Trots att vi ser en sakta återhämtning efter den globala krisen har flera sjöfartssektorer stora problem, konstaterar sjöfartsanalytiker Lennert Nilsson.
De värsta krisåren är över. Det finns en försiktig optimism om en tillväxt inom sjöfarten, trots händelserna i Japan, enligt Lennart Nilsson.
– Det går sakta framåt i USA och Europa, men den största delen av tillväxten drivs på av utvecklingen i Asien. Frakten av bilar mellan Europa och USA å ena sidan och Asien å andra sidan ökar till exempel, säger han.
Lennart Nilssons uppdrag är att följa utvecklingen på sjöfartsmarknaden i rollen av sjöfartsanalytiker vid Sjöfartens analys institut. Institutet finns i Göteborg och är en intresseorganisation för företag och organisationer med anknytning till sjöfarten. Vid sidan av rederier och hamnar och sjöfacken representerar institutet även företag som har ett intresse som tangerar sjöfartssektorn. Exempelvis banker, lastägare, universitet och högskolor.
För många fartyg
Trots den försiktiga optimismen är det kämpigt på många håll inom sjöfartssektorn.
– Det beror på att många rederier beställde nya fartyg år 2007 när högkonjunkturen var i topp. Nu ska fartygen levereras. Det gör att tonnagekapaciteten växer snabbare än efterfrågan av sjöfartens tjänster, säger han.
Det har lett till att flera sektorer känner av en försämrad lönsamhet.
– Och det kommer att fortsätta, det tar omkring tre år innan tillgången har balanserats mot efterfrågan.
Ett annat gemensamt problem är de höga oljepriserna. Den pressade situationen på oljemarknaden gör att sjöfarten dras med allt högre bränslepriser.
Svårt för bulk och container
De olika sektorerna inom sjöfartsklustret har olika förutsättningar. I fjol var efterfrågan stor på torrbulkfartyg som kör exempelvis kol och järnmalm. I huvudsak berodde det på att Kina gjorde stora investeringar i att bygga ut sina lager.
– På torrbulkssidan börjar man ha väldigt lite att göra i år, säger Lennart Nilsson.
Även på containersidan gick det bra förra året. Det berodde i första hand på att man lyckades balansera utbudet genom att köra fler fartyg och minska hastigheterna. På så sätt kunde man sänka bränslekostnaderna och undvika en överetablering av fartyg. Då steg faktiskt fraktraterna i stället för att sjunka.
– Men det var en åtgärd av engångskaraktär, nu ser vi återigen hur fraktraterna är på väg neråt, på grund av överkapaciteten, säger han.
Fler får problem
En stor överkapacitet finns annars på roromarknaden och på tankerfartygsidan.
Kommer vi att se fler sjöfartsaktörer som går omkull framöver?
– Sannolikt. Många har problem och fler kommer att få det. Särskilt de redare som beställde fartyg på spekulation och som inte har sysselsättning för dem nu när de levereras. Det blir svårt för dem att betala sin beställning. Därför ser vi redan en utveckling där många vill avbeställa eller skjuta på leveransen.
Ljust på kryssningssidan
Kryssningstrafiken är det stora undantaget. De senaste åren har sektorn sett en stadig tillväxt och enligt Lennart Nilsson har kryssningarna tiden för sig. Nya fartyg bidrar alltid till en ökad attraktionskraft för resenärer. Men det är inte den enda förklaringen.
– Vi ser över hela världen hur nya personer lockas att köpa kryssningsresor. De nya kunderna finns både i Asien, Europa och USA, säger han.
Europa har blivit en riktigt stor kryssningsmarknad och än är inte toppen nådd.
– Jag väntar mig absolut en fortsatt tillväxt.
En annan framgångsrik sektor är Offshoremarknaden. Där investeras det i nya oljeriggar i Barents hav, Sydamerika och Brasilien.
LNG, den flytande naturgasen, är också en bransch som har en positiv utveckling.
Varnar för växtvärk
Kan sjöfartssektorn lära sig av krisen?
– Tveksamt. Det här är ett mönster som upprepar sig varje gång. Har man som redare ett överskott under högkonjunkturen är det en stor lockelse att köpa nytt. Har man gammalt tonnage som behöver bytas ut är det inget större problem. Problemet uppstår när alla siktar på att växa. Det blir ett strukturellt problem.
Fick branschen storhetsvansinne 2007?
– Är det högkonjunktur tenderar många att förutsätta att den ska fortsätta i all evighet. Jag tror ingen då räknade med att nedgången skulle bli så kraftig som den blev 2009.
Fler skrotar
Så, vilka blev lågkonjunkturens vinnare och förlorare?
– Vinnarna är de företag som hade chartrat stora delar av sin flotta. De kunde snabbt göra sig av med de inchartrade fartygen och smidigt anpassa sig till den minskade efterfrågan. Förlorarna är då i andra änden de som har haft fartyg utchartrade på kortare tid eftersom de inte har fått fartygen sysselsatta. Och det kommer att dröja ett tag innan läget har blivit bättre för dem. De står sist i kön när det svänger.
Det låter dystert, finns inget hopp?
– Den allmänna situationen kan förbättras om fler lägger upp sina fartyg och om fler fartyg skrotas. Och vi kan faktiskt redan se att fler fartyg skrotas. Sen ska vi komma ihåg att den grundläggande efterfrågetrenden är positiv och på fem års sikt är vi sannolikt tillbaka till den starka utveckling vi hade före finanskrisen.
