Hoppa till innehåll
Resurs 1

/Ålands Sjöfart bevakar shippingen globalt från Östersjöns hjärta – Mariehamn.

Sök
Close this search box.
  • Nyheter
  • Maritime Day Åland 2024
    • Maritime Day Åland 2023
  • Mercy Ships Race 2024
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
Meny
  • Nyheter
  • Maritime Day Åland 2024
    • Maritime Day Åland 2023
  • Mercy Ships Race 2024
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
Resurs 1
mobilemenu2
050511sjofart01_kopia.jpg

Här möts shippingen på Sjöfartens dag

Publicerad: 06:05 - 07 maj 2011

|

Jörgen Pettersson

Det bjöds på ett högklassigt seminarium när Sjöfartens dag arrangerades i Alandica på torsdagen.

Sjöfartens dag samlade massor av besökare till Alandica i Mariehamn på torsdagen. Dels hela branschen men också politiska beslutsfattare från hela Norden (bortsett Island och Grönland) samt Estland och Lettland.

I sitt välkomsttal på morgonen underströk den åländske finansministern och dagens värd Mats Perämaa två saker han ville man skulle enas om:
– Dels att vi kan skjuta fram kravet på 0,1 procents svavelutsläpp. År 2015 är för tidigt. Och dels att EU fortsätter säga ja till statligt stöd till branschen fram till åtminstone 2018.

Sverige försvann

Åsubchefen Bjarne Lindström fortsatte informationen med en snabb genomgång över Östersjöns sjöfart i dag. Han hyllade Danmark och Norge.

Där står sjöfarten för uppemot tio procent av bruttonationalprodukten och är därför extremt viktig.

Det ska ställas mot Ålands beroende av shippingen – 25 procent av BNP och 70 procent av exportvärdet utgörs av sjöfart!

Sverige däremot var på 1970-talet en ledande sjöfartsnation men är i dag ingenting av sitt forna jag.

Traditionen viktig

Vad är det då som skapar friska sjöfartsnationer? Enligt Aicis-direktören Stefan Lång handlar det om många olika verktyg. Men de kanske viktigaste är, med modell från det danska och norska sjöfartsframgångarna:

• Historia och tradition.

• Att man är tillräckligt stor och därmed kan få en bra infrastruktur (hamnar, bränsleanläggningar etc).

• Att politikerna ser progressivt på branschen och inte betraktar sjöfarten som en kostnad.

• Att både bransch och beslutsfattare är snabba i fötterna när det gäller att anpassa sig till nya regler.

• Att man sätter fokus och resurser på forskning och utveckling.

• Att byråkratin hålls på en minimal nivå.

• Att samhället samarbetar för att bibehålla konkurrenskraften utåt.

Den omöjliga frågan

På den efterföljande frågestunden fick Bjarne Lindström frågan om vad man i Finland och Sverige och Åland egentligen kan göra för att få fart på branschen igen.
– Det kanske redan är för sent, svarade han men fick genast mothugg från Färöarnas Tommy Pedersen, chef för det än så länge rätt nya internationella färöiska fartygsregistret.
– Det kanske tvärtom nu som timingen är perfekt om man vill agera, sade han.

Fast den kanske viktigaste frågan av alla förblev obesvarad. Den formulerades av en Stenadirektör i publiken:
– Vad är det egentligen som gör att Danmark och Norge ser sjöfarten som en tillgång och fördel och något som genererar pengar till samhället medan Sverige och Finland verkar se shippingen som en kostnad?

Hårda bud från EU

Från EU kom Jean-Louis Colson med sin hälsning. Han jobbar för DG MOVE som bland annat hanterar sjöfarten och stängde effektivt alla dörrar när det gäller längre betänketid för svavelskärpningen.

– Trots att sjöfartygen släpper ut mycket mindre än de flesta andra är det fortfarande för mycket. Något måste göras. Och de IMO-krav som alla gått in för gäller. Det finns inga planer på att ändra på dem, sade han.

Han gav också några exempel på olika EU-pengar som står till buds för att ta fram nya och bättre energikällor.
– Vi står inför klimatförändringar vilket är svårt att hantera. Men det måste gå att göra, även med bibehållen konkurrenskraft. Svavelbegränsningen kommer att äga rum, slog han fast.

Här plockade Rederierna i Finlands vd Olof Widén upp Mats Perämaas andra fråga: blir det tillåtet med statliga stöd även i framtiden.

Svaret var inte entydigt, men försiktigt positivt:
– Om branschen kan visa att stödet verkligen är nödvändigt när det gäller sysselsättningen, kringeffekter, flaggstat så fortsätter kanske stödet. Annars inte.

Goda utsikter

Jean-Louis Colson avslöjade också att det finns långt framskridna planer på att införa EU-flaggan som en parallell flagga på EU-ländernas fartyg.

-Nej, vi vill inte att allt ska bli EU, men vi tror att en EU-flagga ska borga för kvalitet. För något som går bortom IMO-kraven. Något som garanterar bättre sjösäkerhet och större miljöhänsyn.

Clarksons vd Martin Stopford avslutade ett högklassigt seminarium. Han avslöjade att medan en europé importerar 6,3 ton varor per år är motsvarande mängd i Kina 0,8 ton.
– Just nu ser de på internet hur vi har det. Snart vill de ha det på samma sätt. Då blir det efterfrågan på fartyg, lovade han.

Dela
Dela

/senaste nytt

Loading...

Håll ut Island, sjöräddare på väg

19 sep

Europalink tillbaka i Malmö

18 sep

Metanolfartyg för Wärtsilä och Stena

17 sep

Grafitfärg testas på Baltic Queen

17 sep

Tiina Ahola döpte Finnsirius

13 sep

Vajerfärja blir elektrisk

13 sep

Kryssningsboom från Sydkorea

08 sep

Här bärgar Jeanny lasten från Leonie

03 sep

Tvärstopp för Romantikarederi

03 sep
Kewatec

Håll ut Island, sjöräddare på väg

En splitterny Kewatec sjöräddningsbåt gjorde en snabbvisit till Korrvik i Mariehamn idag på väg mot Islands sjöräddningssällskap.

IMG_5524

Europalink tillbaka i Malmö

När nybyggda M/S Finnsirius anlände till trafiken Nådendal-Långnäs-Kapellskär ersatte hon M/S Europalink som idag är tilbaka till rutten Malmö-Travemünde som hon tidigare lämnade, på nytt under svensk flagg.

Stena

Metanolfartyg för Wärtsilä och Stena

Stena och Wärtsilä bygger världens första metanoldrivna roro-fartyg för trafik på Irländska sjön.

Kewatec

Håll ut Island, sjöräddare på väg

En splitterny Kewatec sjöräddningsbåt gjorde en snabbvisit till Korrvik i Mariehamn idag på väg mot Islands sjöräddningssällskap.

Kewatec

Håll ut Island, sjöräddare på väg

En splitterny Kewatec sjöräddningsbåt gjorde en snabbvisit till Korrvik i Mariehamn idag på väg mot Islands sjöräddningssällskap.

IMG_5524

Europalink tillbaka i Malmö

När nybyggda M/S Finnsirius anlände till trafiken Nådendal-Långnäs-Kapellskär ersatte hon M/S Europalink som idag är tilbaka till rutten Malmö-Travemünde som hon tidigare lämnade, på nytt under svensk flagg.

/världen runt

Nya numret av Ålands Sjöfart tar avstamp i Sjöfartens Dag torsdagen den 1 juni. Då kommer 650 av branschens olika aktörer till Mariehamn för att tillsammans fortsätta utveckla fartyg, affärer, logistiska system och välfärd över hela världen.

Sjöfarten har många utmaningar att hantera och möjligheterna är närmast oändliga för den som har fokus och väljer att söka rätt hellre än hitta fel, påminner publisher Jörgen Pettersson om på ledarplats.

När vi pratar shipping är säkerhet det som allting börjar och slutar med. På Åland finns Alandica Shipping Academy som samordnar den åländska sjöfartsutbildningen och gör den till värlsklass. ASA Safety Center ordnar kurser och ser till att du är redo för det oväntade. Så här kan det gå till i verkligheten!

Åland är ett samhälle där sjöfarten är samma sak som livsluft och framtidstro. På en ö är det tydligt att havet aldrig åtskiljer utan förenar. I praktiken lever vi av havet och det ska bli extra tydligt nästa sommar då Tall Ships Races är tillbaka! Här kan du läsa mer om planerna för ännu en fantastisk sommar.

Tillsammans med Rederierna i Finland och resten av landets sjöfartskluster är fokus idag och framöver på utveckling och framtid. Ett led i det är att ta ett större ansvar för hela den globala sjöfarten och inom IMO. Finland och Åland vill vara med där det händer!

En som verkligen var med när det hände är den fyrmastade barken Pommern som finns att besöka i Mariehamn. Fartyget jubilerar i år på olika sätt. Det är 120 år sedan hon byggdes, det är 100 år sedan UNESCO-prisade segelfartygskungen Gustaf Erikson köpte henne och det är 70 år sedan hon skänktes som muesifartyg till Mariehamn. Här kan du läsa mer om sommarens firande.

Ha en fin sommar!

Next Maritime Day – Sjöfartens Dag Thursday 23 May 2024

THE MOVIE FROM 2022

/tidningen

/app

/förbundet

/rederierna

Facebook är sjöfartens skönaste salong. Här serveras de senaste nyheterna och spaningar från precis hela världen. Gör som snart 22.000 andra, kom in, häng med och följ Ålands Sjöfart!

Instagram är vår anslagstavla där vi visar bilderna som gör att du antingen saknar eller inte saknar livet till sjöss. 

Twitter är platsen där vi roar och oroar i lika delar. Med Ålands Sjöfart i ditt flöde blir det i alla fall aldrig tråkigt.

ANNONSER
Stefan Norrgrann
+358 457 323 4445
stefan.norrgrann@gmail.com

/mediakort

PUBLISHER
Jörgen Pettersson
+358 457 313 5640
jorgen.pettersson@sjofart.ax

Den åländska sjöfartshistorien sträcker sig hundratals år tillbaka i tiden. Tack vare kunskap, mod och framåtanda har den shippingen skapat ett rykte som når över hela världen. Ålands Sjöfart jobbar lokalt men tänker globalt; precis som rederierna vars fartyg drar från hamn till hamn över hela världen i jakt på nya laster och mer jobb. Ålands Sjöfart utkommer fyra gånger per år och bevakningen och rapporteringen pågår ständigt på sajten och i sociala medier. Vi berättar historien om sjöfarten och dess arbetare, till havs och på landbacken. Med utgångspunkt från Åland och med blicken fäst mot framtiden.

logo@2x

Created by April Kommunikation 

Webhosting Webbhotell iWebben

ÅLANDS SJÖFART 2023 – DATAPOLICY

Resurs 1
  • Nyheter
  • Maritime Day Åland 2024
    • Maritime Day Åland 2023
  • Mercy Ships Race 2024
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
  • Nyheter
  • Maritime Day Åland 2024
    • Maritime Day Åland 2023
  • Mercy Ships Race 2024
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
Sök
  • ANNONSER
  • Stefan Norrgrann
  • +358 457 323 4445
  • stefan.norrgrann@gmail.com
  • PUBLISHER
  • Jörgen Pettersson
  • +358 457 323 4445
  • jorgen.pettersson@aland.net