Sökandet efter otillåtna oljeutsläpp i Östersjön pågår dagligen från fartyg, helikoptrar, flygplan och satelliter.

Man kan säga att hotet om oljeutsläpp i Östersjön både ökar och minskar. Det ökar eftersom allt större mängder olja transporteras i regionen. Enligt uppgifter från regeringskansliet i Sverige transporteras varje år 250 miljoner ton olja på Östersjön.

Det största mängderna fraktas på Finska viken, och en kraftig ökning är dessutom att vänta i den regionen. Från cirka 150 miljoner ton olja 2009 till över 250 miljoner ton redan innan 2015. Samtidigt sker det allt färre oljeutsläpp. Enligt Helcoms statistik har de illegala utsläppen minskat med 63 procent sedan 1999. En orsak till det är den allt hårdare övervakningen. Många aktörer är inblandade i arbetet med att förhindra att oljeutsläpp uppstår och bekämpa dem när de ändå gör det: landskapsregeringen, Räddningsverket, gränsbevakningen, Frivilliga sjöräddningen, statens farledsbolag Meritaito, marinen och så alla de övriga Östersjöländernas myndigheter.
– Om det skulle ske en större olycka på Ålands hav är det sannolikt att åtminstone Sverige och Finland samarbetar i fråga om bekämpningen, oavsett på vilken sida utsläppet sker, säger områdesofficer Juri Jalava vid Gränsbevakningsväsendet.

Upptrappad bevakning

Bevakningen trappas upp allt eftersom tekniken bli mer avancerad.
Gränsbevakningens Dornier-flygplan spanar över det åländska territoriet flera gånger per vecka, berättar Juri Jalava. Från dessa plan sker optisk övervakning, övervakning med radarutrustning och övervakning med värmesensorer. Man använder sig även av AIS-systemet och satellituppkoppling.

Med gränsbevakningens helikoptrar och fartyg finns dessutom goda möjligheter att visuellt upptäcka oljeutsläpp, säger Juri Jalava. Sju olika statliga fartyg med kapacitet att bekämpa olja finns inom Ålands och Skärgårdshavets region.

Bordar fartygen

När ett oljeutsläpp upptäckts inleder gränsbevakningen omgående sitt utredningsarbete.
– Vi försöker få en uppfattning om utsläppets omfattning, knyta det till en möjlig utsläppare och trygga utredningen, säger Juri Jalava.
Provtagningar sker av ämnet i vattnet och referensprover tas från det misstänkta fartyget eller misstänkta fartygen, om fler är ett fartyg passerat området.
– Vi utför även en driftmätning vilket betyder att vi försöker fastställa åt vilket håll och hur fort oljebältet driver med vinden och havsströmmarna. Det har betydelse när vi spårar varifrån utsläppet härrör men också för bedömningen av vart utsläppet hamnar och när.
Gränsbevakningen försöker borda det misstänkta fartyget så snabbt som möjligt. Besättningen förhörs och allt dokumenteras.
– En svårighet är att det finns så många olika ställen med oljor på ett stort handelsfartyg. Vi måste försöka hitta alla provtagningspunkter, säger Juri Jalava.

Inte saneringsbart

2009 konstaterades 104 oljeutsläpp längs den finska kusten. Hittills i år har 88 utsläpp observerats längs kuststräckan. 59 utsläpp har konstaterats vara mineralolja. Av de två utsläpp som observerats på Åland i år var det fråga om mineralolja i ett fall.
Men det är sällan som utsläppen är går att sanera.
– Vid sådana utsläpp som skett med flit eller av misstag när man spolar tankarna eller vrider en kran i fel ställning brukar det handla om sådana mängder som inte är saneringsbara på öppet hav. Oljan sprids ut och förångas. Då är det viktiga att man ger de ansvariga straffavgifter, säger Juri Jalava.

Hittills i år har gränsbevakningen påfört administrativa oljeutsläppsavgifter på totalt 55.000 euro.
– Ett uppmärksammat fall från 2009, som också berörde Åland, var ett handelsfartyg som släppte ut olja hela vägen från Åland till Nådendal. Det rörde sig om cirka fem kubikmeter olja. I det fallet påfördes rederiet en påföljdsavgift på över 22.000 euro, säger Juri Jalava.

Övar inför storolycka

Skräckscenariot är en olycka i den korsande trafiken på Östersjön. För den typen av händelser övas både teoretisk och i sjöräddningsövningar.
– Vid en sådan olycka är det mycket som ska koordineras, säger Juri Jalava.

De flesta oljefartyg som trafikerar Östersjön i dag har dubbelbotten.
– Skadorna begränsas. Och det sker förhållandevis få olyckor i Östersjöområdet. Fartygen är rätt moderna, det är välutbildad personal och det finns ett så gott som heltäckande radarnätverk. Vi har inte så stora luckor i den maritima övervakningen. Farlederna är dessutom väldigt väl utrustade och det finns separationszoner.

Att utsläppen minskar har många orsaker, bedömer Juri Jalava.
– Trenden är definitivt sjunkande. Risken att åka fast är större än tidigare och det kan bli dyrt för kaptenen eller rederiet. Sedan spelar säkert en ökad miljömedvetenhet från ett allmänt perspektiv in, säger han.