Hoppa till innehåll
logo2x_0

/Ålands Sjöfart bevakar shippingen globalt från Östersjöns hjärta – Mariehamn.

Sök
Stäng
  • Maritime Day Åland 2023
  • Nyheter
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
  • Maritime Day Åland 2022
    • Mercy Ships Race 2022
Meny
  • Maritime Day Åland 2023
  • Nyheter
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
  • Maritime Day Åland 2022
    • Mercy Ships Race 2022
logo2x_0
mobilemenu2
img_3399.jpg

De tar strid mot friktionen

Publicerad: 05:06 - 11 jun 2019

|

Jörgen Pettersson

Om all friktion kunde minimeras skulle mängden utsläpp i världen sjunka radikalt och världshandeln löpa ännu smidigare och, framför allt, billigare. Med den utgångspunkten försöker nu företaget Nanol Technologies sälja in sin produkt Nanol till världens rederier. Nanol Technologies är sju år gammalt och startade i Helsingfors men har i dag sitt huvudkontor i Stockholm. Bolaget är grundat av Johan von Knorring och har som affärsidé att med hjälp av nanoteknologi utveckla ett så kallat additiv, en tillsats som blandas i smörjoljan för att minimera friktionen mellan rörliga delar i en maskin.

– Fast jag gillar inte riktigt begreppet additiv. Alla sorters bränslen och smörjoljor innehåller massor av tillsatser, normalt handlar det om 80 procent råolja och 20 procent additiv. Ett av dem är svavel.

Det säger Tanja Ilic som är nytillsatt vd för bolaget. Tillsammans med rådgivaren Kjell Gestranius är hon på Åland för att träffa så många rederier som möjligt och förklara Nanols fördelar för dem.
Ilic kommer närmast från Svensk fastighetsförmedling där hon var vd och lyfte organisationens positioner på massor av sätt.

– Varför jag gör detta? För att jag är trött på att alla bara pratar om hur vi ska skapa ett hållbart samhälle. Detta gör skillnad på riktigt och det vill jag bidra till. Vi kan göra skillnad på riktigt istället för att bara peka finger åt andra.

Nanol är patenterat i USA och EU och beskrivs som en unik produkt när det gäller att minimera förslitningar i maskiner. Dessa förslitningar grundar sig i den friktion som en femtedel av hela världens energi går åt till att övervinna. För att tydliggöra: om du tankar tio liter bränsle i en bil går tre liter åt till att bemästra bilmotorns rörliga delar. Det är konsekvensen av metall mot metall. Tack vare nanoteknologi finns i dag möjlighet att effektivt och målinriktat tillsätta partiklar som minskar slitaget. Nanoteknik används i dag i en uppsjö av områden, från målfärg till tandkräm och allt däremellan. En av de världsledande forskarna på området heter Kenneth Holmberg och är forskare vid VTT och en av rådgivarna till Nanol Technologies. I en intervju med Hufvudstadsbladet beskriver han utmaningen:

– I början experimenterade vi en hel del för att göra mikrometertunna ytbeläggningar halare. I vissa fall minskade friktionen med 50-70 procnt vilket ökade vissa komponenters livslängd tiofalt eller upp till femtiofalt.

Fast det var förr. I dag har utvecklingen rusat och, enligt Holmberg, är det möjligt att snabbt och resolut kunde dra ner energiförbrukningen rejält med nanoteknik:

– Vi beräknar att man på sju åtta års sikt kunde spara 18 procent av den energi som går till att övervinna friktion genom att tillämpa friktionsminskande teknik. På femton års sikt kunde man minska enrgiförbrukningen orsakad av friktion med upp till hälften genom att tillämpa nya slags ytbeläggning, tillsatsämnen och annan ny teknik.

Kjell Gestranius från Mariehamn har som inspektör och mycket annat gedigen shippingerfarenhet och har jobbat på Bore, Fjärdvägen och många andra ställen. I dag är han egentligen pensionär men hjälper ändå till med att sprida budskapet kring Nanol. Han hyser inga som helst betänkligheter kring denna tillsats.

– Första gången jag hörde talas om det var jag på Bore och ställde mig tveksam till ytterligare tillsatser i bränslet. Vi testade ändå och resultatet blev häpnadsväckande. Maskinernas komponenter visade på klart mindre slitage och bränsleförbrukningen minskade.

– Enkelt uttryckt sker en explosion i motorn vid varje tändning i cylindrarna. Då sprängs en liten bit av materialet i fodret bort (slitage i vardagligt tal; reds anm) och över tid uppstår förslitning i fodrets vändkant. Nanolets kopparpartiklar identifierar slitaget och återställer det. Detta sker genom en reaktion mellan värme och friktion i cylinder. I övrigt finns Nanolen i smörjoljan och däri minskar friktionen i motorns rörliga delar. Motorn går kallare och med lägre friktion. Detta leder till mindre bränsleförbrukning och längre tid mellan till exempel överhalningarna, säger Gestranius.

Nanolet används i dag inom olika områden, Formel 3-bilar, bussar, lastbilar, flygindustri och så vidare. Men det är inte så enkelt att nå sjöfartens aktörer. I Finland används nanolet i dag av Fjärdvägen som första fartyg sedan år 2010 samtil därtill ett flertal andra fartyg.

– Alla är mycket nöjda med resultatet, understryker Gestranius som  själv använder Nanol i sina egna bilar.

– Framför allt märks det skillnad i dieselmotorer. Gången blir både lättare och tystare. Största skillnaden märker man vid kallstarter på vintern, säger han med expertens övetygelse.

Vd Tanja Ilic kan såklart känna viss frustration över att det är svårt att nå fram dit nanolet skulle göra stor skillnad, men tillägger:

– Det handlar ju om ny teknik till en ganska konservativ industri. Vi har dock vetenskapliga bevis på att detta fungerar och kämpar vidare.

En annan förklaring till att redarna ställer sig avvaktande är att många av rederierna i Sverige och Finland är så kallade tonnageproviders där befraktarna betalar bunkern och smörjoljan betalas av fartygets operatör/ägare. Här ska båda aktörer samspela för att uppnå de fördelar som Nanol ger i sparad bränsleförbrukning och längre livslängd på motorns komponenter genom den lägre friktionen.

Själva nanolet är en slags grön pasta som blandas direkt i smörjoljan. Det idealiska vore att oljejättarna satte till Nanol direkt vid anrikningen.

– Men dit är det långt kvar och vi är bara David mot Goliat. Vi vet att några av de stora oljebolagen tittar på detta men i väntan på det försöker vi berätta vad rederierna själva kan göra, säger Tanja Ilic som kommer att vara på plats på Sjöfartens dag för att fortsätta sin kamp för miljön och mot friktionen.
 

Dela
Dela

/senaste nytt

Loading...

En legend lämnar Viking Line

05 aug

Viking Line säljer Amorella

05 aug

Starka siffror för Wasaline

01 aug

Tallink släpper Åbotrafiken

28 jul

Tallink Group ser ljuset komma

28 jul

Ökade intäkter för Finnlines

27 jul

Storsatsning på svenska fyrar

25 jul

Reapris när RCCL köper Endevour

19 jul

Från varvet i Åbo till en indisk strand

17 jul
Amorella

En legend lämnar Viking Line

När Amorella säljs till Corsican Ferries och lämnar Viking Lines trafik är det en epok som försvinner; Amorella var det första fartyget som Viking Line byggde i Jugoslavien.

amorellawave-10743-812x501px

Viking Line säljer Amorella

Viking Line säljer M/S Amorella för 19,1 miljoner euro till Corsica Ferries som tidigare också köpte Mariella.

Wasaline

Starka siffror för Wasaline

Wasalines vd Peter Ståhlberg ser fram mot resten av året och redogör i dag för rekordsiffror; de facto det bästa resultatet någonsin för rederiet.

Amorella

En legend lämnar Viking Line

När Amorella säljs till Corsican Ferries och lämnar Viking Lines trafik är det en epok som försvinner; Amorella var det första fartyget som Viking Line byggde i Jugoslavien.

Amorella

En legend lämnar Viking Line

När Amorella säljs till Corsican Ferries och lämnar Viking Lines trafik är det en epok som försvinner; Amorella var det första fartyget som Viking Line byggde i Jugoslavien.

amorellawave-10743-812x501px

Viking Line säljer Amorella

Viking Line säljer M/S Amorella för 19,1 miljoner euro till Corsica Ferries som tidigare också köpte Mariella.

/världen runt

Det saknas inte utmaningar för att uttrycka det försiktigt. När allt såg hyggligt ut drabbades hela världen av en pandemi år 2020 och när den lagt sig inledde Ryssland ett anfallskrig mot Ukraina och satte över en natt hela den europeiska säkerhetsordningen ur spel.

Medan allt detta omskakande hänt har sjöfarten fortsatt att leverera trygghet i vardagen. Tack vare självuppoffrande män och kvinnor till sjöss har transportkedjorna vacklat men aldrig fallit. Vi har frukt i butikerna, bilar att köra med och varor att göra affärer kring. Exporten och importen har fortsatt att fungera och mitt i allt detta har världens rederier fortsatt att investera i allas vår gemensamma framtid. Alla dessa aktörer har olika förutsättningar och specialiteter men en gemensam nämnare – de drivs, sköts och utvecklas av människor och några av dem möter du i Ålands Sjöfart.

Viveka Englund är ett praktexempel på den långsiktighet som präglar sjöfart. Hon tänkte stanna nio månader på anrika Gustaf Eriksons kontor i Mariehamn men det blev 42 händelserika år.

Eller ta sjökaptenen Rainer Sjölund som seglat mer än de flesta och är utrustad med ett minne som överträffar allt. Några av sina äventyr berättar han mer om i Ålands Sjöfart.

En gren som drabbats oerhört hårt av pandemin är kryssningsbranschen som tvingades stänga allt och nu kämpar för att komma tillbaka.

Ålands Sjöfarts krönikör Karna Elamzon Viberg jobbar ombord på ett splitternytt fartyg och berättar från första parkett om utmaningarna som hon tvingats hantera.

Sjöfart pågår också på landbacken för utan väl fungerande hamnar vore allt annat förgäves.

En som kan det mesta om att hantera en hamn är Jan Sundström som (nästan) byggt upp Långnäs Hamn Ab med sina egna händer och nu tänker gå i pension. Vill du ha hans jobb, läs mer här.

Sjöfart är liv och framtid och en väg mot ett mer hållbart samhälle. Som alltid blir det som man vill att det ska bli och här ser ministerrådet Anton Nilsson fler möjligheter än hinder. Världen behöver sjöfart och med den utgångspunkten finns det massor att göra.

Av historien kan man dra många lärdomar och hitta massor av inspiration. Till exempel genom att läsa om segelfartygsredaren Gustaf Erikson som inte bara gjorde Åland känt över hela världen utan som också lyfte den nya republiken Finland med hjälp av sina fartyg och nu blir ett världsminne hos Unesco.

 

Missa inte SJÖFARTENS DAG 11 november 2021!

THE MOVIE FROM 2019

/tidningen

/app

/förbundet

/rederierna

Facebook är sjöfartens skönaste salong. Här serveras de senaste nyheterna och spaningar från precis hela världen. Gör som 17.100 andra, kom in och häng med och följ Ålands Sjöfart!

Instagram är vår anslagstavla där vi visar bilderna som gör att du antingen saknar eller inte saknar livet till sjöss. 

Twitter är platsen där vi roar och oroar i lika delar. Med Ålands Sjöfart i ditt flöde blir det i alla fall aldrig tråkigt.

ANNONSER
Stefan Norrgrann
+358 457 323 4445
stefan.norrgrann@gmail.com

/mediakort

PUBLISHER
Jörgen Pettersson
+358 457 313 5640
jorgen.pettersson@sjofart.ax

Den åländska sjöfartshistorien sträcker sig hundratals år tillbaka i tiden. Tack vare kunskap, mod och framåtanda har den shippingen skapat ett rykte som når över hela världen. Ålands Sjöfart jobbar lokalt men tänker globalt; precis som rederierna vars fartyg drar från hamn till hamn över hela världen i jakt på nya laster och mer jobb. Ålands Sjöfart utkommer fyra gånger per år och bevakningen och rapporteringen pågår ständigt på sajten och i sociala medier. Vi berättar historien om sjöfarten och dess arbetare, till havs och på landbacken. Med utgångspunkt från Åland och med blicken fäst mot framtiden.

logo@2x

Created by April Kommunikation 

Webhosting Webbhotell iWebben

ÅLANDS SJÖFART 2022 – DATAPOLICY

logo2x_0
  • Maritime Day Åland 2023
  • Nyheter
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
  • Maritime Day Åland 2022
    • Mercy Ships Race 2022
Meny
  • Maritime Day Åland 2023
  • Nyheter
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
  • Maritime Day Åland 2022
    • Mercy Ships Race 2022
Sök
  • ANNONSER
  • Stefan Norrgrann
  • +358 457 323 4445
  • stefan.norrgrann@gmail.com
  • PUBLISHER
  • Jörgen Pettersson
  • +358 457 323 4445
  • jorgen.pettersson@aland.net