Finansminister Riikka Purra föreslår att skära ned bemanningsstödet inom sjöfarten med 36 miljoner euro, ett beslut som kan leda till massutflaggningar, arbetslöshet och försämrad försörjningsberedskap. Kritiken växer från både bransch och politik.
– Det här är oacceptabelt, säger riksdagsledamoten Mats Löfström.
På den här länken finns mer att läsa om Riikka Purras förslag, i Svenska Yle.
Det så kallade bemanningsstödet är ett system som gör det möjligt för finländska rederier att anställa inhemsk personal ombord och samtidigt konkurrera med fartyg under lågkostnadsflagg. Den planerade nedskärningen på 36 miljoner euro riktas särskilt mot service- och ekonomipersonal, alltså de som arbetar med hotell, service och restaurang ombord.
– Förslaget skulle i praktiken omöjliggöra färjetrafik under finländsk flagg. Det skulle leda till utflaggning eller försäljning av fartyg eftersom Finland då inte längre är konkurrenskraftigt i jämförelse med exempelvis Sverige eller Estland, säger riksdagsledamot Mats Löfström.
Han kallar förslaget ett ”dråpslag mot Åland”, där sjöfarten är en av de viktigaste näringarna.
På rederihåll är tonen liknande. Johanna Boijer-Svahnström, kommunikationsdirektör på Viking Line, understryker att det inte handlar om ett subventionerat stöd.
– Det är ambivalent att kalla detta för företagsstöd. I övriga Europa talar man om nettolönesystem, restitution. Restitutionens storlek är beroende av antalet sjöanställda som rederiet sysselsätter. Det är ett återbetalningssystem där rederierna får tillbaka utbetalda skatter och sociala avgifter för att ha trafik under landets egen flagga.
Hon varnar för att om systemet tas bort, får det direkta konsekvenser för arbetsmarknaden.
– Tar man bort detta, så betalar vi inte in något. Vi får en stor arbetslöshet och kommunerna, i synnerhet i glesbygden, tappar skatteinkomster.
Peter Ståhlberg, vd på Wasaline, är ännu mer konkret. Hans fartyg Aurora Botnia trafikerar Vasa-Umeå och ägs till hälften av svenska Umeå kommun.
– Om stödsystemet tas bort, skulle vi byta till svensk flagg inom en månad.
Han understryker att förlusten inte bara skulle märkas på rederiets bokslut.
– Vi skulle förlora omkring två miljoner euro per år. Men viktigare är att om fartygen flaggas ut från Finland, försvinner även skatteintäkterna. Då betalas skatterna till Sverige eller till besättningens hemland.
Peter Ståhlberg varnar särskilt för konsekvenserna för passagerarfarten.
– Om stödet försvinner kan ett passagerarfartyg inte segla under finsk flagg. Det är helt orimligt att tänka sig att endast maskin- och däckspersonal skulle vara finländare.
I bakgrunden, och som stöd för ett långvarigt och gott samarbete mellan näringsliv och stat, finns en lång finländsk och åländsk tradition av att upprätthålla en nationell handelsflotta som ska kunna stödja landet vid kris och krig. Finland har alltid, historiskt, lyft behovet av en egen handelsflotta. Den åländska och finländska sjöfarten har spelat en central roll i samband med histopriska och mer färska konflikter och kriser. Som bekant är Finland i många avseenden att betrakta som en ö med oerhört stort behov av sjötransporter för export och import av landets varor; idag närmare etthundra procent.
Sjömän från Åland och fastlandet har under både världskrig och senare säkrat leveranser och försörjning till Finland, ofta under mycket farliga omständigheter. Under coronapandemin var färjeflödet till och från Åland och Finland avgörande för att upprätthålla logistik och samhällsservice.
– Att slå sönder detta system för kortsiktig budgetbalans vore fullständigt ansvarslöst. Vi får inte fatta dumsnåla beslut som kostar mer än de sparar, säger Mats Löfström.
Samtidigt som Finland nu ifrågasätter sin sjöfartspolitik, går Sverige åt motsatt håll. Efter en rad reformer och skattejusteringar inom svensk sjöfartspolitik har Stena Bulk, ett av världens största rederier, nyligen beslutat att flagga hem fem av sina jättetankers till svensk flagg.
I ett pressmeddelande säger Erik Hånell, vd för Stena Bulk:
“Det är viktigt att ha en livskraftig handelsflotta under svensk flagg, både för beredskap och konkurrenskraft. Nu har vi förutsättningar att bidra.”
Det är en signal som inte gått obemärkt förbi i Finland.
– USA bygger upp sin handelsflotta just nu, det är en av få saker där republikaner och demokrater är överens. Sverige har tänkt om. Det är dags att Finland gör samma analys, säger Mats Löfström.
Även Finska Sjömansunionen är mycket kritiska. I sitt utlåtande skriver förbundet att förslaget inte kommer att ge några verkliga besparingar, utan istället leda till förlorad konkurrenskraft, ökad arbetslöshet och sänkta skatteintäkter.
Unionen varnar för att den finländska sjöpersonalen, särskilt ekonomipersonalen, inte kommer att kunna konkurrera med kollegor från andra EU-länder utan nettolönesystemet.
Regeringens interna budgetförhandlingar har ännu inte börjat, och Mats Löfström påminner om att inget är beslutat.
– Det här är snarare ett utspel än ett slutgiltigt beslut. Men det är viktigt att agera redan nu. Jag kommer att fortsätta föra den här frågan direkt till finansministern, statsministern och hela regeringen. Det här förslaget är oacceptabelt och måste ändras, avslutar Mats Löfström.
Fakta: Därför finns nettolönesystemet i EU
Vad är det? Ett återbetalningssystem där rederier får tillbaka skatter och avgifter som betalats på sjöanställdas löner.
Varför finns det? För att fartyg under EU-flagg ska kunna konkurrera med fartyg från lågskatteländer med svag arbetsrätt.
Hur fungerar det? I de flesta EU-länder är det automatiskt, i Finland betalas avgifterna in först och återbetalas sedan. Systemet bygger på EU:s riktlinjer från 1997 och 2004.
Vad händer om Finland slopar systemet? Fartyg flaggas ut till Sverige, Estland eller andra EU-länder. Tusentals jobb riskerar försvinna. Skatteintäkter går förlorade. Finlands beredskap försvagas.
