Arbetsschemat ska inte regelmässigt bygga på övertider för att gå ihop. Helst vill vi också avskaffa landskapsregeringens undantag som gör att arbetstiderna kan överskrida EU:s normer, säger han.