Hoppa till innehåll
Resurs 1

/Ålands Sjöfart bevakar shippingen globalt från Östersjöns hjärta – Mariehamn.

Sök
Close this search box.
  • Nyheter
  • Maritime Day Åland 2024
    • Maritime Day Åland 2023
  • Mercy Ships Race 2024
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
Meny
  • Nyheter
  • Maritime Day Åland 2024
    • Maritime Day Åland 2023
  • Mercy Ships Race 2024
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
Resurs 1
mobilemenu2
silja_europa_karta.png

Dagen då Silja Europa skenade

Publicerad: 06:03 - 15 mar 2016

|

Jörgen Pettersson

När jättefärjan Silja Europa vägrade lyda roder en novemberdag år 2009 blev läget skarpt. Ombord fanns 1.700 passagerare och runtom kryllade det av grynnor. Safety Officer Stig Forsman från Mariehamn satt till rors och tvingades hantera något han aldrig tidigare varit med om.

Passagerarfärjan Silja Europa är det största fartyg som trafikerat mellan Finland och Sverige. Den 22 november år 2009 var hon som vanligt på väg genom den åländska skärgården på sin väg från Stockholm till Åbo.

I höjd med Långnäs tog Safety Officer Stig Forsman över rodret från lotsen Seppo Kaskimäki, Åbo. Den tredje personen på bryggan var vaktstyrmannen Mats Rehnström från Hangö. Fartyget gick fram med sjutton knops fart och passerade ms Fjärdvägen som färdades långsammare. Allt var som vanligt men ändå inte.

– Det hade varit problem sade killarna till mig. Rodret kändes inte lika exakt som det brukade, säger Stig Forsman.

Till att börja med tänkte de att det kanske var vinden som uppgick till 18 meter per sekund i byarna, Silja Europas vindfång var inte att leka med. Ändå var det inget som på riktigt bekymrade dem, så farligt var det inte. Men det skulle det bli.

Efter omkörningen av Fjärdvägen försökte Stig Forsman koppla på autopiloten men det ville sig inte alls, färjan uppträdde trögt och svängde dåligt.

– Vi pratade mycket om detta och bröt idéer med varandra. Ingen förstod riktigt vad som hänt, minns Forsman.

Läget blev allt mer besvärande. Farleden var grund och trång och roderproblem är det sista man vill drabbas av just där. Trots att Forsman lade de två rodren (ett bakom varje propeller) dikt styrbord hände ingenting, färjan fortsatte svänga åt andra hållet. Färden blev allt vingligare för den 202 meter långa och 60.000 ton tunga färjan.

– Vi försökte saxa maskinerna, köra den ena fullt back och den andra fullt fram, men det hjälpte inte heller. Vi begrep verkligen inte vad det handlade om.

Det stod vid det här laget klart för de tre på bryggan att läget inte bara var bekymrande utan riktigt illa. Färjan var manöveroduglig och omgivningen absolut inte förlåtande. Då kom den djupa fjärden, norr om Föglö, som en skänk från ovan.

– Vi lade båda maskinerna i full back och lyckades så småningom styra fartyget mot den rätt djupa fjärden och till sist få helt stopp på henne, berättar Stig Forsman.

Plötsligt var hela bryggan full med folk med befälhavaren Antti Rossi, St Karins, i spetsen. Man beställde bogserbåtar och gick så småningom ut på Delet mellan Föglö och Sottunga. Där gjorde Silja Europa sexton varv innan räddningen i form av bogserhjälp kom följande morgon.

Silja Europa kunde sedan gå för egen maskin till Åbo dit hon anlände ett dygn för sent. En bogserbåt var kopplad till aktern för säkerhets skull men behövde inte ingripa förrän det var dags för hamnmanövern i Åbo. Ombord på bogserbåten fanns även Trafis sjöfartsinspektör Seppo Nousiainen från Åbo.

Han kom ombord, frågade upp vad som hänt och konstaterade stillsamt: ”Ni hade väldigt mycket tur.”

Fast riktigt hela sanningen är det inte. Det står fullständigt klart att utan den yrkesskicklighet och erfarenhet som männen på bryggan besatt hade den brustna hjärtstocken resulterat i något mycket allvarligare.

– Det är klart, man vill ju helst inte tänka på hur det hade gått om det brustit då vi körde om Fjärdvägen. Eller om den djupa fjärden inte funnits där. Utan den fickan hade det blivit mycket besvärligt,  funderar Stig Forsman.

Senare skulle det visa sig att brustna hjärtstockar är något väldigt ovanligt. När det drabbade Silja Europa var det första gången någonsin som ett passagerarfartyg drabbades. På sjöfartsforumet Landgången har båtologerna grävt fram två liknande incidenter. År 2002 på Evergreens containerfartyg Ever Goods och år 2006 på den amerikanska jagaren USS Boone.

Skälet till att hjärtstocken brast var rätt och slätt korrosion och reparationer som inte varit tillräckligt starka. Haveriet utreddes av Olycksutredningscentralen i Finland som landade i två olika rekommendationer:

Hjärtstocken ombord på fartyg måste i fortsättningen granskas med större noggrannhet.

I samband med simulatorövningar ska man lägga större vikt vid att systematiskt kartlägga och analysera avvikande uppträdande.

Silja Europa var borta från trafik nästan en hel månad efter haveriet. Hon bogserades först till Riga där den tänkta flytdockan inte orkade lyfta det väldiga fartyget. Istället blev det Gdansk i Polen där reparationsarbetet genomfördes.

Silja Europa i korthet

Byggdes på varvet Jos L. Meyer Werft i Papenburg, Tyskland. Sjösattes 23 januari år 1993 och var världens största bil- och passagerarfärja fram till år 2002 då Pride of Rotterdam levererades.

Beställdes som M/S Europa av Rederi Ab Slite men blev till följd av den svenska kronans fall år 1992 över 500 miljoner kronor dyrare. Därmed kunde Slite inte lösa ut fartyget som istället gick till Silja Line. Slite gick i konkurs år 1993.

Silja Europa var andra fartyg på plats vid Estoniakatastrofen den 28 september år 1994 och kom också att leda räddningsinsatsen.

 

Dela
Dela

/senaste nytt

Loading...

Isbrytaren Sankt Erik lämnar kajen

26 sep

Viking Line växer i Eckerö

25 sep

Youtuber testar heldag på Åland

22 sep

Håll ut Island, sjöräddare på väg

19 sep

Europalink tillbaka i Malmö

18 sep

Metanolfartyg för Wärtsilä och Stena

17 sep

Grafitfärg testas på Baltic Queen

17 sep

Tiina Ahola döpte Finnsirius

13 sep

Vajerfärja blir elektrisk

13 sep
SS Sankt Erik Stockholm 2016

Isbrytaren Sankt Erik lämnar kajen

Isbrytaren Sankt Erik lämnar på torsdag sin kaj intill Sjöhistoriska i Stockholm för en besiktningstur; fartyget drivs fram med en ångmaskin som ger 2.800 hästkrafter.

Viking1

Viking Line växer i Eckerö

Börsnoterade Viking Line fortsätter köpa aktier i Rederi Ab Eckerö och är efter det senaste köpet väldigt nära att nå tjugo procent vilket skulle göra Eckerö till ett intressebolag.

aw

Youtuber testar heldag på Åland

Youtubern Alexander Williamson, 34, från Huddinge har släppt 38 kryssningsfilmer på Youtube; den senaste handlar om en resa med M/S Gabriella som för övrigt gör en specialkryssning till Mariehamn för helgens stora Skördefest.

SS Sankt Erik Stockholm 2016

Isbrytaren Sankt Erik lämnar kajen

Isbrytaren Sankt Erik lämnar på torsdag sin kaj intill Sjöhistoriska i Stockholm för en besiktningstur; fartyget drivs fram med en ångmaskin som ger 2.800 hästkrafter.

SS Sankt Erik Stockholm 2016

Isbrytaren Sankt Erik lämnar kajen

Isbrytaren Sankt Erik lämnar på torsdag sin kaj intill Sjöhistoriska i Stockholm för en besiktningstur; fartyget drivs fram med en ångmaskin som ger 2.800 hästkrafter.

Viking1

Viking Line växer i Eckerö

Börsnoterade Viking Line fortsätter köpa aktier i Rederi Ab Eckerö och är efter det senaste köpet väldigt nära att nå tjugo procent vilket skulle göra Eckerö till ett intressebolag.

/världen runt

Nya numret av Ålands Sjöfart tar avstamp i Sjöfartens Dag torsdagen den 1 juni. Då kommer 650 av branschens olika aktörer till Mariehamn för att tillsammans fortsätta utveckla fartyg, affärer, logistiska system och välfärd över hela världen.

Sjöfarten har många utmaningar att hantera och möjligheterna är närmast oändliga för den som har fokus och väljer att söka rätt hellre än hitta fel, påminner publisher Jörgen Pettersson om på ledarplats.

När vi pratar shipping är säkerhet det som allting börjar och slutar med. På Åland finns Alandica Shipping Academy som samordnar den åländska sjöfartsutbildningen och gör den till värlsklass. ASA Safety Center ordnar kurser och ser till att du är redo för det oväntade. Så här kan det gå till i verkligheten!

Åland är ett samhälle där sjöfarten är samma sak som livsluft och framtidstro. På en ö är det tydligt att havet aldrig åtskiljer utan förenar. I praktiken lever vi av havet och det ska bli extra tydligt nästa sommar då Tall Ships Races är tillbaka! Här kan du läsa mer om planerna för ännu en fantastisk sommar.

Tillsammans med Rederierna i Finland och resten av landets sjöfartskluster är fokus idag och framöver på utveckling och framtid. Ett led i det är att ta ett större ansvar för hela den globala sjöfarten och inom IMO. Finland och Åland vill vara med där det händer!

En som verkligen var med när det hände är den fyrmastade barken Pommern som finns att besöka i Mariehamn. Fartyget jubilerar i år på olika sätt. Det är 120 år sedan hon byggdes, det är 100 år sedan UNESCO-prisade segelfartygskungen Gustaf Erikson köpte henne och det är 70 år sedan hon skänktes som muesifartyg till Mariehamn. Här kan du läsa mer om sommarens firande.

Ha en fin sommar!

Next Maritime Day – Sjöfartens Dag Thursday 23 May 2024

THE MOVIE FROM 2022

/tidningen

/app

/förbundet

/rederierna

Facebook är sjöfartens skönaste salong. Här serveras de senaste nyheterna och spaningar från precis hela världen. Gör som snart 22.000 andra, kom in, häng med och följ Ålands Sjöfart!

Instagram är vår anslagstavla där vi visar bilderna som gör att du antingen saknar eller inte saknar livet till sjöss. 

Twitter är platsen där vi roar och oroar i lika delar. Med Ålands Sjöfart i ditt flöde blir det i alla fall aldrig tråkigt.

ANNONSER
Stefan Norrgrann
+358 457 323 4445
stefan.norrgrann@gmail.com

/mediakort

PUBLISHER
Jörgen Pettersson
+358 457 313 5640
jorgen.pettersson@sjofart.ax

Den åländska sjöfartshistorien sträcker sig hundratals år tillbaka i tiden. Tack vare kunskap, mod och framåtanda har den shippingen skapat ett rykte som når över hela världen. Ålands Sjöfart jobbar lokalt men tänker globalt; precis som rederierna vars fartyg drar från hamn till hamn över hela världen i jakt på nya laster och mer jobb. Ålands Sjöfart utkommer fyra gånger per år och bevakningen och rapporteringen pågår ständigt på sajten och i sociala medier. Vi berättar historien om sjöfarten och dess arbetare, till havs och på landbacken. Med utgångspunkt från Åland och med blicken fäst mot framtiden.

logo@2x

Created by April Kommunikation 

Webhosting Webbhotell iWebben

ÅLANDS SJÖFART 2023 – DATAPOLICY

Resurs 1
  • Nyheter
  • Maritime Day Åland 2024
    • Maritime Day Åland 2023
  • Mercy Ships Race 2024
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
  • Nyheter
  • Maritime Day Åland 2024
    • Maritime Day Åland 2023
  • Mercy Ships Race 2024
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
Sök
  • ANNONSER
  • Stefan Norrgrann
  • +358 457 323 4445
  • stefan.norrgrann@gmail.com
  • PUBLISHER
  • Jörgen Pettersson
  • +358 457 323 4445
  • jorgen.pettersson@aland.net