I Sverige har många beslut de senaste åren gynnat den egna flottan och förutsättningarna för att bedriva sjöfart under svensk flagg vilket bland annat lett till inflaggningar. Fast allt är långt ifrån perfekt. Sjöfartsverket vill nu höja avgifterna för handelssjöfarten vilket i ett slag skulle sänka konkurrenskraften och därmed gå stick i stäv med det politiska målet att transportera mer gods till sjöss än på land; något resten av världen är överens om.
En av dem som starkt ifrågasätter det kloka i Sjöfartsverkets aviserade prishöjningar är Christina Palmén (henne möter ni för övrigt i en stor intervju i Ålands Sjöfart #2/2018) som jobbar med säkerhets- och miljöfrågor på Svensk Sjöfart:
– Att återigen höja sjöfartens avgifter går tvärs emot de politiska besluten om att mer gods och passagerare ska transporteras sjövägen. Vi föreslår istället att Sjöfartsverket väntar med att höja avgifterna tills man ser hur intäkterna från avgiftsmodellen som infördes 2018 och senaste årens avgiftshöjningar slår mot handelssjöfarten. Det är viktigt att man ser de föreslagna höjningarna om cirka 50 miljoner kronor som ett tillägg till de höjningar om 215 miljoner som redan genomförts de två senaste åren. Det svenska avgiftssystemet är en stor konkurrensnackdel för svensk sjöfart. När vi tittar på våra europeiska konkurrenter ser vi att majoriteten inte har farledsavgifter alls och i Finland beslutade man exempelvis att sänka avgifterna med 50 procent. Sjöfartsverkets avgifter försämrar därmed svensk sjöfarts konkurrenskraft, vilket till slut slår mot svensk industri, säger Christina Palmén.
Det är inte bara de ökade avgifterna som Svensk Sjöfart vänder sig mot, utan också den försämrade miljöstyrningen som det nya avgiftssystemet innebär. Allt detta är allvarligt och slår mot rederiernas möjlighet att klara sig i konkurrensen, visar till exempel den här analysen som publicerades i somras.
– Trafikanalys visar att sjöfarten är det mest miljö- och klimatvänliga transportmedlet. Trots det måste rederierna betala mest på grund av farledsavgifterna. Miljörabatten är i dag bara en marginell del i Sjöfartsverkets avgiftsmodell och har dessutom minskat på totalen samtidigt som eventuella miljörabatter som fartyg försvinner på grund av tillägg av nya avgifter. Vi föreslår bland annat att man bör införa passageraravgiftstak, att beredskapsavgiften inkluderas i miljödifferentieringen, att det införs frekvensanlöpsrabatt från andra anlöpet och att man viktar kväve, koldioxid och partikelutsläpp högre än andra utsläpp. Dessutom tror vi att en ”early-movers”-rabatt skulle leda till att flera rederier får möjlighet att investera i miljö- och klimatåtgärder, säger Christina Palmén.
Svensk Sjöfart efterfrågar även en översyn av Sjöfartsverket och bland annat efterlyser branschen mer offentliga medel för att finansiera isbrytningen.
– 90 procent av världens handel transporteras sjövägen och sjöfartens möjligheter att verka i Sverige är centralt för Sveriges import och exportindustri. När sjöfartens konkurrenssituation försämras spiller det därmed över på svensk industri och det är därför viktigt att beslutsfattare tar tag i de stora utmaningar vi nu möter. Den ekonomiska situation som Sjöfartsverket står inför är inte på något sätt ny och vi har under en lång tid efterfrågat ett helhetsgrepp och en översyn av Sjöfartsverkets roll, uppgifter och avgifter samt hur verket finansieras. Vi anser exempelvis att vinstkravet på verket ska tas bort och mer offentliga medel måste in i systemet, bland annat för att finansiera isbrytningen, säger Rikard Engström, VD, Svensk Sjöfart.
