ADAPT gör farleder bättre

Fyra farleder som bör muddras omgående, sjuttio nya eller flyttade sjömärken och underlag för uppdaterade officiella sjökort – bara på Åland. Arbetet med att förbättra trafiklederna till sjöss pågår ständigt men har intensifierats de senaste två tre åren. Det handlar om att skapa pålitliga sjökort och bättra utmärkta farleder och i vissa fall även dra upp nya farleder. Under säsongerna 2016-2018 sjömättes 265 kvadratkilometer längs Waxholmsbolagets rutter i Stockholms skärgård och 104 kvadratkilometer i Ålands skärgård. Arbetet utfördes som en del av EU-projektet ADAPT (Assuring Depth of fairways for Archipelago Public Transportation), ett EU-finansierat projekt som avslutas hösten 2019. Resultatet innebär höjd navigationssäkerhet, optimering av  den sjöburna kollektivtrafiken, både ur tids- och bränslesparande perspektiv, samt säkrare sjökort för alla som färdas på sjön.

I dag presenterades resultatet så här långt i projektet av bland andra Ian Bergström från Ålands landskapsregering och Linn Gardell, Sjöfartsverket. De båda var också på plats vid Sjöfartens Dag och presenterade projektet. Hela presentationen kan man läsa nertill på länken. 

På Åland där det finns 480 kilometer grunda farleder har man med hjälp av ADAPT tagit fram nya/nygamla farleder och förbättrat befintliga. Några av dessa är:

• Farled 2756, Sottunga södra. Genom att muddra bort 9.000 kubikmeter kan man öka djupgåendet i farleden och höja klassen till VL3 vilket kan spara 218 ton koldioxeid per år.
• Farled 2810, Sandö-Sälsö. Muddrar man bort 6.200 kubikmeter ökas djupgåendet till 2,4 meter.
• Farled 2845, Kökar-Husö. Tolv nya prickar kompletterar befintliga kummel och skapar en vädersäkrare rutt.
• Farled 2860, Kökar-Kalkskärsklobb. Två remmare och tydligare farledsdjup kan höja klassen från VL6 till VL 4.
• Farled 2870, Trutgrund-Torsholma-Fiskö. Med flytande prickar kan farleden förbättras avsevärt. Det vore dock inte rimligt att fördjupa farleden, det krävs alldeles för mycket muddring för att det ska vara gångbart. Dessutom passerar farleden tre broar som begränsar fartygsstorleken.
• Farled 2895, Enklinge-Lappo. Genom måttlig muddring kan resan mellan Torsholma och Enklinge förkortas med 3,1 kilometer.
• Farled 2905, Enklinge-Houtskär. Mellan Kumlinge och Snöbådan kan sträckan förkortas med 2,2 kilometer för större fartyg om man muddrar 376 kubikmeter.

Läs mer om de åländska farlederna på den här länken.

Normalt måste Sjöfartsverket prioritera sjömätning och sjökortsprodukter för handelssjöfartens räkning. Det medför att de stora farlederna i Stockholms skärgård är sjömätta med modern multibeamekolodning och att djupförhållandena där är kända med mycket stor noggrannhet. Utanför farlederna ser det dock annorlunda ut och det finns områden som inte är sjömätta sedan förra sekelskiftet  och då med glest och dåligt positionerat handlod. Vissa av dessa områden trafikeras av den kollektiva skärgårdstrafiken genom Waxholmsbolaget. ADAPT är ett EU-finansierat projekt, genom programmet Interreg Central Baltic och partners i projektet är Sjöfartsverket, Stockholms Läns Landsting och Ålands Landskapsregering.  

De nya sjömätningarna täcker ett område öster om Öja i Stockholms södra skärgård. I det aktuella området behövde farleden mellan fyren och Öja justeras då det var grundare i passagen än vad som tidigare varit känt. Över 100 säkerhetsrisker av denna typ har lokaliserats i skärgården, vilket understryker vikten av sjömätning på grunda vatten och utanför farlederna. Sjömätningen i Stockholms skärgård utfördes av Sjöfartsverket och arbetet fortgår nu med att uppdatera såväl elektroniska som tryckta sjökortsprodukter med den nya djupinformationen.  Det innebär också stora förändringar i nästa utgåva av sjökorten för norra, mellersta och södra Stockholm.  

Sjömätningsresultatet har också att använts för att göra analyser av Waxholmsbolagets rutter för att skapa säkra, tidseffektiva och bränsleeffektiva rutter. I Stockholm har ruttförändringsförslagen främst inneburit säkerhetshöjande åtgärder vilket också för med sig andra positiva effekter. Ett ruttförändringsförslag kortar rutten med 20 procent, minskar CO2-utsläppen med 8,3 kg per passagerare och höjer säkerheten då den är mer skyddad mot hårt väder. Samma process har genomförts för den åländska skärgårdstrafiken, där föreslagna ruttförändringar är mer omfattande och innefattar fler intermodala lösningar. Detta bygger på att den djupinformation som fanns till hands när sjömätningen planerades, såg väsentligt olika ut.

Här kan man läsa mer på Sjöfartsverkets hemsida.

Fakta/ADAPT

• ADAPT (Assuring Depth of fairways for Archipelago Public Transportation) är ett samarbetsprojekt mellan Sjöfartsverket, Stockholms Läns Landsting och Ålands landskapsregering som beviljats EU-finansiering genom EU:s regionala utvecklingsfond Interreg Central Baltic. ADAPT pågår 2016-2019 och den totala budgeten är 2,2 miljoner euro, varav Interreg Central Baltic finansierar 1,6 miljoner euro.

• Målet med ADAPT är att utveckla och implementera säkra, tidseffektiva och bränsleeffektiva rutter för transport av människor och gods i Stockholms och Ålands skärgårdar. Detta utförs genom modern sjömätning i båda skärgårdarna samt gemensamma workshops kring frågor som rör upphandling och drift av kollektiv skärgårdstrafik. Resultatet från såväl sjömätningar som workshops har sammanvägts och analyserats med syfte hitta möjligheter till besparing av bränsle och tid.