Hoppa till innehåll
logo2x_0

/Ålands Sjöfart bevakar shippingen globalt från Östersjöns hjärta – Mariehamn.

Sök
Stäng
  • Maritime Day Åland 2023
  • Nyheter
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
  • Maritime Day Åland 2022
    • Mercy Ships Race 2022
Meny
  • Maritime Day Åland 2023
  • Nyheter
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
  • Maritime Day Åland 2022
    • Mercy Ships Race 2022
logo2x_0
mobilemenu2
silja_europa_karta.png

Dagen då Silja Europa skenade

Publicerad: 06:03 - 15 mar 2016

|

Jörgen Pettersson

När jättefärjan Silja Europa vägrade lyda roder en novemberdag år 2009 blev läget skarpt. Ombord fanns 1.700 passagerare och runtom kryllade det av grynnor. Safety Officer Stig Forsman från Mariehamn satt till rors och tvingades hantera något han aldrig tidigare varit med om.

Passagerarfärjan Silja Europa är det största fartyg som trafikerat mellan Finland och Sverige. Den 22 november år 2009 var hon som vanligt på väg genom den åländska skärgården på sin väg från Stockholm till Åbo.

I höjd med Långnäs tog Safety Officer Stig Forsman över rodret från lotsen Seppo Kaskimäki, Åbo. Den tredje personen på bryggan var vaktstyrmannen Mats Rehnström från Hangö. Fartyget gick fram med sjutton knops fart och passerade ms Fjärdvägen som färdades långsammare. Allt var som vanligt men ändå inte.

– Det hade varit problem sade killarna till mig. Rodret kändes inte lika exakt som det brukade, säger Stig Forsman.

Till att börja med tänkte de att det kanske var vinden som uppgick till 18 meter per sekund i byarna, Silja Europas vindfång var inte att leka med. Ändå var det inget som på riktigt bekymrade dem, så farligt var det inte. Men det skulle det bli.

Efter omkörningen av Fjärdvägen försökte Stig Forsman koppla på autopiloten men det ville sig inte alls, färjan uppträdde trögt och svängde dåligt.

– Vi pratade mycket om detta och bröt idéer med varandra. Ingen förstod riktigt vad som hänt, minns Forsman.

Läget blev allt mer besvärande. Farleden var grund och trång och roderproblem är det sista man vill drabbas av just där. Trots att Forsman lade de två rodren (ett bakom varje propeller) dikt styrbord hände ingenting, färjan fortsatte svänga åt andra hållet. Färden blev allt vingligare för den 202 meter långa och 60.000 ton tunga färjan.

– Vi försökte saxa maskinerna, köra den ena fullt back och den andra fullt fram, men det hjälpte inte heller. Vi begrep verkligen inte vad det handlade om.

Det stod vid det här laget klart för de tre på bryggan att läget inte bara var bekymrande utan riktigt illa. Färjan var manöveroduglig och omgivningen absolut inte förlåtande. Då kom den djupa fjärden, norr om Föglö, som en skänk från ovan.

– Vi lade båda maskinerna i full back och lyckades så småningom styra fartyget mot den rätt djupa fjärden och till sist få helt stopp på henne, berättar Stig Forsman.

Plötsligt var hela bryggan full med folk med befälhavaren Antti Rossi, St Karins, i spetsen. Man beställde bogserbåtar och gick så småningom ut på Delet mellan Föglö och Sottunga. Där gjorde Silja Europa sexton varv innan räddningen i form av bogserhjälp kom följande morgon.

Silja Europa kunde sedan gå för egen maskin till Åbo dit hon anlände ett dygn för sent. En bogserbåt var kopplad till aktern för säkerhets skull men behövde inte ingripa förrän det var dags för hamnmanövern i Åbo. Ombord på bogserbåten fanns även Trafis sjöfartsinspektör Seppo Nousiainen från Åbo.

Han kom ombord, frågade upp vad som hänt och konstaterade stillsamt: ”Ni hade väldigt mycket tur.”

Fast riktigt hela sanningen är det inte. Det står fullständigt klart att utan den yrkesskicklighet och erfarenhet som männen på bryggan besatt hade den brustna hjärtstocken resulterat i något mycket allvarligare.

– Det är klart, man vill ju helst inte tänka på hur det hade gått om det brustit då vi körde om Fjärdvägen. Eller om den djupa fjärden inte funnits där. Utan den fickan hade det blivit mycket besvärligt,  funderar Stig Forsman.

Senare skulle det visa sig att brustna hjärtstockar är något väldigt ovanligt. När det drabbade Silja Europa var det första gången någonsin som ett passagerarfartyg drabbades. På sjöfartsforumet Landgången har båtologerna grävt fram två liknande incidenter. År 2002 på Evergreens containerfartyg Ever Goods och år 2006 på den amerikanska jagaren USS Boone.

Skälet till att hjärtstocken brast var rätt och slätt korrosion och reparationer som inte varit tillräckligt starka. Haveriet utreddes av Olycksutredningscentralen i Finland som landade i två olika rekommendationer:

Hjärtstocken ombord på fartyg måste i fortsättningen granskas med större noggrannhet.

I samband med simulatorövningar ska man lägga större vikt vid att systematiskt kartlägga och analysera avvikande uppträdande.

Silja Europa var borta från trafik nästan en hel månad efter haveriet. Hon bogserades först till Riga där den tänkta flytdockan inte orkade lyfta det väldiga fartyget. Istället blev det Gdansk i Polen där reparationsarbetet genomfördes.

Silja Europa i korthet

Byggdes på varvet Jos L. Meyer Werft i Papenburg, Tyskland. Sjösattes 23 januari år 1993 och var världens största bil- och passagerarfärja fram till år 2002 då Pride of Rotterdam levererades.

Beställdes som M/S Europa av Rederi Ab Slite men blev till följd av den svenska kronans fall år 1992 över 500 miljoner kronor dyrare. Därmed kunde Slite inte lösa ut fartyget som istället gick till Silja Line. Slite gick i konkurs år 1993.

Silja Europa var andra fartyg på plats vid Estoniakatastrofen den 28 september år 1994 och kom också att leda räddningsinsatsen.

 

Dela
Dela

/senaste nytt

Loading...

En legend lämnar Viking Line

05 aug

Viking Line säljer Amorella

05 aug

Starka siffror för Wasaline

01 aug

Tallink släpper Åbotrafiken

28 jul

Tallink Group ser ljuset komma

28 jul

Ökade intäkter för Finnlines

27 jul

Storsatsning på svenska fyrar

25 jul

Reapris när RCCL köper Endevour

19 jul

Från varvet i Åbo till en indisk strand

17 jul
Amorella

En legend lämnar Viking Line

När Amorella säljs till Corsican Ferries och lämnar Viking Lines trafik är det en epok som försvinner; Amorella var det första fartyget som Viking Line byggde i Jugoslavien.

amorellawave-10743-812x501px

Viking Line säljer Amorella

Viking Line säljer M/S Amorella för 19,1 miljoner euro till Corsica Ferries som tidigare också köpte Mariella.

Wasaline

Starka siffror för Wasaline

Wasalines vd Peter Ståhlberg ser fram mot resten av året och redogör i dag för rekordsiffror; de facto det bästa resultatet någonsin för rederiet.

Amorella

En legend lämnar Viking Line

När Amorella säljs till Corsican Ferries och lämnar Viking Lines trafik är det en epok som försvinner; Amorella var det första fartyget som Viking Line byggde i Jugoslavien.

Amorella

En legend lämnar Viking Line

När Amorella säljs till Corsican Ferries och lämnar Viking Lines trafik är det en epok som försvinner; Amorella var det första fartyget som Viking Line byggde i Jugoslavien.

amorellawave-10743-812x501px

Viking Line säljer Amorella

Viking Line säljer M/S Amorella för 19,1 miljoner euro till Corsica Ferries som tidigare också köpte Mariella.

/världen runt

Det saknas inte utmaningar för att uttrycka det försiktigt. När allt såg hyggligt ut drabbades hela världen av en pandemi år 2020 och när den lagt sig inledde Ryssland ett anfallskrig mot Ukraina och satte över en natt hela den europeiska säkerhetsordningen ur spel.

Medan allt detta omskakande hänt har sjöfarten fortsatt att leverera trygghet i vardagen. Tack vare självuppoffrande män och kvinnor till sjöss har transportkedjorna vacklat men aldrig fallit. Vi har frukt i butikerna, bilar att köra med och varor att göra affärer kring. Exporten och importen har fortsatt att fungera och mitt i allt detta har världens rederier fortsatt att investera i allas vår gemensamma framtid. Alla dessa aktörer har olika förutsättningar och specialiteter men en gemensam nämnare – de drivs, sköts och utvecklas av människor och några av dem möter du i Ålands Sjöfart.

Viveka Englund är ett praktexempel på den långsiktighet som präglar sjöfart. Hon tänkte stanna nio månader på anrika Gustaf Eriksons kontor i Mariehamn men det blev 42 händelserika år.

Eller ta sjökaptenen Rainer Sjölund som seglat mer än de flesta och är utrustad med ett minne som överträffar allt. Några av sina äventyr berättar han mer om i Ålands Sjöfart.

En gren som drabbats oerhört hårt av pandemin är kryssningsbranschen som tvingades stänga allt och nu kämpar för att komma tillbaka.

Ålands Sjöfarts krönikör Karna Elamzon Viberg jobbar ombord på ett splitternytt fartyg och berättar från första parkett om utmaningarna som hon tvingats hantera.

Sjöfart pågår också på landbacken för utan väl fungerande hamnar vore allt annat förgäves.

En som kan det mesta om att hantera en hamn är Jan Sundström som (nästan) byggt upp Långnäs Hamn Ab med sina egna händer och nu tänker gå i pension. Vill du ha hans jobb, läs mer här.

Sjöfart är liv och framtid och en väg mot ett mer hållbart samhälle. Som alltid blir det som man vill att det ska bli och här ser ministerrådet Anton Nilsson fler möjligheter än hinder. Världen behöver sjöfart och med den utgångspunkten finns det massor att göra.

Av historien kan man dra många lärdomar och hitta massor av inspiration. Till exempel genom att läsa om segelfartygsredaren Gustaf Erikson som inte bara gjorde Åland känt över hela världen utan som också lyfte den nya republiken Finland med hjälp av sina fartyg och nu blir ett världsminne hos Unesco.

 

Missa inte SJÖFARTENS DAG 11 november 2021!

THE MOVIE FROM 2019

/tidningen

/app

/förbundet

/rederierna

Facebook är sjöfartens skönaste salong. Här serveras de senaste nyheterna och spaningar från precis hela världen. Gör som 16.700 andra, kom in och häng med och följ Ålands Sjöfart!

Instagram är vår anslagstavla där vi visar bilderna som gör att du antingen saknar eller inte saknar livet till sjöss. 

Twitter är platsen där vi roar och oroar i lika delar. Med Ålands Sjöfart i ditt flöde blir det i alla fall aldrig tråkigt.

ANNONSER
Stefan Norrgrann
+358 457 323 4445
stefan.norrgrann@gmail.com

/mediakort

PUBLISHER
Jörgen Pettersson
+358 457 313 5640
jorgen.pettersson@sjofart.ax

Den åländska sjöfartshistorien sträcker sig hundratals år tillbaka i tiden. Tack vare kunskap, mod och framåtanda har den shippingen skapat ett rykte som når över hela världen. Ålands Sjöfart jobbar lokalt men tänker globalt; precis som rederierna vars fartyg drar från hamn till hamn över hela världen i jakt på nya laster och mer jobb. Ålands Sjöfart utkommer fyra gånger per år och bevakningen och rapporteringen pågår ständigt på sajten och i sociala medier. Vi berättar historien om sjöfarten och dess arbetare, till havs och på landbacken. Med utgångspunkt från Åland och med blicken fäst mot framtiden.

logo@2x

Created by April Kommunikation 

Webhosting Webbhotell iWebben

ÅLANDS SJÖFART 2022 – DATAPOLICY

logo2x_0
  • Maritime Day Åland 2023
  • Nyheter
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
  • Maritime Day Åland 2022
    • Mercy Ships Race 2022
Meny
  • Maritime Day Åland 2023
  • Nyheter
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
  • Maritime Day Åland 2022
    • Mercy Ships Race 2022
Sök
  • ANNONSER
  • Stefan Norrgrann
  • +358 457 323 4445
  • stefan.norrgrann@gmail.com
  • PUBLISHER
  • Jörgen Pettersson
  • +358 457 323 4445
  • jorgen.pettersson@aland.net