Det råder högsäsong för isbrytare i Östersjön och sammanlagt cirka tjugo olika fartyg är sysselsatta med att upprätthålla godstrafiken till och från hamnar; fem svenska isbrytare är i skarpt läge liksom nio finländska och en handfull ryska. Värsta läget är, inte så överraskande, upp i norra Bottenviken där isarna är uppemot femtio centimeter tjocka och bygger på både i form av drivis och nyis. När det gäller finländska isbrytare är läget följande, enligt Meteorologiska institutet: Kontio, Polaris och Otso assisterar på Bottenviken. Sisu assisterar i Kvarken och på södra Bottenviken. Zeus assisteras i Kvarken. Voima assisterar på östra Finska viken. Calypso och Protector assisterar på norra och mellersta Saimen. Meteor assisterar på södra Saimen och i Saima kanal.
Sedan början av januari månad råder det högsäsong inom Sjöfartsverkets isbrytarverksamhet, och samtliga av de fem statsisbrytarna Ale, Oden, Atle, Frej och Ymer är nu i drift. Hittills under 2021 har Sjöfartsverket genomfört ett femtiotal assistansuppdrag mot olika handelsfartyg på väg in och ut från landets nordligaste hamnar.
– Efter en något trevande decembermånad är isbrytarsäsongen nu i full gång. Den senaste månadens snabba väderomslag med snö och kyla har bidragit till att isen vuxit till sig på flera håll längs med den svenska kusten, säger Anders Dahl, chef för isbrytningen vid Sjöfartsverket.
Industrin i Sverige och Finland är beroende av att sjöfarten fungerar året runt för att kunna producera och exportera varor. Sjöfartsverket och finländska Arctia ser till att hamnarna kan ha öppet året runt genom att bryta is till havs, assistera, dirigera, leda och bogsera fartyg som har problem att komma fram. Utan isbrytare riskerar vissa hamnar att behöva stänga ner verksamheten i upp till 130 dagar om året, vilket skulle vara förödande för näringslivet.
– Det är viktigt att komma ihåg att isbrytarna utgör en samhällsviktig resurs. Utan dem skulle de norrländska hamnarna tvingas hålla stängt i upp emot 130 dagar om året. Något som i sin tur skulle drabba svenskt näringsliv hårt eftersom att hela nio av tio varor till och från Sverige går via sjöfarten, säger Anders Dahl.
I nuläget är stora delar av både Bottenviken och Norra Kvarken isbelagda, men också längs med Bottenhavskusten. Samtidigt har isen letat sig vidare söderöver och återfinns bland annat inom delar av Stockholms skärgård, Vänern samt norra västkusten.
– Det är fortfarande långt kvar av årets isbrytarsäsong och enligt de senaste väderprognoserna från SMHI pekar allt mot en fortsatt ökad istillväxt under den kommande tiden. Vi har till följd av detta också fattat beslut om att stärka upp vår egen isbrytarflotta med isbrytaren Thetis, säger Anders Dahl.
Med start under gårdagen den 3 februari gäller skärpta trafikrestriktioner för svenska hamnar mellan den finska gränsen och ner till Skutskär. Restriktionerna införs varje vinter i varierande grad och innebär att endast fartyg som är byggda för att trafikera isbelagda farvatten kan få isbrytarassistans.
Från och med söndag den 7 februari gäller de skärpta restriktionerna även för alla hamnar vid Mälaren, Vänern och längs Göta älv.
För Finland gäller följande restriktioner:
- Torneå, Kemi och Uleåborg, IA över 2000 ton.
- Brahestad, IB över 2000 ton.
- Kalajoki, Karleby, Jakobstad och Vasa, IB över 2000 ton.
- Kaskö, I över 2000 ton.
- Kristinestad, Björneborg, Raumo, Nystad, Nådendal, Åbo, Dalsbruk, Förby, Koverhar, Lappvik, Ingå, Kantvik, Helsingfors, Sköldvik, Lovisa och Mussalö, II över 2000 ton.
- Lovisa, Mussalo, Kotka och Fredrikshamn, I över 2000 ton.
- Saimen och Saima kanal, IB över 2000 ton.
Svenska sjöfartsverket har fem egna isbrytare: Ale, Oden, Atle, Frej och Ymer. De tre sistnämnda är i kraftigt behov av att bytas ut då de lever på lånad tid. Sedan ett år tillbaka pågår ett samarbete med Sjöfartsverkets finska motsvarighet om att ta fram en ny design för kommande generationers isbrytare, men ännu har inget beslut om finansiering fattats. Sjöfartsverket förordar att finansiering, samt även driften, av isbrytningsverksamheten läggs in i kommande nationell plan.
