Hoppa till innehåll
Resurs 1

/Ålands Sjöfart bevakar shippingen globalt från Östersjöns hjärta – Mariehamn.

Sök
Close this search box.
  • Nyheter
  • Maritime Day Åland 2024
    • Maritime Day Åland 2023
  • Mercy Ships Race 2024
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
Meny
  • Nyheter
  • Maritime Day Åland 2024
    • Maritime Day Åland 2023
  • Mercy Ships Race 2024
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
Resurs 1
mobilemenu2
img66059-previewimage.jpg

50 år sedan värsta sjöolyckan

Publicerad: 10:11 - 28 nov 2018

|

Jörgen Pettersson

Torsdagen den 28 november 1968, för exakt femtio år sedan i dag, kolliderade M/S Ilmatar och M/S Botnia intill Stora Gottholm mellan Långnäs och Föglö i den åländska skärgården. Sex personer avled i olyckan som är den värsta hittills i färjtrafiken mellan Finland-Åland-Sverige. Båda fartygen hörde till den tidens allra modernaste; Ilmatar byggdes 1964 för Finska Ångfartygs Ab och Botnia 1967 för Ab Siljarederiet.

M/S Botnia avgick från Åbo klockan 22 på onsdagskvällen med 117 passagerare och 85 besättningsmän. På bildäcket stod såväl långtradare och personbilar, alla på väg mot Värtahamnen i Stockholm med beräknad ankomst på torsdagsmorgonen.

M/S Ilmatar lämnade Skeppsbron på onsdagskvällen med 177 passagerare och ett inte känt antal besättningsmän för att som brukligt köra till Åbo.

Mitt i den mörka novembernatten möttes fartygen tidigt på torsdagsmorgonen i faret mellan Långnäs och Föglö, ett även då extremt hårt trafikerat trafikområde. Då liksom nu ägde mötet rum på i stort sätt exakt samma plats natt efter natt. Det var dimmigt och Ilmatar hade sänkt hastigheten till åtta knop medan Botnia höll normal marschfart, mellan 16 och 18 knop. Inför passagen av Stocksund var båda fartygens bryggor i kontakt med varandra via VHF, som vanligt. Ilmatar lät också mistluren ljuda med två minuters intervaller medan Botnia var tyst.

Exakt vad som sedan hände och varför är inte så lätt att veta men Ilmatar körde rätt in i Botnias styrbordssida och rev upp en 35 meter lång reva i fartyget, från bildäck upp till bryggvingen. Tre personer som låg i sina hytter dog omedelbart. Efter kollisionen kunde Ilmatar med krossad för men annars intakt under vattenlinjen försiktigt fortsätta för egen maskin till Åbo medan Botnia gick i nödhamn till Långnäs, den nya hamnen som 1965 hade öppnats för att vara en led i trafiken mellan Finland och Sverige.

I Långnäs väntade ambulans på att föra ytterligare olycksoffer till sjukhuset i Mariehamn. En av dem dog längs vägen och ytterligare två senare på sjukhus. Sammanlagt omkom sex personer ombord på Botnia medan sju skadades svårt. Ombord på Ilmatar klarade sig alla så gott som oskadda, med undantag av enstaka skärsår och mindre blessyrer.

Ombord på Botnia fanns inga bårar. För att bära av sargade och skadade människor tvingades man använda dörrar som slets loss från inredningen. 

Själva olyckan utreddes av Sjöfartens haverikommission som handels- och industriministeriet i Finland tillsatte för första gången. Efter flera månader av utredningsarbete mynnade det hela ut i att det saknades fel eller brister i navigationsutrustning och maskin. Likaså var besättningens behörighetspapper i skick. Någon sjöförklaring blev aldrig aktuell då kommissionens rapport ansågs fullödig. Kostnaderna för hela olyckan delades lika mellan de två parterna Siljarederiet och FÅA.

Senare stod det klart att olyckan med stor sannolikhet var ett resultat av den mänskliga faktorn. Linjelotsen ombord på Botnia hade angivit färdkursen 180 grader då den borde varit 193,5 grader när man nådde Finngrundet-linjen. Befälhavaren noterade aldrig den felaktiga kursangivelsen som om inte kollisionen ägt rum hade fört fartyget rätt upp på grund.

Det har i efterhand också klarnat att hanteringen av radarutrustningen var bristfällig. Överlag fanns luckor i hur kommunikationen sköttes, till exempel tog det tjugo minuter efter olyckan innan Kustradion/Mariehamn Radio underrättades om vad som hänt.

Befälhavaren på Botnia dömdes till böter efter att åklagarenheten i Åbo gripit in. Åtalet baserades på att mistluren inte användes, att man försummat hålla tillräcklig utkik och inte minskat hastigheten på grund av de rådande förhållandena.

Ilmatar fortsatte trafikera över stora delar av världen fram till 2012 då hon höggs upp i Dominikanska republiken. Botnia slutade sina dagar 2008 utanför den marockanska kustan där hon först grundstötte och sedan förklarades förlorad.

På den här länken från Yle-arkivet kan man se filmsnuttar från den dramatiska olyckan, intervjuer med passagerare och befäl och så vidare.

Dela
Dela

/senaste nytt

Loading...

Håll ut Island, sjöräddare på väg

19 sep

Europalink tillbaka i Malmö

18 sep

Metanolfartyg för Wärtsilä och Stena

17 sep

Grafitfärg testas på Baltic Queen

17 sep

Tiina Ahola döpte Finnsirius

13 sep

Vajerfärja blir elektrisk

13 sep

Kryssningsboom från Sydkorea

08 sep

Här bärgar Jeanny lasten från Leonie

03 sep

Tvärstopp för Romantikarederi

03 sep
Kewatec

Håll ut Island, sjöräddare på väg

En splitterny Kewatec sjöräddningsbåt gjorde en snabbvisit till Korrvik i Mariehamn idag på väg mot Islands sjöräddningssällskap.

IMG_5524

Europalink tillbaka i Malmö

När nybyggda M/S Finnsirius anlände till trafiken Nådendal-Långnäs-Kapellskär ersatte hon M/S Europalink som idag är tilbaka till rutten Malmö-Travemünde som hon tidigare lämnade, på nytt under svensk flagg.

Stena

Metanolfartyg för Wärtsilä och Stena

Stena och Wärtsilä bygger världens första metanoldrivna roro-fartyg för trafik på Irländska sjön.

Kewatec

Håll ut Island, sjöräddare på väg

En splitterny Kewatec sjöräddningsbåt gjorde en snabbvisit till Korrvik i Mariehamn idag på väg mot Islands sjöräddningssällskap.

Kewatec

Håll ut Island, sjöräddare på väg

En splitterny Kewatec sjöräddningsbåt gjorde en snabbvisit till Korrvik i Mariehamn idag på väg mot Islands sjöräddningssällskap.

IMG_5524

Europalink tillbaka i Malmö

När nybyggda M/S Finnsirius anlände till trafiken Nådendal-Långnäs-Kapellskär ersatte hon M/S Europalink som idag är tilbaka till rutten Malmö-Travemünde som hon tidigare lämnade, på nytt under svensk flagg.

/världen runt

Nya numret av Ålands Sjöfart tar avstamp i Sjöfartens Dag torsdagen den 1 juni. Då kommer 650 av branschens olika aktörer till Mariehamn för att tillsammans fortsätta utveckla fartyg, affärer, logistiska system och välfärd över hela världen.

Sjöfarten har många utmaningar att hantera och möjligheterna är närmast oändliga för den som har fokus och väljer att söka rätt hellre än hitta fel, påminner publisher Jörgen Pettersson om på ledarplats.

När vi pratar shipping är säkerhet det som allting börjar och slutar med. På Åland finns Alandica Shipping Academy som samordnar den åländska sjöfartsutbildningen och gör den till värlsklass. ASA Safety Center ordnar kurser och ser till att du är redo för det oväntade. Så här kan det gå till i verkligheten!

Åland är ett samhälle där sjöfarten är samma sak som livsluft och framtidstro. På en ö är det tydligt att havet aldrig åtskiljer utan förenar. I praktiken lever vi av havet och det ska bli extra tydligt nästa sommar då Tall Ships Races är tillbaka! Här kan du läsa mer om planerna för ännu en fantastisk sommar.

Tillsammans med Rederierna i Finland och resten av landets sjöfartskluster är fokus idag och framöver på utveckling och framtid. Ett led i det är att ta ett större ansvar för hela den globala sjöfarten och inom IMO. Finland och Åland vill vara med där det händer!

En som verkligen var med när det hände är den fyrmastade barken Pommern som finns att besöka i Mariehamn. Fartyget jubilerar i år på olika sätt. Det är 120 år sedan hon byggdes, det är 100 år sedan UNESCO-prisade segelfartygskungen Gustaf Erikson köpte henne och det är 70 år sedan hon skänktes som muesifartyg till Mariehamn. Här kan du läsa mer om sommarens firande.

Ha en fin sommar!

Next Maritime Day – Sjöfartens Dag Thursday 23 May 2024

THE MOVIE FROM 2022

/tidningen

/app

/förbundet

/rederierna

Facebook är sjöfartens skönaste salong. Här serveras de senaste nyheterna och spaningar från precis hela världen. Gör som snart 22.000 andra, kom in, häng med och följ Ålands Sjöfart!

Instagram är vår anslagstavla där vi visar bilderna som gör att du antingen saknar eller inte saknar livet till sjöss. 

Twitter är platsen där vi roar och oroar i lika delar. Med Ålands Sjöfart i ditt flöde blir det i alla fall aldrig tråkigt.

ANNONSER
Stefan Norrgrann
+358 457 323 4445
stefan.norrgrann@gmail.com

/mediakort

PUBLISHER
Jörgen Pettersson
+358 457 313 5640
jorgen.pettersson@sjofart.ax

Den åländska sjöfartshistorien sträcker sig hundratals år tillbaka i tiden. Tack vare kunskap, mod och framåtanda har den shippingen skapat ett rykte som når över hela världen. Ålands Sjöfart jobbar lokalt men tänker globalt; precis som rederierna vars fartyg drar från hamn till hamn över hela världen i jakt på nya laster och mer jobb. Ålands Sjöfart utkommer fyra gånger per år och bevakningen och rapporteringen pågår ständigt på sajten och i sociala medier. Vi berättar historien om sjöfarten och dess arbetare, till havs och på landbacken. Med utgångspunkt från Åland och med blicken fäst mot framtiden.

logo@2x

Created by April Kommunikation 

Webhosting Webbhotell iWebben

ÅLANDS SJÖFART 2023 – DATAPOLICY

Resurs 1
  • Nyheter
  • Maritime Day Åland 2024
    • Maritime Day Åland 2023
  • Mercy Ships Race 2024
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
  • Nyheter
  • Maritime Day Åland 2024
    • Maritime Day Åland 2023
  • Mercy Ships Race 2024
  • Tidningen
  • Annonsering
  • Lediga jobb
  • Förbundet
    • Rederier
Sök
  • ANNONSER
  • Stefan Norrgrann
  • +358 457 323 4445
  • stefan.norrgrann@gmail.com
  • PUBLISHER
  • Jörgen Pettersson
  • +358 457 323 4445
  • jorgen.pettersson@aland.net