När det är sommarvärme på Åland beger sig Bengt Granberg på resa till Nordpolen med världens största atomisbrytare, så här gick det till.

Den 28 juli på kvällen stannar världens största atomisbrytare ”Fifty years of victory” på den geografiska Nordpolen. Med bland passagerarna finns ålänningen Bengt Granberg.

Är du första ålänning på Nordpolen nu?
– Det vet jag faktiskt inte. Kanske.

Hur kommer man på att göra en sådan här resa?
– Ja, det vet jag egentligen inte. Det bara passade att fara nu. Jag har en dragning norrut då det blir sommar. Jag har tidigare varit till Spetsbergen men ville försöka ta mig ännu längre norrut. Sen är det spänningen i resan i sig som lockar.

Bengt passade på då möjligheten att resa till Nordpolen med världens största isbrytare yppade sig. Den 23 juli startade han från Åland till Helsingfors och sen vidare med flyg till Murmansk varifrån färden med isbrytaren startade.

Sex dagar senare stoppade isbrytaren vid den geografiska Nordpolen och alla fick gå ner på isen för att fira framkomsten.
– Det var den 28 juli på kvällen som vi kom fram. Vi blev där i ett dygn ungefär. Det är inte lätt att berätta om hur det kändes man måste uppleva det, säger Bengt.

Franz Josephs Land

På vägen mot Nordpolen passerade isbrytaren flera olika öar i Franz Josephs Land. Ögruppen bjuder på välbevarade minnen från tidiga polarupptäckares nordpolsexpeditioner. Bland annat finns ett minnesmärke över de som dött och begravts på sina upptäcktsfärder till Nordpolen.
– Vi var i land på några av öarna. Man kom iland med helikopter från isbrytaren. Märkliga klotrunda stenar fanns på en del av öarna. De liknade mest stora kanonkulor och de varierade mycket i storlek, säger Bengt.

På vissa av öarna finns, nu sommartid, en liten vegetation på max fem centimeter. Men det är bara en liten tid av sommaren som man kan se den vegetationen.
– Det var runt noll grader hela tiden och i vattnet var det minus ett, minus två grader, säger Bengt.

På de här breddgraderna går solen upp en gång per år, vid vårdagjämning, och ner en gång per år vid höstdagjämning.
– Så på resan var solen uppe hela tiden, säger Bengt.

Han tyckte att det var mycket intressant att få se öar som han aldrig hört talas om tidigare. Att det dessutom fanns så pass lite bebyggelse var också konstigt. Det fanns dock ett par stationer med bebyggelse.
– Den ena var en nedlagd forskningsstation. Men i vattnet nedanför fanns en segelbåt och jag fick veta att det var några som fanns på plats för att rusta på husen så man fick dem beboeliga, säger Bengt.

Även en bemannad meteorologisk station kunde man se från isbrytaren då man passerade.
– Den var bemannad med två till fyra personer året runt. Men efter det fanns bara is och tystnad fram till den 90 breddgraden. Det kändes konstigt att det var så pass tyst. Det var bara isbrytarens eget ljud man hörde, säger Bengt.

En hel del djur

Trots att man var så pass långt norrut fanns det en hel del djur.
– Fåglar av olika slag, valar, sälar, valrossar och isbjörn. En isbjörn kom så nära, när vi var i land på en ö, att vakterna vi hade med oss måste skjuta varningsskott för att den inte skulle komma närmare, säger Bengt som hann få en bild på björnen innan den lunkade vidare.

Andra souvenirer från resan än bilder var det inte tal om att få med sig hem.
– Nej, man skulle inte ta något med sig från Nordpolen och inte heller lämna något där. Kanske skulle jag kunnat ta med en sten men det rekommenderades inte, säger han.

Men minnena och den fantastiska upplevelsen är souvenirer nog för Bengt.
– Syftet med resan var att få uppleva något som man inte varit med om tidigare. Hur det skulle bli visste jag inte på förhand och i efterhand är det svårt att förklara. Det måste upplevas, säger Bengt som är väldigt nöjd med sin resa.

Sugen på nåt liknande? Här är länken till äventyret!

50 Years of Victory

Det senaste fartyget i isbrytarflottan är den största, mest sofistikerade och kraftfullaste isbrytaren som någonsin byggts. Det tog 20 år att bygga 50 Years of Victory, och fartyget är den första Arktika-klassade isbrytaren med skedböjd bog. Det nya digitala automatiska kontrollsystemet ger ökad effektivitet. Fartyget, designat med fem meter brett bälte av rostfri stål, bryter igenom is upp till 2,5 meter tjock. Fartyget drivs av två kärnkrafts reaktorer som producerar 75,000 hästkrafter. I öppet vatten kan farten uppgå till 21.4 knop.

50 Years of Victory tillhandahåller rymliga allmänna utrymmen med salong, lounge, bar och bibliotek. Salongen används både som föreläsningsrum under dagen och under kvällen för att umgås. För avslappning finns en inomhus pool och två bastu. I träningslokalen finns det fönster så att man inte missar en sekund av naturen utanför. Det finns även tillgång till att få massage samt en mindre affär ombord. Fartyget har fem hyttkategorier, alla med privata faciliteter. Det finns 4 olika typer av sviter: Arktika svit, Victory svit, standard svit och mini-svit. Samtliga sviterna har antingen badkar eller dusch och är olika storleksmässigt. Alla standard hytter har en golvstående säng samt en bäddsoffa.