Hoppa till innehåll
logo2x_0

/Ålands Sjöfart bevakar shippingen globalt från Östersjöns hjärta – Mariehamn.

Sök
Stäng
  • Maritime Day Åland 2023
  • Nyheter
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
  • Maritime Day Åland 2022
    • Mercy Ships Race 2022
Meny
  • Maritime Day Åland 2023
  • Nyheter
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
  • Maritime Day Åland 2022
    • Mercy Ships Race 2022
logo2x_0
mobilemenu2
7c7e34f1-386f-88b1-c797-3aeebb87edaa

Gränsbevakningen väljer Meyer

Publicerad: 14:08 - 16 aug 2021

|

Jörgen Pettersson
Meyer Turku i Åbo har landat ett intentionsavtal som gäller byggandet av två nya fartyg till Gränsbevakningen, varvet har nu en orderstock som sträcker sig fram till 2026.

Det blir Meyer Turku i Åbo som får uppdraget att bygga två nya multifunktionella fartyg för finländska Gränsbevakningen. Det handlar om gränsbevakningsfartyg av modellen VL2025 som ska klara av de mest krävande uppgifterna i fråga om sjöräddning, sjöbevakning och bekämpning av miljöskador i de utmanande förhållandena i Finland. De ska stå i beredskap året runt och i alla väderförhållanden. För att  upprätthålla gränssäkerheten krävs det dessutom snabb reaktions- och funktionsförmåga. De två nya fartygen som ska levereras mellan 2024 och 2026 ersätter tre äldre bevakningsfartyg.

Än så länge handlar det om ett så kallat intentionsavtal som i slutet av året ska bli slutliga avtal. Även Rauma Marine Constructions i Raumo lämnade in anbud men valet föll på Meyer Turku. Skälet till detta är inte känt, beställningen gäller fartyg som även kan användas för landets försvar varför detaljer inte yppas. Innan det slutliga avtalet undertecknas återstår förhandlingar om byggena.

Gränsbevakningen konstaterar att de nya fartygen är ett svar på ”det förändrade säkerhetsläget i Östersjön” och därmed förberedda för det mesta; mångsidighet är nyckelordet. Vid en olycka som involverar kemikalier och utgör en explosionsrisk kan ett modernt multifunktionellt bevakningsfartyg bistå snabbt och effektivt. Det identifierar kemikalierna och samlar upp miljöfarliga ämnen ur havet. Fartygen som byggs kan samla upp minst 1.200 ton olja och har en dragkraft (bollard pull) på minst 100 ton.

Fartyget lämpar sig för omfattande bevakning av miljön, t.ex. för uppföljning av svaveldioxidutsläpp och bakgrundsstrålning. Det kan manövrera i ett 80 centimeter tjockt kompakt isfält och hålls på plats utan ankring vilket gör det möjligt att rädda människoliv och utföra miljöskyddsuppgifter i alla tänkbara förhållanden. Fartyget kan inhysa en besättning på upp till 50 personer.  Räddningskapaciteten är en viktig egenskap för bevakningsfartyg. Från det multifunktionella bevakningsfartyget kan man rädda människor ur vattnet och ur fartyg i svåra förhållanden och inne i fartyget finns det plats för minst 600 evakuerade. Sjöräddningshelikoptrar kan både landa och tanka på fartyget och från fartyget kan man leda två operationer samtidigt. Bevakningsfartyget fungerar också som nödbogserare.  Gränsbevakningsväsendets multifunktionella bevakningsfartyg kan också användas för militärt försvar och för internationella operationer och uppdrag, skriver Gränsbevakningen på sin hemsida.

Kommodor Marko Aheristo, chef för Gränsbevakningsväsendets fartygstekniska enhet och chef för VL2025-projektet, påminner om att det bedrivs mycket fredligt samarbete i Östersjön i synnerhet kring bekämpningen av miljöskador. De ökade trafikvolymerna förutsätter bättre materiel.

– Om det inträffar en storkatastrof har ingen enskild stat tillräcklig kapacitet. Vi måste också ha kapacitet för långvariga operationer på öppna havet. Fartygets storlek har betydelse för dess sjöduglighet och god sjöduglighet är för sin del en grundförutsättning för allt arbete till havs, säger Aheristo.

För Meyer Werft är intentionsavtalet bra på många sätt, både renommémässigt och för sysselsättningen inom varvet.

– Det här är ett mycket viktigt intentionsavtal för Meyer Turku och för hela det finländska fartygsnätverket. Vi är på väg att återhämta oss efter krisen som coronapandemin ledde till, och det här är goda nyheter för vår orderstock som nu sträcker sig till 2026. Det är dessutom väldigt fint att en institution som Gränsbevakningen visar den här typen av tillit till Åbovarvet, säger Tapani Pulli, vice vd vid Åbovarvet enligt Yle Nyheter.

Gränsbevakningen på Youtube.
Dela
Dela

/senaste nytt

Loading...

En legend lämnar Viking Line

05 aug

Viking Line säljer Amorella

05 aug

Starka siffror för Wasaline

01 aug

Tallink släpper Åbotrafiken

28 jul

Tallink Group ser ljuset komma

28 jul

Ökade intäkter för Finnlines

27 jul

Storsatsning på svenska fyrar

25 jul

Reapris när RCCL köper Endevour

19 jul

Från varvet i Åbo till en indisk strand

17 jul
Amorella

En legend lämnar Viking Line

När Amorella säljs till Corsican Ferries och lämnar Viking Lines trafik är det en epok som försvinner; Amorella var det första fartyget som Viking Line byggde i Jugoslavien.

amorellawave-10743-812x501px

Viking Line säljer Amorella

Viking Line säljer M/S Amorella för 19,1 miljoner euro till Corsica Ferries som tidigare också köpte Mariella.

Wasaline

Starka siffror för Wasaline

Wasalines vd Peter Ståhlberg ser fram mot resten av året och redogör i dag för rekordsiffror; de facto det bästa resultatet någonsin för rederiet.

Amorella

En legend lämnar Viking Line

När Amorella säljs till Corsican Ferries och lämnar Viking Lines trafik är det en epok som försvinner; Amorella var det första fartyget som Viking Line byggde i Jugoslavien.

Amorella

En legend lämnar Viking Line

När Amorella säljs till Corsican Ferries och lämnar Viking Lines trafik är det en epok som försvinner; Amorella var det första fartyget som Viking Line byggde i Jugoslavien.

amorellawave-10743-812x501px

Viking Line säljer Amorella

Viking Line säljer M/S Amorella för 19,1 miljoner euro till Corsica Ferries som tidigare också köpte Mariella.

/världen runt

Det saknas inte utmaningar för att uttrycka det försiktigt. När allt såg hyggligt ut drabbades hela världen av en pandemi år 2020 och när den lagt sig inledde Ryssland ett anfallskrig mot Ukraina och satte över en natt hela den europeiska säkerhetsordningen ur spel.

Medan allt detta omskakande hänt har sjöfarten fortsatt att leverera trygghet i vardagen. Tack vare självuppoffrande män och kvinnor till sjöss har transportkedjorna vacklat men aldrig fallit. Vi har frukt i butikerna, bilar att köra med och varor att göra affärer kring. Exporten och importen har fortsatt att fungera och mitt i allt detta har världens rederier fortsatt att investera i allas vår gemensamma framtid. Alla dessa aktörer har olika förutsättningar och specialiteter men en gemensam nämnare – de drivs, sköts och utvecklas av människor och några av dem möter du i Ålands Sjöfart.

Viveka Englund är ett praktexempel på den långsiktighet som präglar sjöfart. Hon tänkte stanna nio månader på anrika Gustaf Eriksons kontor i Mariehamn men det blev 42 händelserika år.

Eller ta sjökaptenen Rainer Sjölund som seglat mer än de flesta och är utrustad med ett minne som överträffar allt. Några av sina äventyr berättar han mer om i Ålands Sjöfart.

En gren som drabbats oerhört hårt av pandemin är kryssningsbranschen som tvingades stänga allt och nu kämpar för att komma tillbaka.

Ålands Sjöfarts krönikör Karna Elamzon Viberg jobbar ombord på ett splitternytt fartyg och berättar från första parkett om utmaningarna som hon tvingats hantera.

Sjöfart pågår också på landbacken för utan väl fungerande hamnar vore allt annat förgäves.

En som kan det mesta om att hantera en hamn är Jan Sundström som (nästan) byggt upp Långnäs Hamn Ab med sina egna händer och nu tänker gå i pension. Vill du ha hans jobb, läs mer här.

Sjöfart är liv och framtid och en väg mot ett mer hållbart samhälle. Som alltid blir det som man vill att det ska bli och här ser ministerrådet Anton Nilsson fler möjligheter än hinder. Världen behöver sjöfart och med den utgångspunkten finns det massor att göra.

Av historien kan man dra många lärdomar och hitta massor av inspiration. Till exempel genom att läsa om segelfartygsredaren Gustaf Erikson som inte bara gjorde Åland känt över hela världen utan som också lyfte den nya republiken Finland med hjälp av sina fartyg och nu blir ett världsminne hos Unesco.

 

Missa inte SJÖFARTENS DAG 11 november 2021!

THE MOVIE FROM 2019

/tidningen

/app

/förbundet

/rederierna

Facebook är sjöfartens skönaste salong. Här serveras de senaste nyheterna och spaningar från precis hela världen. Gör som 16.700 andra, kom in och häng med och följ Ålands Sjöfart!

Instagram är vår anslagstavla där vi visar bilderna som gör att du antingen saknar eller inte saknar livet till sjöss. 

Twitter är platsen där vi roar och oroar i lika delar. Med Ålands Sjöfart i ditt flöde blir det i alla fall aldrig tråkigt.

ANNONSER
Stefan Norrgrann
+358 457 323 4445
stefan.norrgrann@gmail.com

/mediakort

PUBLISHER
Jörgen Pettersson
+358 457 313 5640
jorgen.pettersson@sjofart.ax

Den åländska sjöfartshistorien sträcker sig hundratals år tillbaka i tiden. Tack vare kunskap, mod och framåtanda har den shippingen skapat ett rykte som når över hela världen. Ålands Sjöfart jobbar lokalt men tänker globalt; precis som rederierna vars fartyg drar från hamn till hamn över hela världen i jakt på nya laster och mer jobb. Ålands Sjöfart utkommer fyra gånger per år och bevakningen och rapporteringen pågår ständigt på sajten och i sociala medier. Vi berättar historien om sjöfarten och dess arbetare, till havs och på landbacken. Med utgångspunkt från Åland och med blicken fäst mot framtiden.

logo@2x

Created by April Kommunikation 

Webhosting Webbhotell iWebben

ÅLANDS SJÖFART 2022 – DATAPOLICY

logo2x_0
  • Maritime Day Åland 2023
  • Nyheter
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
  • Maritime Day Åland 2022
    • Mercy Ships Race 2022
Meny
  • Maritime Day Åland 2023
  • Nyheter
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
  • Maritime Day Åland 2022
    • Mercy Ships Race 2022
Sök
  • ANNONSER
  • Stefan Norrgrann
  • +358 457 323 4445
  • stefan.norrgrann@gmail.com
  • PUBLISHER
  • Jörgen Pettersson
  • +358 457 323 4445
  • jorgen.pettersson@aland.net