Viking Lines övriga direktörer kommer och går men Johanna Boijer-Svahnström består. Hon kom in i rederiet år 1990 när ”laman” slog till i Finland och har inte ångrat en minut. I dag är hon informationsdirektör och har bland annat som uppgift att förklara varför Viking Line gått in för att beställa ett nybygge från Kina.
På grund av dubbelbokningar är alla konferensrum upptagna denna måndag den 21 november. Därför sker intervjun inne i det för dagen lediga vd-rummet. Där är Johanna Boijer-Svahnström lika hemmastadd som på alla andra ställen i koncernen. Hon känner i stort sett alla och hör till inventarierna och stabiliteten.
Men vi börjar de där kritiska åren på 1990-talet då hela Finland vacklade och ingen visste vad som var att vänta. Johanna Boijer som hon då hette var nybliven ekonomie magister från Åbo med en avhandling om Finnair på sitt cv. I skolan läste hon internationell marknadsföring och ekonomi, förutom det hade hon även ett universitetsår i USA där hon pluggat kommunikation. Hon sökte och fick jobbet som PR- och informationssekreterare vid Viking Line i Åbo och stod där för att tillsammans med de övriga i teamet sälja in nybyggda Kalypso på Åbolinjen.
– Det var en oerhört lärorik tid. Marknadsföringsbolaget Viking Line hade då tio fartyg att sälja och gick för högtryck. Trots den ekonomiska krisen fortsatte folk att resa.
Ogillar volymtapp
På den vägen är det och sedan dess har Johanna Boijer-Svahnström gått från klarhet till klarhet och är i dag informationsdirektör och i stort sett enda kvinnan i rederikoncernens allra högsta ledning. Allt har inte gått på den berömda räkmackan, utmaningarna har varit många. Rederi Ab Slites konkurs år 1993 skapade en helt ny vardag för Viking Line och Estoniakatastrofen är 1994 stöpte om branschen i grunden. Och som gammal medlem av sälj- och marknadsföringsorganisationen (från Åbotiden) följer hon spänt passagerarsiffrorna från dag till dag.
– De ränderna går aldrig ur. Jag hör till dem som tar volymtapp väldigt hårt, säger Boijer-Svahnström.
Viking Line har i dag kring 3.000 anställda och har sedan starten kört omkring på 207 miljoner passagerare! Många i personalen är så kallade trotjänare med väldigt många arbetsår bakom sig. det tillskriver Johanna Boijer-Svahnström den speciella ”Vikinganda” som rederiet lyfter fram.
– Den är väldigt speciell, omhändertagande, humoristisk, västvänlig och mycket mer som inte riktigt går att förklara men som finns där. Jag gillar verkligen att jobba med våra anställda såväl ombord som iland och uppskattar oerhört den kompetens som finns i organisationen.
Du och syster med alla
Johanna Boijer-Svahnströms vardag består i kontinuerliga kontakter med journalister i främst Finland och Sverige. Hon är du och syster med många.
– Jag har fått många vänner bland dem och vi respekterar varandras yrkesroller. Jag trivs att umgås med dem, särskilt ekonomireportrarna som alla är både allmänbildade och roliga!
Samma dag som intervjun äger rum har SVT varit till Åland för att bland annat göra ett reportage om Viking Lines historia och några andra Ålandsförknippade knäck. När sådant sker har ofta Boijer-Svahnström sitt finger med i spelet på ett eller annat sätt.
Medialandskapet har förändrats dramatiskt under de år som Johanna Boijer-Svahnström jobbat med information. Internet har ställt i stort sett allt på ända, den digitala snabbheten är inte lika enkel att förhålla sig till som en deadline för en tryckpress. Bloggar, Facebook, Twitter och Instagram är här för att stanna och ännu mer annorlunda blir det.
– Jag tror vi kommer att få se ännu större förändringar när det gäller media och kommunikation fem år framåt från nu, säger Boijer-Svahnström.
Olika utmaningar
Genom åren har utmaningarna varit många och av vitt skilda arter. När till exempel Amorella gick på grund i Föglö skärgård år 2013 blev de goda råden snabbt dyra. Med nästan 2.000 passagerare med varsin mobiltelefon i fickan gäller det att hantera kommunikationen klokt. Annars kan spinnet sluta i vad som helst.
– Då gick vi blixtsnabbt ut på webben och redogjorde för vad vi visste och sedan uppdaterade vi efterhand. Det är viktigt att reagera snabbt. Vi var ute 20 minuter efter att larmet gått.
Till sin hjälp har Johanna och hennes informationsgrupp dels mängder av erfarenhet men också färdiga mallar för vad som ska sägas och göras.
– Fast allt kan man inte förutse, det gäller också att ha känsla för hur och vad som ska kommuniceras. Jag skulle aldrig klara mig ensam och har otroligt kompetenta kolleger i min informationsgrupp. Det är jag tacksam för., säger Boijer-Svahnström
En annan kris som från början tedde sig väldigt odramatisk var när isläget skenade vintern år 2010. Till följd av packisar stannade all trafik upp och fartyg drev ihop och kaoset var plötsligt fullständigt.
– Då gäller det att snabbt ta reda på vad som händer och sedan berätta det så sansat som möjligt.
Men även om det är möjligt från bolagets sida är det mycket svårare att få alla massmedia att ta det till sig, det hör inte alltid till det enklaste då media ibland är mer intresserade av braskande rubriker än kalla fakta.
– Och plötsligt hamnar man att försöka minimera skadan snarare än försöka få ut den korrekta informationen.
Nybyggen är roligast
När det handlar om det roligaste med jobbet tvekar inte Johanna Boijer-Svahnström. Det är såklart att ta emot och ta hand om nybyggen. Senast det hände var med Viking Grace som blev ett megaprojekt, mest tack vare den helt revolutionerande satsningen på LNG-drift.
– Under byggnadstiden skickade vi ut minst ett pressmeddelande per månad och när hon döptes hade vi 70.000 åskådare på webben, säger hon.
Ålands Sjöfart har när den här intervjun görs spekulerat i att Viking Line ånyo står redo att beställa ett eller flera nya fartyg. Om det säger Johanna Boijer-Svahnström ingenting men ett och ett halvt dygn senare står hon på Gabriella i Helsingfors och regisserar presskonferensen där nybyggnadsplanerna i Kina offentliggörs.
Reaktionerna blev omväxlande. Många jublade över den framtidstro som rederiet gav prov på medan ännu fler kritiserade beslutet att bygga i Kina. Detta blir nu något Boijer-Svahnström måste hantera.
Vad säger du till dem som är kritiska, det är ju både allmänhet och politiker i Finland?
– Det förekommer en del kritik, men överlag har vi nog fått mera positiv respons. De finländska varven var tyvärr inte ett alternativ denna gång. Åbovarvet har en orderstock som sträcker sig flera år framåt och vårt nybygge är för brett för varvet i Helsingfors. Raumo kunde ha varit ett alternativ, men såväl priset som andra osäkerhetsfaktorer gjorde att det inte blev aktuellt. Vi gjorde en konkurrensutsättning mellan ett tjugotal varv i världen och varvet Xiamen Shipbuilding Industry vann. Projektet är ett samarbetsprojekt med många finländska underleverantörer och sysselsätter en hel del finländare. Varvet kommer att ha till sin hjälp finsk kompetens i form av bland annat Deltamarin. Kina ligger långt framme inom teknologin idag och Xiamen har lång erfarenhet av fartygsbyggnation för västerländska beställare med bland annat flera fartyg till Norge. Fartyget kommer att bli ännu mer energieffektivt än Viking Grace. Trots att hon är större (63.000 BRT mot 58 000 BRT) förbrukar hon nästan 15 procent mindre bränsle. Vi har flera intressanta energiprojekt på gång på detta spännande nybygge.
I offentligheten har folk gjort kopplingar mellan stöd som finländska rederier lyfter och fartygsbeställningen och menar att man därför bara borde beställa inhemskt.
– Att man drar paralleller till restitutionen, eller statsstöd som en del vill kalla det, är befängt. Viking Line får inga stöd från finska eller svenska staten, men vi får tillbaka arbets- och sociala avgifter för ombordpersonal i enlighet med EU State Aid Guidelines och de nettolönesystem som bl.a. Finland, Sverige och Danmark använder för att kunna upprätthålla trafik med nordiska flaggor. Det bokförs som statsstöd i Finland, men är inget egentligt stöd. Restitutionen bokförs på andra sätt i Danmark och Sverige. Denna bakgrund förstår inte många och nu inför kommunalvalet i Finland är det lätt att vinna billiga poäng genom att ifrågasätta vårt bygge i Kina och dra paralleller till restitutionen.
Alltid i beredskap
Att jobba som informationsdirektör på Viking Line är inget nio till fem-kneg, långt därifrån. För det första handlar det om resor minst varje vecka och för det andra står omgivningen aldrig stilla.
– Så är det och det kan man inte påverka. Vi inom informationsgruppen måste alltid vara tillgängliga för att svara på frågor eller ge vår syn på saken, säger Johanna Boijer-Svahnström.
Det handlar ibland om klagomål på än det ena och än det andra, triviala småsaker och avgörande problem. När det gäller det sistnämnda är våldet ombord det som påverkar Johanna mest.
– Det har visserligen minskat hos oss och mot bakgrund av alla miljoner passagerare vi har ombord händer det ganska lite men det är ändå hemskt när det sker. Folk i Norden dricker helt enkelt för mycket och därför har vi på vissa avgångar höjt åldersgränserna och begränsat taxfreeförsäljningen. Det är dock mer ett samhällsproblem än något som bara rederierna borde lastas för.
Internationella uppdrag
Vid sidan av det dagliga uppdraget som direktör för det som kallas samhällskontakter finns Johanna Boijer-Svahnström i dag på olika maktpositioner i den internationella sjöfarten. Några exempel är styrelseuppdrag i Rederierna i Finland, Ålands Sjöfart rf, The European Communications Working Group (ECSA), Svensk Sjöfarts kommunikationsutskott och vice ordförande för styrelsen i Ålands näringsliv.
– Det är väldigt intressant och lärorikt att följa sjöfartspolitiken på ett övergripande plan. Utmaningarna är många och kommer snabbt. Först var det svaveldirektivet och nu väntar ballastkonventionen, där tekniken ännu inte riktigt finns, koldioxid- och kväveutsläpp och andra pålagor som inte alltid är så enkla att förhålla sig till.
Johanna Boijer-Svahnström är i dag sekreterare för Viking Line-koncernens ledningsgrupp som tills vidare endast består av män. Trivs du på jobbet?
–Ja! Det är intressant och utmanande och varje dag innehåller något nytt.
Du har i olika sammanhang legat högt på olika listor över hur informationschefer uppfattas och du tar dig fram på svenska, finska, engelska, tyska och franska. Det måste ha kommit andra anbud till dig genom åren?
– Ja, det är några finländska börsbolag som via headhunters hört av sig men jag har tackat nej. Jag gillar Viking Line och har min familj på Åland!
