Det nya svaveldirektivet kommer närmare varje dag och rederinäringen är skeptisk. Frågan om skrubbers, svavelrenare, är fortfarande oprövad.Ålänningen Bernt Bergman, ombud i Rederierna i Finland, sitter med i den arbetsgrupp inom EU som ska utreda hur man förenklar processen.
Under hösten tog EU-kommissionen initiativ till grundandet av arbetsgruppen European Sustainable Shipping Forum, ESSF, vars uppgift är att hjälpa kommissionen att hitta kostnadseffektiva och sammanhängande lösningar tills det nya svaveldirektivet träder i kraft den 1 januari 2015.
Inom ESSF har bildats arbetsgrupper där Kari Pihlajaniemi från Viking Line sitter med i gruppen för LNG och Bernt Bergman från Redederierna i Finland i gruppen för svavelreningsteknologi.
Inledningsvis hade de finska rederierna inte någon representation i sjöfartsforumet.
-Det är inte så många som blir tillfrågade. Man försöker hålla ner medlemsantalet så mycket som möjligt eftersom mötena behöver vara hanterbara, förklarar Bernt Bergman.
-Men tack vare att jag sitter som ordförande i den europeiska unionens rederiorganisation i Bryssel, ECSA, där vi behandlar frågor om just avgasskrubbers, tyckte man att min närvaro i den här arbetsgruppen kunde vara bra.
Efter påtryckningar från EU-parlamentariker Nils Torvalds (SFP), som sammankallade ett möte mellan EU-kommissionen och redarföreningen, kom man också överens om att Kari Pihlajaniemi skulle få en plats i LNG-gruppen.
-Viking Line är ju det rederi som har störst erfarenhet av LNG om man bortser från norrmännen som ju inte är EU-medlemmar, säger Bernt Bergman.
Oprövat koncept
Det är viktigt med finländsk representation i forumet, menar han.
-Vi kommer att vara de som drabbas hårdast av svaveldirektivet i och med att vi har de längsta transportsträckorna med tunna transportströmmar och liten lastkapacitet.
Som exempel noterar han att bara sjötransporter från Torneå i norr ner till Åbo blir anmärkningsvärda sträckor.
-På något sätt måste transporterna av det som produceras i norra Finland ner söderut. Lastbärandet är litet från varje hamn och sträckorna långa vilket ger extra mycket belastning.
Berätta om syftet med arbetsgruppen.
-Målet är att vi ska utreda svavelskrubberanläggningar och se vilka möjligheter det finns att förenkla för att få dem installerade ombord. Dels handlar det om den ekonomiska biten, dels hur man ska komma fram till ett system där man kan applicera den här tekniken på ett fartyg på ett effektivt sätt.
Det finns en del skepsis inom branschen och de flesta rederier avvaktar den nya tekniken så här långt.
-Svavelrening är ett oprövat koncept. Det finns olika modeller, men i Östersjön finns bara ett fartyg som har skrubbersystem installerat och det går hela tiden mellan 2.000-2.500 fartyg här vid varje givet tillfälle.
Det finns också avvikelser i tekniken, säger Bernt Bergman.
-Vårt brackvatten gör att systemen man använder på Atlanten och världshaven inte fungerar lika bra här.
Vad har du för chans att påverka?
-Jag tror möjligheten finns om man är med i forumet. Vi har bra referensramar genom rederier som testat skrubberutrustning som vi kan berätta om, vi vet var problemen funnits. I och med att informationen kommer fram som alla får ta del av kan man också hitta nya lösningar.
Ingen långtidslösning
Det viktiga, säger Bernt Bergman, är att hitta lösningar som fungerar för både rederier och för miljön.
-Jag tror vi löser vissa problem, medan andra får hänga kvar. Som jag ser det är inte skrubbers någon långtidslösning, utan något som man använder kanske 10-15 år. I slutändan lär vi övergå till bränslen som innehåller mindre svavel.
Hur ser nuläget ut för era medlemsrederier?
-Det ser ut som marknaden har stabiliserats lite, det finns mer frakter. Så just nu är läget lite ljusare. Men vad som händer från 2015 är svårt att förutspå även om transportbehovet fortsättningsvis kommer att finnas. Jag tror att det blir färre rederier som tar en eller två transporter som kommer upp hit, snarare är det finsk sjöfart, som är van med det, som kommer att ha säkrare frakter.
Arbetsgruppen för svavelreningsteknologi möttes första gången i december och har ett nytt möte inbokat i mars. I december ska arbetet vara klart.
