Hoppa till innehåll
Resurs 1

/Ålands Sjöfart bevakar shippingen globalt från Östersjöns hjärta – Mariehamn.

Sök
Stäng
  • Nyheter
  • Maritime Day Åland 2023
    • Maritime Day Åland 2022
  • Mercy Ships Race 2023
    • Mercy Ships Race 2022
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
Meny
  • Nyheter
  • Maritime Day Åland 2023
    • Maritime Day Åland 2022
  • Mercy Ships Race 2023
    • Mercy Ships Race 2022
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
Resurs 1
mobilemenu2
img_0268.jpg

Började som rostknackare

Publicerad: 11:08 - 20 aug 2018

|

Jörgen Pettersson

Tapani Voionmaa är sjökaptenen och juristen som började med att knacka rost på långfart och som sedan tre år tillbaka är en entusiasmerande ordförande för Rederierna i Finland (RIF) som efter några dystra och långa år vädrar en lovande framtid. Han prisar den åländska entreprenörsandan och skulle vilja se mer av den i hela shipping-Finland.

Till vardags jobbar Tapani Voionmaa som chefsjurist och styrelsens sekreterare på Finnlines som numera är ett helägt dotterbolag till italienska redardynastin Grimaldis som är på sjunde generationen fartygsägare!

Voionmaa har suttit som ordförande för RIF i tre år och gjort sig känd som en ledare med grundmurad optimistisk syn och tro på möjligheterna. Han gör det på goda grunder, Voionmaa har på många sätt gått den långa vägen inom branschen och är mycket väl insatt i det som händer i sjöfarts-Finland. Fast det inte så många känner till är att just den här juristkarriären de facto började med att han, efter avslutad skolgång i Helsingfors normallyceum, som jungman knackade rost ombord på M/S Aymara som gick på FÅA:s Finland-Sydamerikalinje.

– Jag ”flydde” till sjöss och fick lära mig väldigt mycket om praktisk sjöfart under den tiden, ler Tapani Voionmaa som sedan fortsatte ett tag för Johnson Line innan fortsatta studier stod för dörren.

Han utexaminerades från sjökaptensutbildningen i Åbo 1977 men skulle aldrig skaffa tillräcklig praktik för att få ut sitt kaptensbrev. Istället lockade juristutbildningen som han skaffade genom att först läsa parallellt i Åbo och sedan vid universiten i Helsingfors, Frankrike och London.
Tack vare det är Tapani Voionmaa i dag flytande på fyra språk; finska, svenska, engelska och franska.

– Och lite tyska!
 
Goda finländska exempel

Att den finländska sjöfarten efter tio års kräftgång är på stark tillbakamarsch beror på många olika faktorer. Världsekonomin är på väg tillbaka till hygglig form vilket Finland i sig inte kan göra så mycket annat åt än att åka med. Fast även nationellt har det hänt saker på sistone, Tapani Voionmaa lyfter den allmänna atmosfären i landet som andas mer framtidstro än på länge.

– Sättet som man gjorde affärer på i den gamla industrieran är på väg bort och har ersatts av en entreprenörsanda som påminner om det som sker på Åland. Det ser man inte minst inom sjöfarten där det finns goda exempel bland de finländska rederierna, säger han och nämner ESL, Bore, Viking Line och Finnlines som goda exempel på hållbarhetstänk och nya affärsmodeller.

Han har även sett vad som kan ske, i positiv bemärkelse, på nära håll efter Grimaldis köp av Finnlines som tidigare kontrollerades av industrin och betraktades mer som ett nödvändigt ont än ett företag med fantastiska framtidsutsikter. Sedan Grimaldi tog över med början 2005 har Finnlines gått från klarhet till klarhet och genomför just nu en omfattande förnyelse av flottan och expansion av verksamheten. Finnlines har man ägt till 100 procent sedan 2016.

– Vad som är det bästa med sjöfarten? Enkelt. Att få möjlighet att jobba tillsammans med så oerhört många innovativa, entusiastiska och tänkande människor. Vad kan vara bättre än det?! Varje dag lär jag mig något nytt och tvingas hela tiden komma ihåg att shippingen de facto ÄR ett globalt system och en del av världssamhället

Lika stor som skogsindustrin

Tapani Voionmaa understryker att sjöfarten och deras kringnäringar, det så kallade sjöfartsklustret, är extremt viktigt för Finland men inte lika känt som till exempel skogsindustrin. Därför utgör informationsspridning en viktig del i arbetet inom RIF.

– Sjöfartsklustret omsätter lika mycket som skogsindustrin, cirka tretton miljarder euro per år vilket säger väldigt mycket om storleken. Dessutom är Finland i de flesta avseenden att betrakta som en ö i Europa vilket ställer krav på eget tonnage och en fungerande infrastruktur.
Till detta kan läggas den uppfinningsrikedom och framtidstro som genomsyrar sjöfarten.

– Det finns väldigt många exempel på detta; rotorsegel, LNG-drift, modern skeppsbyggnadsindustri och mycket mer.

Skulle du själv rekommendera unga att i dag söka en framtid inom sjöfarten?

– Ja. Det finns massor av olika arbetsplatser att sikta mot. Till sjöss ombord på fartygen såklart men också i land i kontoren. Det ska skapas nya logistiska kedjor och internetplattformar, automation och digitalisering kommer att förändra hela branschen. Sjöfarten är en viktig del i Finland och något hela samhället drar nytta av. Därför är möjligheterna många liksom jobben, fast kanske inte de jobb som finns i dag utan nya!

Stödet måste vara kvar

Även om sjöfarten i dag präglas av framtidstro och uppfinningsrikedom saknas inte utmaningar. Till exempel har en arbetsgrupp under ledning av tidigare ministern Mauri Pekkanen under vintern och våren försökt nå ett förslag om hur framtidens sjöfartsstöd ska behandlas, ett av dem anses det så kallade manskapsstödet vara. Något resultat nådde aldrig arbetsgruppen

– Jag var inte ens nervös för det stöd som i dag riktas till sjöfarten. Det har varit en bra diskussion och jag uppfattar att de ansvariga i dag förstår samhällsvärdet av den finländska sjöfarten. Det handlar om import och export, försörjningsberedskap, utbildningsväsendet, teknologin, alla internationella kontakter. Finländsk sjöfart är en del av den europeiska och där betraktas det som självklart att ett land ska stöda sin egen sjöfart, säger Tapani Voionmaa och ger ett talande exempel:

– Om vi grovt räknat säger att 3.000 bekvämlighetsflaggade lastfartyg trafikerar i Östersjön är motsvarande för siffra under finländsk flagg 200. Utan ett stöd från samhället har dessa inhemska rederier ingen chans att fortsätta. Hur ska utrikeshandeln klara sig då?

Är de finländska redarna med på allt detta och deltar i styrelsemöten och så vidare?

– Absolut! Finländska rederier har alltid kommit bra överens i de stora linjerna. På våra träffar har vi väldigt goda diskussioner och alla möten är synnerligen välbesökta.

Måste blicka framåt!

Det är uppfriskande att prata sjöfart med Tapani Voionmaa och därmed omöjligt att motstå frestelsen att ställa de frågor som egentligen ingen kan svara på:

Ser vi helt autonoma fartyg inom tio år?

– Hmmm… Tekniken har gått eller snarare rusat framåt, mest i Sverige, Norge och Finland. Ja, det finns autonoma fartyg på några särskilda och lämpliga linjer. Globalt tar det längre tid än så eftersom det ju inte bara handlar om teknik utan också lagstiftning. Om tjugo tjugofem år, då ser det annorlunda ut!

När kan vi räkna med att se fossilfria fartyg även på andra rutter än de riktigt korta?

– Där går det också snabbt och vi ser det kanske mest på att fartyg särskilt i hamnar stänger av dieslarna för att ta landström eller gå på batterier. Hur snabbt detta kan bli verklighet på längre rutter är svårare att gissa och hänger i stort sett helt på hur ackumulatorerna utvecklas. Inom det området finns MASSOR att utveckla.

Är LNG framtidens bränsle?

– Absolut på kort sikt men över tid, vi pratar om decennier, så knappast. LNG är ju fortfarande ett fossilt bränsle och de fasas med säkerhet ut nån gång.

Hur ska små rederier klara sig i framtiden där väldigt mycket i dag går mot större enheter?

– Jag tycker det åländska entreprenörskapet över tid visat vägen för hela Finland. Det gäller att alltid vara nyfiken och hitta lösningar som andra inte sett. Globala rederier behövs men det gör också mindre mer riskbenägna företag. Alla är lika viktiga och det gäller att i alla lägen behålla en positiv syn på möjligheterna i framtiden.
 

Dela
Dela

/senaste nytt

Loading...

Alla svenska isbrytare i trafik

17 mar

Första operationen gjord på Global Mercy

17 mar

Blåvit nyckelflagga till Viking Line

14 mar

Nytt vinstlyft för Finnlines

07 mar

Finländsk flagg på Viking XPRS

06 mar

Högtryck på tåglast i Umeå

03 mar

Viking Glory, ett år idag

01 mar

Kraftigt upp men ännu minus

28 feb

Ny isbrytare kan köras på metanol

23 feb
isbrytare

Alla svenska isbrytare i trafik

Isen fryser i mars är en gammal sanning som får nytt liv i vinter; efter en mild start är isläget skarpt och svenska Sjöfartsverket har skickat ut alla sina fem isbrytare.

MS

Första operationen gjord på Global Mercy

Den 7 mars genomfördes den allra första operationen ombord på M/S Global Mercy, världens största civila sjukhusfartyg. Fyraårige

test

Blåvit nyckelflagga till Viking Line

Viking Line har beviljats märket Nyckelflaggan av Förbundet för finländskt arbete och blir därmed största turismföretaget som får använda kvalitetsstämpeln.

isbrytare

Alla svenska isbrytare i trafik

Isen fryser i mars är en gammal sanning som får nytt liv i vinter; efter en mild start är isläget skarpt och svenska Sjöfartsverket har skickat ut alla sina fem isbrytare.

isbrytare

Alla svenska isbrytare i trafik

Isen fryser i mars är en gammal sanning som får nytt liv i vinter; efter en mild start är isläget skarpt och svenska Sjöfartsverket har skickat ut alla sina fem isbrytare.

MS

Första operationen gjord på Global Mercy

Den 7 mars genomfördes den allra första operationen ombord på M/S Global Mercy, världens största civila sjukhusfartyg. Fyraårige

/världen runt

En bra mäklare gör så många som möjligt glada och hör till dem som måste se framtiden lite tidigare än andra. Ett bra exempel är Olof Berndtsson som driver egna företaget Nordvik Shipping i Göteborg. Det var han som förde samman säljaren Viking Line med köparen Aegean Sea Lines när Rosella såldes från Östersjön till Medelhavet. Ungefär hur det gick till berättar Olof Berndtsson mer om i Ålands Sjöfarts senaste nummer.

19-åringarna Jesper Virtanen och Felix Englund drömmer om en framtid till sjöss och har tagit det första viktiga steget vid Sjöfartsgymnasiet i Mariehamn. I vår går de ut som vaktstyrmän och hyllar den åländska utbildningen. ”Världens bästa sjömansskola”, säger de om Ålands gymnasium och Alandica Shipping Academy. Hela intervjun finns att läsa på den här länken.

Det finns massor av entusiaster i vår värld och några av dem hittar vi i Sjökvarteret, Mariehamn, där bygget av galeasen Emelia pågår som bäst. Planen är att sjösätta sommaren 2025.

Snart är högsäsongen här igen och de gästande kryssningsfartygen är på väg till Åland med sammanlagt 13.000 passagerare. På den här länken hittar du alla planerade besök.

Torsdagen den 1 juni är det dags för Sjöfartens Dag i Mariehamn då hela den samlade sjöfartsbranschen kommer till Åland. Det bjuds på massor av föreläsningar, insikter, utsikter och mycket mer. På den här länken finns mer att läsa om vad som väntar och vilka företag som är på plats!

Dagen innan, onsdagen den 31 maj, är det på nytt dags för Mercy Ships Race. Har du inte redan anmält dig ska du göra det nu! Följ instruktionerna från den här sidan.

Ses.

Missa inte SJÖFARTENS DAG – torsdag 1 juni 2023!

THE MOVIE FROM 2022

/tidningen

/app

/förbundet

/rederierna

Facebook är sjöfartens skönaste salong. Här serveras de senaste nyheterna och spaningar från precis hela världen. Gör som snart 20.000 andra, kom in och häng med och följ Ålands Sjöfart!

Instagram är vår anslagstavla där vi visar bilderna som gör att du antingen saknar eller inte saknar livet till sjöss. 

Twitter är platsen där vi roar och oroar i lika delar. Med Ålands Sjöfart i ditt flöde blir det i alla fall aldrig tråkigt.

ANNONSER
Stefan Norrgrann
+358 457 323 4445
stefan.norrgrann@gmail.com

/mediakort

PUBLISHER
Jörgen Pettersson
+358 457 313 5640
jorgen.pettersson@sjofart.ax

Den åländska sjöfartshistorien sträcker sig hundratals år tillbaka i tiden. Tack vare kunskap, mod och framåtanda har den shippingen skapat ett rykte som når över hela världen. Ålands Sjöfart jobbar lokalt men tänker globalt; precis som rederierna vars fartyg drar från hamn till hamn över hela världen i jakt på nya laster och mer jobb. Ålands Sjöfart utkommer fyra gånger per år och bevakningen och rapporteringen pågår ständigt på sajten och i sociala medier. Vi berättar historien om sjöfarten och dess arbetare, till havs och på landbacken. Med utgångspunkt från Åland och med blicken fäst mot framtiden.

logo@2x

Created by April Kommunikation 

Webhosting Webbhotell iWebben

ÅLANDS SJÖFART 2023 – DATAPOLICY

Resurs 1
  • Nyheter
  • Maritime Day Åland 2023
    • Maritime Day Åland 2022
  • Mercy Ships Race 2023
    • Mercy Ships Race 2022
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
  • Nyheter
  • Maritime Day Åland 2023
    • Maritime Day Åland 2022
  • Mercy Ships Race 2023
    • Mercy Ships Race 2022
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
Sök
  • ANNONSER
  • Stefan Norrgrann
  • +358 457 323 4445
  • stefan.norrgrann@gmail.com
  • PUBLISHER
  • Jörgen Pettersson
  • +358 457 323 4445
  • jorgen.pettersson@aland.net