Hoppa till innehåll
Resurs 1

/Ålands Sjöfart bevakar shippingen globalt från Östersjöns hjärta – Mariehamn.

Sök
Stäng
  • Nyheter
  • Maritime Day Åland 2023
    • Maritime Day Åland 2022
  • Mercy Ships Race 2023
    • Mercy Ships Race 2022
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
Meny
  • Nyheter
  • Maritime Day Åland 2023
    • Maritime Day Åland 2022
  • Mercy Ships Race 2023
    • Mercy Ships Race 2022
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
Resurs 1
mobilemenu2
silja_europa_karta.png

Dagen då Silja Europa skenade

Publicerad: 06:03 - 15 mar 2016

|

Jörgen Pettersson

När jättefärjan Silja Europa vägrade lyda roder en novemberdag år 2009 blev läget skarpt. Ombord fanns 1.700 passagerare och runtom kryllade det av grynnor. Safety Officer Stig Forsman från Mariehamn satt till rors och tvingades hantera något han aldrig tidigare varit med om.

Passagerarfärjan Silja Europa är det största fartyg som trafikerat mellan Finland och Sverige. Den 22 november år 2009 var hon som vanligt på väg genom den åländska skärgården på sin väg från Stockholm till Åbo.

I höjd med Långnäs tog Safety Officer Stig Forsman över rodret från lotsen Seppo Kaskimäki, Åbo. Den tredje personen på bryggan var vaktstyrmannen Mats Rehnström från Hangö. Fartyget gick fram med sjutton knops fart och passerade ms Fjärdvägen som färdades långsammare. Allt var som vanligt men ändå inte.

– Det hade varit problem sade killarna till mig. Rodret kändes inte lika exakt som det brukade, säger Stig Forsman.

Till att börja med tänkte de att det kanske var vinden som uppgick till 18 meter per sekund i byarna, Silja Europas vindfång var inte att leka med. Ändå var det inget som på riktigt bekymrade dem, så farligt var det inte. Men det skulle det bli.

Efter omkörningen av Fjärdvägen försökte Stig Forsman koppla på autopiloten men det ville sig inte alls, färjan uppträdde trögt och svängde dåligt.

– Vi pratade mycket om detta och bröt idéer med varandra. Ingen förstod riktigt vad som hänt, minns Forsman.

Läget blev allt mer besvärande. Farleden var grund och trång och roderproblem är det sista man vill drabbas av just där. Trots att Forsman lade de två rodren (ett bakom varje propeller) dikt styrbord hände ingenting, färjan fortsatte svänga åt andra hållet. Färden blev allt vingligare för den 202 meter långa och 60.000 ton tunga färjan.

– Vi försökte saxa maskinerna, köra den ena fullt back och den andra fullt fram, men det hjälpte inte heller. Vi begrep verkligen inte vad det handlade om.

Det stod vid det här laget klart för de tre på bryggan att läget inte bara var bekymrande utan riktigt illa. Färjan var manöveroduglig och omgivningen absolut inte förlåtande. Då kom den djupa fjärden, norr om Föglö, som en skänk från ovan.

– Vi lade båda maskinerna i full back och lyckades så småningom styra fartyget mot den rätt djupa fjärden och till sist få helt stopp på henne, berättar Stig Forsman.

Plötsligt var hela bryggan full med folk med befälhavaren Antti Rossi, St Karins, i spetsen. Man beställde bogserbåtar och gick så småningom ut på Delet mellan Föglö och Sottunga. Där gjorde Silja Europa sexton varv innan räddningen i form av bogserhjälp kom följande morgon.

Silja Europa kunde sedan gå för egen maskin till Åbo dit hon anlände ett dygn för sent. En bogserbåt var kopplad till aktern för säkerhets skull men behövde inte ingripa förrän det var dags för hamnmanövern i Åbo. Ombord på bogserbåten fanns även Trafis sjöfartsinspektör Seppo Nousiainen från Åbo.

Han kom ombord, frågade upp vad som hänt och konstaterade stillsamt: ”Ni hade väldigt mycket tur.”

Fast riktigt hela sanningen är det inte. Det står fullständigt klart att utan den yrkesskicklighet och erfarenhet som männen på bryggan besatt hade den brustna hjärtstocken resulterat i något mycket allvarligare.

– Det är klart, man vill ju helst inte tänka på hur det hade gått om det brustit då vi körde om Fjärdvägen. Eller om den djupa fjärden inte funnits där. Utan den fickan hade det blivit mycket besvärligt,  funderar Stig Forsman.

Senare skulle det visa sig att brustna hjärtstockar är något väldigt ovanligt. När det drabbade Silja Europa var det första gången någonsin som ett passagerarfartyg drabbades. På sjöfartsforumet Landgången har båtologerna grävt fram två liknande incidenter. År 2002 på Evergreens containerfartyg Ever Goods och år 2006 på den amerikanska jagaren USS Boone.

Skälet till att hjärtstocken brast var rätt och slätt korrosion och reparationer som inte varit tillräckligt starka. Haveriet utreddes av Olycksutredningscentralen i Finland som landade i två olika rekommendationer:

Hjärtstocken ombord på fartyg måste i fortsättningen granskas med större noggrannhet.

I samband med simulatorövningar ska man lägga större vikt vid att systematiskt kartlägga och analysera avvikande uppträdande.

Silja Europa var borta från trafik nästan en hel månad efter haveriet. Hon bogserades först till Riga där den tänkta flytdockan inte orkade lyfta det väldiga fartyget. Istället blev det Gdansk i Polen där reparationsarbetet genomfördes.

Silja Europa i korthet

Byggdes på varvet Jos L. Meyer Werft i Papenburg, Tyskland. Sjösattes 23 januari år 1993 och var världens största bil- och passagerarfärja fram till år 2002 då Pride of Rotterdam levererades.

Beställdes som M/S Europa av Rederi Ab Slite men blev till följd av den svenska kronans fall år 1992 över 500 miljoner kronor dyrare. Därmed kunde Slite inte lösa ut fartyget som istället gick till Silja Line. Slite gick i konkurs år 1993.

Silja Europa var andra fartyg på plats vid Estoniakatastrofen den 28 september år 1994 och kom också att leda räddningsinsatsen.

 

Dela
Dela

/senaste nytt

Loading...

Tillbaks till Nordpolen för Oden

25 mar

Innamo blir namnet på nya färjan

24 mar

På Åland hittar du vägen till sjöfarten

22 mar

Alla svenska isbrytare i trafik

17 mar

Första operationen gjord på Global Mercy

17 mar

Blåvit nyckelflagga till Viking Line

14 mar

Nytt vinstlyft för Finnlines

07 mar

Finländsk flagg på Viking XPRS

06 mar

Högtryck på tåglast i Umeå

03 mar
illustration-isbrytaren-oden

Tillbaks till Nordpolen för Oden

Svenska isbrytaren Oden återvänder till Nordpolen för att göra det hon också är konstruerad för; tjänstgöra som forskningsplattform för en expedition i polarområden.

Finferries Innamo

Innamo blir namnet på nya färjan

M/S Innamo blir namnet på det nya fartyg som byggs av HL-Metal i Pargas för trafiken i Åbolands skärgård.

Lärare

På Åland hittar du vägen till sjöfarten

Den åländska sjöfartsutbildningen håller högsta internationella klass; Sjöfartsgymnasiet och dess erfarna lärare erbjuder dig kortare eller längre utbildningar som gör hela världen till din arbetsplats.

illustration-isbrytaren-oden

Tillbaks till Nordpolen för Oden

Svenska isbrytaren Oden återvänder till Nordpolen för att göra det hon också är konstruerad för; tjänstgöra som forskningsplattform för en expedition i polarområden.

illustration-isbrytaren-oden

Tillbaks till Nordpolen för Oden

Svenska isbrytaren Oden återvänder till Nordpolen för att göra det hon också är konstruerad för; tjänstgöra som forskningsplattform för en expedition i polarområden.

Finferries Innamo

Innamo blir namnet på nya färjan

M/S Innamo blir namnet på det nya fartyg som byggs av HL-Metal i Pargas för trafiken i Åbolands skärgård.

/världen runt

En bra mäklare gör så många som möjligt glada och hör till dem som måste se framtiden lite tidigare än andra. Ett bra exempel är Olof Berndtsson som driver egna företaget Nordvik Shipping i Göteborg. Det var han som förde samman säljaren Viking Line med köparen Aegean Sea Lines när Rosella såldes från Östersjön till Medelhavet. Ungefär hur det gick till berättar Olof Berndtsson mer om i Ålands Sjöfarts senaste nummer.

19-åringarna Jesper Virtanen och Felix Englund drömmer om en framtid till sjöss och har tagit det första viktiga steget vid Sjöfartsgymnasiet i Mariehamn. I vår går de ut som vaktstyrmän och hyllar den åländska utbildningen. ”Världens bästa sjömansskola”, säger de om Ålands gymnasium och Alandica Shipping Academy. Hela intervjun finns att läsa på den här länken.

Det finns massor av entusiaster i vår värld och några av dem hittar vi i Sjökvarteret, Mariehamn, där bygget av galeasen Emelia pågår som bäst. Planen är att sjösätta sommaren 2025.

Snart är högsäsongen här igen och de gästande kryssningsfartygen är på väg till Åland med sammanlagt 13.000 passagerare. På den här länken hittar du alla planerade besök.

Torsdagen den 1 juni är det dags för Sjöfartens Dag i Mariehamn då hela den samlade sjöfartsbranschen kommer till Åland. Det bjuds på massor av föreläsningar, insikter, utsikter och mycket mer. På den här länken finns mer att läsa om vad som väntar och vilka företag som är på plats!

Dagen innan, onsdagen den 31 maj, är det på nytt dags för Mercy Ships Race. Har du inte redan anmält dig ska du göra det nu! Följ instruktionerna från den här sidan.

Ses.

Missa inte SJÖFARTENS DAG – torsdag 1 juni 2023!

THE MOVIE FROM 2022

/tidningen

/app

/förbundet

/rederierna

Facebook är sjöfartens skönaste salong. Här serveras de senaste nyheterna och spaningar från precis hela världen. Gör som snart 20.000 andra, kom in och häng med och följ Ålands Sjöfart!

Instagram är vår anslagstavla där vi visar bilderna som gör att du antingen saknar eller inte saknar livet till sjöss. 

Twitter är platsen där vi roar och oroar i lika delar. Med Ålands Sjöfart i ditt flöde blir det i alla fall aldrig tråkigt.

ANNONSER
Stefan Norrgrann
+358 457 323 4445
stefan.norrgrann@gmail.com

/mediakort

PUBLISHER
Jörgen Pettersson
+358 457 313 5640
jorgen.pettersson@sjofart.ax

Den åländska sjöfartshistorien sträcker sig hundratals år tillbaka i tiden. Tack vare kunskap, mod och framåtanda har den shippingen skapat ett rykte som når över hela världen. Ålands Sjöfart jobbar lokalt men tänker globalt; precis som rederierna vars fartyg drar från hamn till hamn över hela världen i jakt på nya laster och mer jobb. Ålands Sjöfart utkommer fyra gånger per år och bevakningen och rapporteringen pågår ständigt på sajten och i sociala medier. Vi berättar historien om sjöfarten och dess arbetare, till havs och på landbacken. Med utgångspunkt från Åland och med blicken fäst mot framtiden.

logo@2x

Created by April Kommunikation 

Webhosting Webbhotell iWebben

ÅLANDS SJÖFART 2023 – DATAPOLICY

Resurs 1
  • Nyheter
  • Maritime Day Åland 2023
    • Maritime Day Åland 2022
  • Mercy Ships Race 2023
    • Mercy Ships Race 2022
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
  • Nyheter
  • Maritime Day Åland 2023
    • Maritime Day Åland 2022
  • Mercy Ships Race 2023
    • Mercy Ships Race 2022
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
Sök
  • ANNONSER
  • Stefan Norrgrann
  • +358 457 323 4445
  • stefan.norrgrann@gmail.com
  • PUBLISHER
  • Jörgen Pettersson
  • +358 457 323 4445
  • jorgen.pettersson@aland.net