En stor del av den skog som avverkas på Åland blir mjölktetror i Sverige. Ålands skogsindustrier hör till de allra största åländska exportföretagen och står för ett fyrtiotal fartygsanlöp varje år. Häng med ombord till M/S Aland!

M/S Aland anländer till kajen vid Ålands skogsindustriers anläggning i Strömsängarna, Godby, vid 12-tiden en lördag i november. Nio timmar senare har 9.200 kubikmeter flis flyttats från lastplatsen på land till fartygets två lastrum. Allt är planerat in i minsta detalj och rationaliserat till det yttersta. Två män sköter hela lastningen, en kör frontlastaren och en manövrerar bandet som forslar flisen ombord på fartyget.

Ålands Sjöfart möter Ålands skogsindustriers vd Joakim Blom och transportchef Jörgen Larsson för att dels hälsa på ombord på M/S Aland och dels prata flis och företag. Vi börjar med fartyget och träffar kaptenen Leonid Kalbin som är från Estland och har tillbringat i stort sett hela sitt liv till sjöss.

– Jag gick till sjöss när jag var sexton år och är fortfarande kvar, skrattar femtionioåringen.

Tio mans besättning

Leonid Kalbin tjänstgör på olika fartyg för rederiet Navalis räkning. Genom åren har han varit många gånger till Strömsängarna och Åland för att lasta flis som sedan körs till Gävle.

– Jodå, den här rutten kan jag mycket bra, säger han.

Fast det är inte endast flis som körs i väg. Ibland är det även sågat virke och massaved.

– Nu kommer vi närmast från Riga och snart ska vi vidare till Hull i England med virkeslast, säger Kalbin.

Navalias fartyg är alla döpta efter ortsnamn i trafikområdet. Vi hittar förutom Aland även Lemland, Norrland, Vasterbotten, Dalarna och så vidare i Navalisflottan.

– Det är en bra arbetsgivare. Allt sköts seriöst och ordentligt, säger kapten Kalbin.

Normalt sett innebär tjänstgöringen att han stannar tre fyra år på ett och samma fartyg. Arbetspassen är två månader långa följda av två månader ledigt. Ombord på M/S Aland jobbar tio man, de flesta från Estland och Lettland. Det officiella språket ombord är engelska men i praktiken går mycket på det gemensamma språket ryska.

Fusionen gjorde skillnad

Den absolut största delen av det virke som används i Ålands skogsindustriers anläggning i Finström kommer från Åland. Det är dessutom ett faktum att man inte ens hinner med. Den åländska skogen växer mer än vad som avverkas. För att ändå ha virke under sommarmånaderna importerar Ålands skogsindustrier råvara från främst Åboland.

– Men det handlar om kanske fyra procent av vår produktion, säger vd Joakim Blom.

Av allt virke som Ålands skogsindustrier hanterar går mer än hälften på export. Företaget säljer produkter för cirka fjorton miljoner euro varje år fördelat på 50 procent cellulosaflis, 35 procent sågat och 15 procent bioenergi.

Tidigare sköttes de åländska skogsaffärerna av två konkurrerande företag: Ålands skogsägarförbund och Carl Rundberg Ab. Sedan den 1 juni år 2016 är bolagen dock fusionerade vilket gläder vd Joakim Blom:

– Sammanslagningen var ytterst behövlig för hela den åländska skogsindustrin.

Hög förädlingsgrad

Istället för att konkurrera med varandra kan det nya bolaget nu koncentrera sig mot omvärlden och den världsmarknad som styr priserna. Trots fusionen är Ålands skogsindustrier fortfarande en liten spelare i förhållande till de stora sågverken man konkurrerar med. Fast man har några fördelar.

– Få aktörer inom skogsbranschen, och absolut ingen i samma storlek, har lika hög förädlingsgrad som vi. Detta kombinerat med vårt långsamtväxande timmer gör att vår industri har goda förutsättningar, säger Joakim Blom.

Efter fusionen i fjol sjönk världsmarknadspriserna dramatiskt för att i år ha återhämtat sig något. Sammantaget ser det just nu ljust ut för industrin, tycker Joakim Blom:

– Skogsnäringen är den absolut viktigaste näringen när det kommer till hållbar utveckling oberoende om det handlar om byggnation, energi eller ersättande av plaster.

Kvalitet är pengar

I fjol producerade Ålands skogsindustrier Ab 400.000 kubikmeter flis som allt säljs till BillerudKorsnäs. Kvalitetskraven är rigorösa och hjärtat i anläggningen på Strömsängarna utgörs av renseriet där massaveden förvandlas till flis. Ju renare trä, desto bättre betalt, lyder regeln.

– Den här får man etthundratjugo procent betalt för, säger vd Joakim Blom och visar upp en trären flisbit.

– Men den här betalar bara fyrtio procent, säger han och håller i en bit där det finns tydliga spår av bark.

Från varje fartygslast som anländer till Gävle tar mottagarna prov i form av några hinkar från lasten vilka sedan används i den slutliga avräkningen.

Produktionen pågår veckans alla vardagar i ett skifte per dag. Flisen som förvaras på kajen ligger aldrig längre än åtta dagar, sedan ska den bort.

Fyrtio anlöp per år

Samarbetet med Navalis har pågått sedan år 2013 då man tog över efter Rederi Ab Lillgaard som skött trafiken sedan år 1966. Det är BillerudKorsnäs som upphandlar transporterna men Jörgen Larsson som sköter den praktiska delen med lastning och lossning och Bill of Lading-dokument och så vidare.

– Vid det här laget vet alla vad som ska göras så arbetet löper väldigt smidigt, säger han.

Sammanlagt blir det ett fyrtiotal fartygsanlöp varje år. Största delen handlar om flislastning men ibland är det också sågat virke som forslas till köparna med hjälp av fartyg.

Läs också om bogserbåtsredarna som ser till att en stor del av flisen kommer till Färjusndet och sedan lastas ombord.

BillerudKorsnäs och ålänningarna

• Samarbetet mellan cellulosafabriken i Gävle och åländska flissäljare fyllde femtiotvå år i november i år.
• Det första avtalet mellan åländska Carl Rundberg Ab och BillerudKorsnäs skrevs i november år 1965. Sedan dess har transporterna fortlöpt.
• Fram till för några år sedan var det Rederi Ab Lillgaard som forslade flisen från Åland till Gävle men sedan tre år tillbaka är det tyska rederiet Navalis som står för transporterna som upphandlas av köparna.
• Produktionsanläggningen i Gävle, i östra Gästrikland, är en världsledande tillverkare av vätskekartong till förpackningar för drycker och livsmedel avsedda för användare med mycket höga krav på stabilitet och tryckbarhet.
• I anläggningen produceras även white top kraftliner, det yttre tryckbara lagret på kartonger av wellpapp, som möter högt ställda krav på körbarhet och tryckbarhet i kundernas konverteringsprocesser.
• Vätskekartongen används till livsmedelssäkra förpackningar för exempelvis mjölk, vatten, juice, sportdrycker, smoothies och thédrycker samt för konserverade livsmedel som krossade tomater, bönor och såser.
• Varje dag produceras material till 200 miljoner dryckesförpackningar (enportionsstorlek) i anläggningen, vilket betyder att var fjärde portionsdryck i världen innehåller vätskekartong tillverkad hos BillerudKorsnäs i Gävle.

Fakta Navalis

• Navalis är ett företag som går tillbaka ända till år 1911 då det grundades i Tyskland.
• Från att ha varit ett enmansföretag är Navalis i dag en företagsgrupp som äger och opererar ett trettiotal fartyg i mestadels Östersjön från kontor i Lettland och Tyskland och Isle of Man.
• Enligt rederiets hemsida www.navalis-ship.com sysselsätter rederiet cirka 560 anställda.

Fakta M/S Aland

• Byggnadsår: 2006.
• Längd: 117,34 meter.
• Bredd: 16,50 meter.
• DWT: 7.098.
• Fart: 12,5 knop.
• Maskin: MaK 8M32C, 3.840 kW.

Bildtexter:

1. M/S Aland hör till de större fartygen som hanterar flistransporterna över Ålands hav. Fartyget är välskött och har en besättning på tio personer.

2. Transportchefen Jörgen Larsson, till vänster, och vd Joakim Blom visar runt på anläggningen och följer med ombord för att hälsa på kaptenen.

3. Ett femtiotal anställda arbetar vid Ålands skogsindustriers fabriksanläggning på Strömsängarna i Godby.

4. Denna flis ligger aldrig längre än åtta dagar på kajen i Strömsängarna. Sedan ska den vidare för att sluta som tetror i Gävle.

5. Befälhavaren Leonid Kalbin på bryggan till M/S Aland. Han har varit till Åland många gånger för att köra flis till Gävle.