Hoppa till innehåll
Resurs 1

/Ålands Sjöfart bevakar shippingen globalt från Östersjöns hjärta – Mariehamn.

Sök
Close this search box.
  • Nyheter
  • Maritime Day Åland 2024
    • Maritime Day Åland 2023
  • Mercy Ships Race 2024
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
Meny
  • Nyheter
  • Maritime Day Åland 2024
    • Maritime Day Åland 2023
  • Mercy Ships Race 2024
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
Resurs 1
mobilemenu2
img_3399.jpg

De tar strid mot friktionen

Publicerad: 05:06 - 11 jun 2019

|

Jörgen Pettersson

Om all friktion kunde minimeras skulle mängden utsläpp i världen sjunka radikalt och världshandeln löpa ännu smidigare och, framför allt, billigare. Med den utgångspunkten försöker nu företaget Nanol Technologies sälja in sin produkt Nanol till världens rederier. Nanol Technologies är sju år gammalt och startade i Helsingfors men har i dag sitt huvudkontor i Stockholm. Bolaget är grundat av Johan von Knorring och har som affärsidé att med hjälp av nanoteknologi utveckla ett så kallat additiv, en tillsats som blandas i smörjoljan för att minimera friktionen mellan rörliga delar i en maskin.

– Fast jag gillar inte riktigt begreppet additiv. Alla sorters bränslen och smörjoljor innehåller massor av tillsatser, normalt handlar det om 80 procent råolja och 20 procent additiv. Ett av dem är svavel.

Det säger Tanja Ilic som är nytillsatt vd för bolaget. Tillsammans med rådgivaren Kjell Gestranius är hon på Åland för att träffa så många rederier som möjligt och förklara Nanols fördelar för dem.
Ilic kommer närmast från Svensk fastighetsförmedling där hon var vd och lyfte organisationens positioner på massor av sätt.

– Varför jag gör detta? För att jag är trött på att alla bara pratar om hur vi ska skapa ett hållbart samhälle. Detta gör skillnad på riktigt och det vill jag bidra till. Vi kan göra skillnad på riktigt istället för att bara peka finger åt andra.

Nanol är patenterat i USA och EU och beskrivs som en unik produkt när det gäller att minimera förslitningar i maskiner. Dessa förslitningar grundar sig i den friktion som en femtedel av hela världens energi går åt till att övervinna. För att tydliggöra: om du tankar tio liter bränsle i en bil går tre liter åt till att bemästra bilmotorns rörliga delar. Det är konsekvensen av metall mot metall. Tack vare nanoteknologi finns i dag möjlighet att effektivt och målinriktat tillsätta partiklar som minskar slitaget. Nanoteknik används i dag i en uppsjö av områden, från målfärg till tandkräm och allt däremellan. En av de världsledande forskarna på området heter Kenneth Holmberg och är forskare vid VTT och en av rådgivarna till Nanol Technologies. I en intervju med Hufvudstadsbladet beskriver han utmaningen:

– I början experimenterade vi en hel del för att göra mikrometertunna ytbeläggningar halare. I vissa fall minskade friktionen med 50-70 procnt vilket ökade vissa komponenters livslängd tiofalt eller upp till femtiofalt.

Fast det var förr. I dag har utvecklingen rusat och, enligt Holmberg, är det möjligt att snabbt och resolut kunde dra ner energiförbrukningen rejält med nanoteknik:

– Vi beräknar att man på sju åtta års sikt kunde spara 18 procent av den energi som går till att övervinna friktion genom att tillämpa friktionsminskande teknik. På femton års sikt kunde man minska enrgiförbrukningen orsakad av friktion med upp till hälften genom att tillämpa nya slags ytbeläggning, tillsatsämnen och annan ny teknik.

Kjell Gestranius från Mariehamn har som inspektör och mycket annat gedigen shippingerfarenhet och har jobbat på Bore, Fjärdvägen och många andra ställen. I dag är han egentligen pensionär men hjälper ändå till med att sprida budskapet kring Nanol. Han hyser inga som helst betänkligheter kring denna tillsats.

– Första gången jag hörde talas om det var jag på Bore och ställde mig tveksam till ytterligare tillsatser i bränslet. Vi testade ändå och resultatet blev häpnadsväckande. Maskinernas komponenter visade på klart mindre slitage och bränsleförbrukningen minskade.

– Enkelt uttryckt sker en explosion i motorn vid varje tändning i cylindrarna. Då sprängs en liten bit av materialet i fodret bort (slitage i vardagligt tal; reds anm) och över tid uppstår förslitning i fodrets vändkant. Nanolets kopparpartiklar identifierar slitaget och återställer det. Detta sker genom en reaktion mellan värme och friktion i cylinder. I övrigt finns Nanolen i smörjoljan och däri minskar friktionen i motorns rörliga delar. Motorn går kallare och med lägre friktion. Detta leder till mindre bränsleförbrukning och längre tid mellan till exempel överhalningarna, säger Gestranius.

Nanolet används i dag inom olika områden, Formel 3-bilar, bussar, lastbilar, flygindustri och så vidare. Men det är inte så enkelt att nå sjöfartens aktörer. I Finland används nanolet i dag av Fjärdvägen som första fartyg sedan år 2010 samtil därtill ett flertal andra fartyg.

– Alla är mycket nöjda med resultatet, understryker Gestranius som  själv använder Nanol i sina egna bilar.

– Framför allt märks det skillnad i dieselmotorer. Gången blir både lättare och tystare. Största skillnaden märker man vid kallstarter på vintern, säger han med expertens övetygelse.

Vd Tanja Ilic kan såklart känna viss frustration över att det är svårt att nå fram dit nanolet skulle göra stor skillnad, men tillägger:

– Det handlar ju om ny teknik till en ganska konservativ industri. Vi har dock vetenskapliga bevis på att detta fungerar och kämpar vidare.

En annan förklaring till att redarna ställer sig avvaktande är att många av rederierna i Sverige och Finland är så kallade tonnageproviders där befraktarna betalar bunkern och smörjoljan betalas av fartygets operatör/ägare. Här ska båda aktörer samspela för att uppnå de fördelar som Nanol ger i sparad bränsleförbrukning och längre livslängd på motorns komponenter genom den lägre friktionen.

Själva nanolet är en slags grön pasta som blandas direkt i smörjoljan. Det idealiska vore att oljejättarna satte till Nanol direkt vid anrikningen.

– Men dit är det långt kvar och vi är bara David mot Goliat. Vi vet att några av de stora oljebolagen tittar på detta men i väntan på det försöker vi berätta vad rederierna själva kan göra, säger Tanja Ilic som kommer att vara på plats på Sjöfartens dag för att fortsätta sin kamp för miljön och mot friktionen.
 

Dela
Dela

/senaste nytt

Loading...

Isbrytaren Sankt Erik lämnar kajen

26 sep

Viking Line växer i Eckerö

25 sep

Youtuber testar heldag på Åland

22 sep

Håll ut Island, sjöräddare på väg

19 sep

Europalink tillbaka i Malmö

18 sep

Metanolfartyg för Wärtsilä och Stena

17 sep

Grafitfärg testas på Baltic Queen

17 sep

Tiina Ahola döpte Finnsirius

13 sep

Vajerfärja blir elektrisk

13 sep
SS Sankt Erik Stockholm 2016

Isbrytaren Sankt Erik lämnar kajen

Isbrytaren Sankt Erik lämnar på torsdag sin kaj intill Sjöhistoriska i Stockholm för en besiktningstur; fartyget drivs fram med en ångmaskin som ger 2.800 hästkrafter.

Viking1

Viking Line växer i Eckerö

Börsnoterade Viking Line fortsätter köpa aktier i Rederi Ab Eckerö och är efter det senaste köpet väldigt nära att nå tjugo procent vilket skulle göra Eckerö till ett intressebolag.

aw

Youtuber testar heldag på Åland

Youtubern Alexander Williamson, 34, från Huddinge har släppt 38 kryssningsfilmer på Youtube; den senaste handlar om en resa med M/S Gabriella som för övrigt gör en specialkryssning till Mariehamn för helgens stora Skördefest.

SS Sankt Erik Stockholm 2016

Isbrytaren Sankt Erik lämnar kajen

Isbrytaren Sankt Erik lämnar på torsdag sin kaj intill Sjöhistoriska i Stockholm för en besiktningstur; fartyget drivs fram med en ångmaskin som ger 2.800 hästkrafter.

SS Sankt Erik Stockholm 2016

Isbrytaren Sankt Erik lämnar kajen

Isbrytaren Sankt Erik lämnar på torsdag sin kaj intill Sjöhistoriska i Stockholm för en besiktningstur; fartyget drivs fram med en ångmaskin som ger 2.800 hästkrafter.

Viking1

Viking Line växer i Eckerö

Börsnoterade Viking Line fortsätter köpa aktier i Rederi Ab Eckerö och är efter det senaste köpet väldigt nära att nå tjugo procent vilket skulle göra Eckerö till ett intressebolag.

/världen runt

Nya numret av Ålands Sjöfart tar avstamp i Sjöfartens Dag torsdagen den 1 juni. Då kommer 650 av branschens olika aktörer till Mariehamn för att tillsammans fortsätta utveckla fartyg, affärer, logistiska system och välfärd över hela världen.

Sjöfarten har många utmaningar att hantera och möjligheterna är närmast oändliga för den som har fokus och väljer att söka rätt hellre än hitta fel, påminner publisher Jörgen Pettersson om på ledarplats.

När vi pratar shipping är säkerhet det som allting börjar och slutar med. På Åland finns Alandica Shipping Academy som samordnar den åländska sjöfartsutbildningen och gör den till värlsklass. ASA Safety Center ordnar kurser och ser till att du är redo för det oväntade. Så här kan det gå till i verkligheten!

Åland är ett samhälle där sjöfarten är samma sak som livsluft och framtidstro. På en ö är det tydligt att havet aldrig åtskiljer utan förenar. I praktiken lever vi av havet och det ska bli extra tydligt nästa sommar då Tall Ships Races är tillbaka! Här kan du läsa mer om planerna för ännu en fantastisk sommar.

Tillsammans med Rederierna i Finland och resten av landets sjöfartskluster är fokus idag och framöver på utveckling och framtid. Ett led i det är att ta ett större ansvar för hela den globala sjöfarten och inom IMO. Finland och Åland vill vara med där det händer!

En som verkligen var med när det hände är den fyrmastade barken Pommern som finns att besöka i Mariehamn. Fartyget jubilerar i år på olika sätt. Det är 120 år sedan hon byggdes, det är 100 år sedan UNESCO-prisade segelfartygskungen Gustaf Erikson köpte henne och det är 70 år sedan hon skänktes som muesifartyg till Mariehamn. Här kan du läsa mer om sommarens firande.

Ha en fin sommar!

Next Maritime Day – Sjöfartens Dag Thursday 23 May 2024

THE MOVIE FROM 2022

/tidningen

/app

/förbundet

/rederierna

Facebook är sjöfartens skönaste salong. Här serveras de senaste nyheterna och spaningar från precis hela världen. Gör som snart 22.000 andra, kom in, häng med och följ Ålands Sjöfart!

Instagram är vår anslagstavla där vi visar bilderna som gör att du antingen saknar eller inte saknar livet till sjöss. 

Twitter är platsen där vi roar och oroar i lika delar. Med Ålands Sjöfart i ditt flöde blir det i alla fall aldrig tråkigt.

ANNONSER
Stefan Norrgrann
+358 457 323 4445
stefan.norrgrann@gmail.com

/mediakort

PUBLISHER
Jörgen Pettersson
+358 457 313 5640
jorgen.pettersson@sjofart.ax

Den åländska sjöfartshistorien sträcker sig hundratals år tillbaka i tiden. Tack vare kunskap, mod och framåtanda har den shippingen skapat ett rykte som når över hela världen. Ålands Sjöfart jobbar lokalt men tänker globalt; precis som rederierna vars fartyg drar från hamn till hamn över hela världen i jakt på nya laster och mer jobb. Ålands Sjöfart utkommer fyra gånger per år och bevakningen och rapporteringen pågår ständigt på sajten och i sociala medier. Vi berättar historien om sjöfarten och dess arbetare, till havs och på landbacken. Med utgångspunkt från Åland och med blicken fäst mot framtiden.

logo@2x

Created by April Kommunikation 

Webhosting Webbhotell iWebben

ÅLANDS SJÖFART 2023 – DATAPOLICY

Resurs 1
  • Nyheter
  • Maritime Day Åland 2024
    • Maritime Day Åland 2023
  • Mercy Ships Race 2024
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
  • Nyheter
  • Maritime Day Åland 2024
    • Maritime Day Åland 2023
  • Mercy Ships Race 2024
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
Sök
  • ANNONSER
  • Stefan Norrgrann
  • +358 457 323 4445
  • stefan.norrgrann@gmail.com
  • PUBLISHER
  • Jörgen Pettersson
  • +358 457 323 4445
  • jorgen.pettersson@aland.net