Ett samarbete mellan sju olika stater runtom Östersjön ska under de kommande fyra åren göra en grundlig granskning av Östersjön. Arbetet kan innebära helt nya rutter och göra det möjligt för större fartyg att trafikera. Ett liknande arbete fast i mindre skala pågår som bäst på Åland där Civiltech Oy utför elektronisk sjömätning och farledsplanering för de grunda farlederna runtom i landskapet. Mätningarna ska även resultera i uppdaterade sjökort. Ålands landskapsregering är för övrigt Finlands näststörsta farledshållare efter Trafikverket. De grunda farlederna (mindre än 4,2 meter vatten) i den åländska skärgården är sammanlagt 480 kilometer långa.
Mätningen av hela Östersjön är ett ambitiöst projekt som svenska Sjöfartsverket är med och driver. Så här berättar de i ett pressmeddelande:
Ny sjömätning i Östersjön kan ge nya fartygsstråk
Under de kommande fyra åren ska djupet i stora delar av Östersjön kartläggas. Resultatet kan komma att förändra sträckningen av fartygsrutterna, samt öppna för större och effektivare fartyg i Östersjön.
– Den kortaste vägen till sjöss är inte alltid den mest effektiva vägen. En rutt som går över djupare vatten kan innebära bränslebesparingar, säger Benjamin Hell, projektledare vid Sjöfartsverket.
Östersjön är ett av världens mest trafikerade hav och permanent beräknas cirka 2.000 fartyg befinna sig där. Men stora delar av Östersjön är ännu inte sjömätt med moderna metoder. Under de kommande åren ska Sverige i samarbete med sex andra EU-stater sjömäta knappt 100 000 km² av Östersjön. Resultatet av djupmätningarna kan komma att förändra rutterna för hur fartygstrafiken rör sig över Östersjön.
– Ett fartyg som rör sig i grunda vatten sugs ner mot botten och undertrycket ökar ju högre fart fartyget håller. Fartyget får större djupgående ju grundare vatten det rör sig i. Denna effekt kallas för squat och den märks redan vid fem gånger ett fartygs djupgående, säger Benjamin Hell.
För ett fartyg som har ett djupgående på tio meter innebär det att squateffekten märks redan när fartyget rör sig över 50 meters djup. Tumregeln är att ju större djupgående ett fartyg har desto mer bränsle förbrukar det.
– Det finns stora ekonomiska och miljömässiga fördelar med att kunna planera sjöfartens rutter utifrån djupdata. Att ha djupt vatten under kölen kan ha betydelse för ett fartygs driftsekonomi, antingen genom att en bränslesnålare rutt kan användas eller att fartyget kan lasta mer. Den kortaste vägen över Östersjön behöver alltså inte vara den mest effektiva vägen, säger Benjamin Hell.
Arbetet med att sjömäta ytorna i Östersjön genomförs i projektet FAMOS, som pågått sedan 2014. Nu har projektets framtid säkrats till och med 2018 genom fortsatt delfinansiering från EU-fonden CEF, Connecting Europe Facility. Beslutet om finansiering fattades av EU:s medlemsländer fredagen den 8 juli.
– Det är mycket glädjande att vi nu fått medfinansiering så att vi kan fortsätta med det här unika samarbetsprojektet och se till att Östersjön blir modernt sjömätt för en effektivare sjöfart. Kunskapsunderlaget som dessa djupdata utgör kan också vara till nytta för miljökartläggning, havsplanering och andra kommersiella satsningar i havsmiljön, säger Benjamin Hell.
Fakta om FAMOS
- FAMOS, Finalising Surveys for the Baltic Motorways of the Sea, är ett sjömätningssamarbete mellan sju Östersjöländer. Projektet är uppdelat i etapper och startade 2014. Planen är att projektet ska vara slutfört år 2020.
- Nästan en fjärdedel, knappt 100 00 kvadratkilometer, av Östersjön ska kartläggas där handelssjöfarten går. Det motsvarar en area lika stor som Portugal.
- Sverige har störst yta som ska mätas i projektet och FAMOS koordineras härifrån. Sjöfartsverket är projektledare och från Sverige medverkar även SSPA, SMHI och Lantmäteriet.
- För Sveriges del kostar projektet drygt 400 miljoner kronor fram till 2020. EU-kommissionen har nu beviljat medfinansiering på cirka 35 procent, 53 miljoner för projektets andra etapp. Sedan tidigare har den första etappen finansierats med 48 miljoner kr från EU.
