På Åland utgörs fartygsregistret av i huvudsak en person. Det är förvaltningschefen och notarius publicus Rainer Åkerblom som sköter det mesta praktiska och hyllas av rederierna för sin beredvillighet och pragmatism.

Som myndighet betraktad är det åländska fartygsregistret som finns i Statens ämbetsverk på Åland (f.d. länsstyrelsen) i ämbetshuset i Mariehamn ett föredöme. I alla fall om man lyssnar till de redare som valt att registrera sina fartyg på Åland och, oftast, skriva Mariehamn i aktern.

– Det är väldigt enkelt att sköta formaliteterna där, säger en redare.

Åland utgörs av 16 kommuner vilka alla kan utgöra hemort för fartyg som registrerats i det åländska fartygsregistret. Enligt sjölagen är fartygets hemort den hamnort som ägaren anmäler till fartygsregistret. Vanligaste ortsnamnet i aktern på dessa fartyg är Mariehamn som när det gäller passagerarfartyg härbärgerar mer än nittio procent av hela det finländska bruttotonnaget. När exempelvis Finnlines stod i beråd att expandera trafiken mellan Kapellskär-Långnäs-Nådendal och satte den finländska flaggan på M/S Finnswan gick första samtalet till förvaltningschef Rainer Åkerblom.

När det gäller passagerarfartyg är det inte bara av kärlek till Åland och Mariehamn som rederierna ringer Åkerblom. Som så ofta handlar det om pengar och mer specifikt om förhållandet till Ålands penningautomatförening (Paf). Genom att registrera sig på Åland kan Paf:s lukrativa spelautomater placeras ombord.

Mängden fartygsregisterärenden som Rainer Åkerblom hanterar varje år skiljer sig inte jättemycket. Under 2017 var antalet 38 och på den nivån har det i stora drag legat de senaste åren.

– Vi skulle ju gärna se ännu fler men den finländska sjöfarten har haft det kämpigt de senaste åren och tendensen med utflaggningar har fortgått. Åtgärderna för att förbättra konkurrenskraften för fartyg som seglar under finländsk flagg har inte haft önskad effekt, konstaterar Åkerblom.

Nu ägnar sig förvaltningschef Åkerblom inte bara åt fartygsregistret, långt därifrån. Han handhar förvaltningsärenden av olika slag på den arbetsplats han haft sedan 1986 och är sekreterare i Ålandsdelegationen. Under åren 1984-1986 verkade han som häradsskrivare och har därefter regelbundet vikarierat häradsskrivaren, till exempel som vigselförrättare.

– Fast fartygsregistret hör helt klart till de roligaste uppgifterna, säger han.

Det är dessutom en historiskt betydelsefull uppgift. Det åländska skeppsregistret går tillbaka ända till storfurstendömets tid och de år då den ryska tsaren skötte Finland och Åland. Här har fartyg som Pommern haft sin hemvist och här finns historien fysiskt närvarande i den pompöst inbundna bok som förr utgjorde registret och fortfarande finns förvarad i arkivet.

I Finland finns två parallella fartygsregister. Förutom det åländska upprätthåller även Trafi ett register med hemort i Rovaniemi. Myndigheten finns där till följd av regionalpolitik och där finns också merparten av finländska fartyg registrerade. Fast ser man till bruttotonnaget när det gäller passagerarfartyg ligger fasta Finland i lä. Mer än nittio procent av hela landets BRT finns i det åländska registret.

För att få registrera ett fartyg i Finland eller på Åland säger reglerna att minst sextio procent av fartyget ska vara i finländsk ägo vilket ordnas med hjälp av dotterbolag; Tallink Group och Finnlines ägs ju från andra ställen än Finland.

Bland de rederier som under senare år valt Mariehamn som registreringsort har vi flera mindre aktörer med höga ambitioner och små administrationer. För dem är det oerhört viktigt att registreringar löper smidigt och snabbt. Här utgör Rainer Åkerblom och hans högra hand Maria Rehn-Mattsson ett föredöme.

– Varför vi valde Åland? För att det är så oerhört smidigt att genomföra en process som kan vara krånglig. Man går in till Rainer och sedan är det klart, förklarar en finländsk redare som målat Mariehamn på akterspegeln på sitt fartyg.

Riktigt så enkelt är det kanske inte men Rainer Åkerblom understryker att kunden i alla lägen kommer först.

– Fartygsregistret är något vi helt klart prioriterar och gör allt vad vi kan för att processen ska gå bra. Dessutom är det alltid trevligt att bidra till att den åländska och finländska handelsflottan växer. Det handlar ju även om hela landets försörjningsberedskap, säger han.

Det innebär ibland att ställa upp på fritiden och att hålla koll på den byråkrati som fartygsöverlåtelser för med sig. Det är inget man lär sig över en natt.

Rainer Åkerblom rekommenderar de redare som vill registrera fartyg att vara ute i så god tid som möjligt och gärna lämna in de viktigaste dokumenten på förhand; exempelvis köpebrev, leveranskontrakt, styrelseprotokoll, utdrag ur handelsregistret och så vidare.

Här kommer den åländska litenheten väl till pass. Förvaltningschef Åkerblom tjänstgör också som notarius publicus vilket kan snabba upp processen när det gäller att bestyrka handlingarnas riktighet.

Sjöfarten är internationell och reglerna är i huvudsak lika över hela världen men detaljerna där djävulen kan dölja sig är många. Juridiken när det gäller till exempel fartygsbyggen är snårig och exakt, samtidigt. Detta hade till exempel Viking Line koll på i tiderna då rederiet med darr på ribban fick ut nybygget Cinderella från Masa Yards-konkursen; tack vare ordning i kontrakten.

I höst inleds bygget av Vikings senaste nybeställning i Kina. Enligt planerna ska det bära finländsk flagg och registreras i Mariehamn vilket Rainer Åkerblom ser fram mot.

– Jag har aldrig tidigare registrerat ett nybygge från Kina. Det ska bli intressant!

I korthet

• Fartygsregistret i Finland består av två registerområden: Åland och övriga Finland. Det handhas av två oberoende registermyndigheter: Statens ämbetsverk på Åland och Trafiksäkerhetsverket.
• Finlands i särklass tonnagetyngsta kommun är Mariehamn. Här fanns 24 passagerarfartyg på sammanlagt 500.233 BRT registrerade 2016. Det sammanlagda bruttotonnaget i Finland uppgick till 1.153.976 BRT. Bland de rederier som har sina fartyg i Mariehamn finns Viking Line, TallinkSilja, Finnlines och Rederi Ab Eckerö.
• Av Finlands sammanlagt 260 passagerarfartyg finns 31 registrerade på Åland. Ser man till bruttotonnaget är dock Ålands del över 90 procent tack vare att så många av de stora färjorna finns i det åländska registret.
• I hela Finland fanns 1.261 registrerade fartyg i slutet av år 2016. 120 av dem var registrerade i någon av de åländska kommunerna.
• För att få tillgång till nationella stöd måste ett fartyg dels gå i utrikes fart och dels finnas registrerat i handelsfartygsförteckningen. Den bestod av 107 fartyg år 2016. I jämförelse har utvecklingen stått rätt stilla inom den finländska sjöfarten. År 2000 var antalet 106… Som mest fanns 129 fartyg i registret år 2002.