Hoppa till innehåll
Ålands Sjöfart
  • Större Viking tjänar mindre pengar

/Ålands Sjöfart bevakar shippingen globalt från Östersjöns hjärta – Mariehamn.

  • Nyheter
  • Maritime Day Åland 2027
    • Maritime Day Åland 2026
      • Maritime Day Åland 2025
        • Maritime Day Åland 2024
  • Mercy Ships Race 2027
    • Mercy Ships Race 2026
      • Mercy Ships Race 2025
        • Mercy Ships Race 2024
          • Maritime Day Åland 2023
  • Lediga jobb
  • Tidningen
  • Förbundet
  • Annonsering
  • Nyheter
  • Maritime Day Åland 2027
    • Maritime Day Åland 2026
      • Maritime Day Åland 2025
        • Maritime Day Åland 2024
  • Mercy Ships Race 2027
    • Mercy Ships Race 2026
      • Mercy Ships Race 2025
        • Mercy Ships Race 2024
          • Maritime Day Åland 2023
  • Lediga jobb
  • Tidningen
  • Förbundet
  • Annonsering
E

ECSA: Låt undantagen bli permanenta

Publicerad: 08:07 - 14 jul 2026

|

Ålands Sjöfart
Europeiska redarorganisationen ECSA uppmanar EU-kommissionen att göra dagens tidsbegränsade undantag i sjöfartens utsläppshandel permanenta, ett besked som kan få stor betydelse för ötrafik, isgående fartyg och sjöfartens konkurrenskraft.

EU:s utsläppshandel för sjöfarten är här för att stanna. Det budskapet ifrågasätter inte Europas redare. Tvärtom.

I stället riktar branschorganisationen European Shipowners, ECSA, in sig på en betydligt mer avgränsad men samtidigt politiskt känslig fråga. De undantag som i dag gäller för bland annat ötrafik, isklassade fartyg och vissa samhällsviktiga färjelinjer löper ut vid årsskiftet 2030. Nu vill redarna att de blir permanenta. Samtidigt vill de att reglerna ska gälla automatiskt i hela EU, utan att varje medlemsland först måste välja att aktivera dem.

Det kan låta tekniskt. I praktiken handlar det om hur Europas öar ska kunna försörjas, hur vintertrafiken i Östersjön ska fungera och hur konkurrenskraften för europeisk sjöfart ska säkras när klimatkraven successivt skärps.

ECSA är samtidigt noga med att markera vad organisationen inte vill göra.

Man vill inte rita om det geografiska tillämpningsområdet för EU ETS. Den nuvarande modellen kan ligga fast, menar redarna, förutsatt att undantagen permanentas och anpassas till de verkliga förutsättningar som råder för ötrafik, vintersjöfart och Europas mest avlägsna regioner. Ett stabilt regelverk ger dessutom den långsiktighet som rederier behöver när fartyg investeras för flera decennier framåt.

Det kanske mest intressanta kravet ur ett nordiskt och åländskt perspektiv gäller öarna. Idag omfattar undantaget bara vissa färjelinjer till öar med färre än 200.000 invånare, och endast om respektive medlemsstat väljer att använda möjligheten. ECSA vill ta bort båda begränsningarna.

Organisationen anser att alla EU-öar bör omfattas, oavsett invånarantal. Undantaget ska dessutom gälla både passagerar- och godsfartyg.

Argumentet är enkelt. En ö upphör inte att vara beroende av sjöfarten bara för att befolkningen växer. Livsmedel, energi, byggmaterial och industrivaror måste fortfarande transporteras över vatten. Varken motorvägar eller järnvägar kan ersätta färjor och lastfartyg. Därför bör inte invånarantal avgöra vilka öar som omfattas av reglerna, menar ECSA.

Det resonemanget är bekant på Åland, där sjöfarten inte bara är en näring utan också den infrastruktur som håller samhället samman.

En annan central fråga gäller isklassade fartyg.

Fartyg som är byggda för att trafikera isbelagda vatten har förstärkta skrov, kraftigare maskiner och högre bränsleförbrukning än motsvarande fartyg utan isklass. De högre utsläppen är därför inte ett resultat av kommersiella val utan en konsekvens av säkerhetskrav och vinterförhållanden.

ECSA med finländske ordföranden Mikki Koskinen och styrelseledamoten Björn Blomqvidst  menar att dessa fartyg inte ska belastas med ökade kostnader för utsläpp som i praktiken inte går att undvika. Organisationen vill därför att dagens undantag blir permanent och dessutom harmoniseras med FuelEU Maritime, där motsvarande regler redan gäller utan tidsbegränsning. Även fartyg som faktiskt seglar i isförhållanden, inte bara fartyg med formell isklass, bör omfattas.

Även Europas yttersta randområden finns högt på önskelistan.

Hit hör exempelvis Kanarieöarna, Madeira, Azorerna och Frankrikes utomeuropeiska regioner. Här vill ECSA att undantaget ska omfatta all trafik till, från och mellan dessa områden, oavsett vilket EU-land de tillhör.

Skälet är återigen tillgänglighet.

När det saknas realistiska väg- eller järnvägsalternativ blir sjöfarten den enda livlinan. Om transportkostnaderna stiger riskerar det att slå direkt mot företag, invånare och regional utveckling. Därför beskriver ECSA frågan som en del av EU:s territoriella sammanhållning snarare än ett undantag från klimatpolitiken.

Organisationen vill också behålla undantaget för vissa gränsöverskridande färjelinjer som bedrivs som samhällsupphandlad trafik. Dessutom föreslås att räddningsinsatser till sjöss, Search and Rescue, helt ska undantas från utsläppshandeln eftersom sådana uppdrag utförs enligt internationella skyldigheter och inte av kommersiella skäl.

Bakom förslagen finns också ett större perspektiv.

EU:s klimatpolitik för sjöfarten bygger numera på två parallella styrmedel. EU ETS sätter ett pris på koldioxidutsläpp medan FuelEU Maritime stegvis tvingar fram användning av fossilfria och förnybara bränslen. Samtidigt investerar europeiska rederier miljardbelopp i fartyg för metanol, ammoniak och andra alternativa drivmedel, medan produktionen av dessa bränslen fortfarande utvecklas långsammare än efterfrågan.

ECSA pekar därför på behovet av regler som både driver klimatomställningen och samtidigt tar hänsyn till Europas geografiska verklighet.

Det är också därför organisationen undviker att beskriva sina förslag som tillfälliga lättnader. Ambitionen är större än så. Budskapet till Bryssel är att vissa förutsättningar aldrig förändras. Öar kommer alltid att vara öar. Vintrarna i Östersjön kommer fortfarande att kräva isgående fartyg. Europas yttersta regioner kommer även i framtiden att vara beroende av sjöfarten.

Just därför, menar Europas redare, bör dagens undantag inte längre betraktas som undantag utan som permanenta spelregler i ett klimatpolitiskt system som i övrigt kan ligga fast.

Dela
Dela

/senaste nytt

Loading...

Steerprop bryter isen i Sverige

15 sep

Stegra väljer ESL Shipping

14 sep

Rederier rustar för okända vatten

11 sep

Coolcation stärker Viking Line

09 sep

Kongsberg Maritime köper Steerprop

07 sep

Fregatter, färjor och stängda hamnar

04 sep

Vindkraft i fokus för Deltamarin

03 sep

Wallenius tar nästa vindsteg

03 sep

Yachter och isbrytare för Steerprop

03 sep

/ lediga jobb

Loading...

Ordinarie elektriker till Viking Glory

28 aug

Maskinreparatör till Viking Grace

27 aug

Teknisk inspektör till Eckerökoncernen

27 aug

Restaurangchef till Wasaline

26 aug

II maskinmästare till Viking Line

21 aug

Repairman to M/S Eckerö Link

12 aug

Volontärer till Mercy Ships sjukhusfartyg

02 apr

Steerprop bryter isen i Sverige

Finska Steerprop tar hand om huvudpropulsionen när Sverige ersätter sin åldrande statsisbrytarflotta och skalar samtidigt upp sin CRP-teknik till de kraftigaste enheter företaget hittills har byggt.

Stegra väljer ESL Shipping

När Stegras nya stålverk i Boden börjar skapa stora flöden av råvaror och färdigt stål ska finländska ESL Shipping sköta en del av sjötransporterna, ett långsiktigt avtal som passar väl in i rederiets miljardtunga förnyelse av flottan.

Rederier rustar för okända vatten

Från en ledningsrockad i Mariehamn till en avvärjd sabotageövning utanför Svalbard handlar veckans sjöfart om vardagens affärer och en värld där kablar, satellitsignaler och handelsleder är strategiska mål.

Steerprop bryter isen i Sverige

Finska Steerprop tar hand om huvudpropulsionen när Sverige ersätter sin åldrande statsisbrytarflotta och skalar samtidigt upp sin CRP-teknik till de kraftigaste enheter företaget hittills har byggt.

Steerprop bryter isen i Sverige

Finska Steerprop tar hand om huvudpropulsionen när Sverige ersätter sin åldrande statsisbrytarflotta och skalar samtidigt upp sin CRP-teknik till de kraftigaste enheter företaget hittills har byggt.

Stegra väljer ESL Shipping

När Stegras nya stålverk i Boden börjar skapa stora flöden av råvaror och färdigt stål ska finländska ESL Shipping sköta en del av sjötransporterna, ett långsiktigt avtal som passar väl in i rederiets miljardtunga förnyelse av flottan.

/världen runt

I en värld där handelsvägar ritas om, klimatkrav skärps och teknikutvecklingen accelererar snabbare än någonsin, fortsätter sjöfarten att bära världsekonomin över haven. Och mitt i allt detta – Åland!

I nya numret av Ålands Sjöfart tar vi läsaren med världen runt. Från torrdockorna i Gdansk och ingenjörskontoren i Mariehamn till globala konsultkoncerner, klassiska träskutor och framtidens gröna handelsflotta. Det här är inte bara berättelser om fartyg. Det är berättelser om människor som vågar investera, bygga, utveckla och tänka längre än nästa horisont.

Här når du hela tidningen, 56 sidor sjöfartsglädje!

Godby Shipping tar ett strategiskt kliv in i framtiden när M/S Mistral genomgår en omfattande ombyggnad vid Remontowa-varvet i Polen. Ny bulb, nya propellerblad och nedjusterad motoreffekt ska minska bränsleförbrukningen med omkring trettio procent. Det är ingen kosmetisk uppgradering. Det är ett tekniskt vägval i en tid där energieffektivitet blivit en avgörande konkurrensfördel.

Vi följer arbetet nere i torrdockan i Gdansk där sextio ton stål möter erfarenhet, ingenjörskonst och envis problemlösning. Samtidigt möts generationer när den rutinerade dockningsinspektören Lasse Häggblom lotsar nästa generations tekniska expertis in i verkligheten under vattenlinjen.

Läs hela reportaget om hur Godby Shipping vässar flottan för framtiden.

I Mariehamn växer samtidigt något helt annat fram. I Sjökvarteret byggs galeasen Emelia plank för plank, med tjärat lindrev, handslagna träpluggar och ett hantverk som knappt längre finns kvar i världen. När skutan går av stapeln den 25 juli blir det inte bara en sjösättning. Det blir ett levande bevis på att maritim tradition fortfarande kan samla människor kring något större än dem själva.

Vi tar läsaren rakt in i bygghallen där skeppsbyggare, frivilliga och segelmakare tillsammans skapar ett stycke nordisk sjöfartshistoria. Här möts sekler av erfarenhet och framtidstro under samma tak.

Följ med bakom kulisserna när Emelia gör sig redo för havet.

Samtidigt fortsätter den finländska marintekniska kompetensen att erövra världen. Foreship, med stark närvaro på Åland, har vuxit från ett litet ingenjörsbolag i Helsingfors till en global aktör inom RINA-koncernen. Nu samlas över 150 experter inom fartygsdesign, energieffektivisering och hållbara lösningar under samma paraply.

I reportaget berättar bolagets grundare Marcus Höglund om expansionen, den internationella konkurrensen och varför Sjöfartens Dag på Åland fortsätter vara en självklar mötesplats för världens maritima nätverk.

Här läser du om hur åländsk och finländsk kompetens blir global.

Men vi blickar också bakåt för att förstå framtiden bättre.

I ett längre historiskt reportage berättar vi historien om hur finländska och åländska småredare räddade hela det finländska småtonnaget undan kollaps under 1980-talet. Genom envishet, politiskt arbete och ett nytt småtonnageavtal skapades grunden för en modern och konkurrenskraftig lastsjöfart under finländsk flagg.

Det är en berättelse om entreprenörskap, mod och samarbete. Och kanske också en påminnelse om att sjöfarten alltid utvecklats bäst när människor vågat tänka nytt tillsammans.

Läs den fascinerande historien om redarna som förändrade allt.

Och så förstås: Sjöfartens Dag.

I maj fylls Mariehamn åter av redare, tekniker, beslutsfattare, studerande och sjöfartsentusiaster från hela Östersjöregionen. Över 140 utställare och hundratals delegater samlas på Åland för att diskutera geopolitik, framtidens bränslen, energieffektivisering och världshandelns nästa steg. Samtidigt påminner Mercy Ships Race oss om att sjöfarten också handlar om solidaritet, ansvar och människor.

Åland är litet på kartan. Men inom sjöfarten har vi alltid varit större än vår geografi.

Sedan 1939 har Ålands Sjöfart berättat om världen från havets horisont. I dag når tidningen rederier, beslutsfattare och sjöfartsintresserade långt utanför Östersjön, med en digital publik på snart 50.000 följare och en veckovis räckvidd på över en miljon människor.

Det här är ett nummer för alla som vill förstå vart världen är på väg.

För sjöfarten finns överallt. Och framtiden börjar ofta till sjöss.

Next Maritime Day – Sjöfartens Dag Thursday 27 May 2027

/tidningen

/app

/förbundet

/rederierna

Facebook är sjöfartens skönaste salong. Här serveras de senaste nyheterna och spaningar från precis hela världen. Gör som snart 44.000 andra, kom in, häng med och följ Ålands Sjöfart!

Instagram är vår anslagstavla där vi visar bilderna som gör att du antingen saknar eller inte saknar livet till sjöss. 

Twitter är platsen där vi roar och oroar i lika delar. Med Ålands Sjöfart i ditt flöde blir det i alla fall aldrig tråkigt.

PUBLISHER
Stefan Norrgrann
+358 457 323 4445
stefan.norrgrann@sjofart.ax

/mediakort

Epost till redaktionen:

info@sjofart.ax

Den åländska sjöfartshistorien sträcker sig hundratals år tillbaka i tiden. Tack vare kunskap, mod och framåtanda har den shippingen skapat ett rykte som når över hela världen. Ålands Sjöfart jobbar lokalt men tänker globalt; precis som rederierna vars fartyg drar från hamn till hamn över hela världen i jakt på nya laster och mer jobb. Ålands Sjöfart utkommer fyra gånger per år och bevakningen och rapporteringen pågår ständigt på sajten och i sociala medier. Vi berättar historien om sjöfarten och dess arbetare, till havs och på landbacken. Med utgångspunkt från Åland och med blicken fäst mot framtiden.

Created by April Kommunikation 

Webhosting Webbhotell iWebben

ÅLANDS SJÖFART 2026 – DATAPOLICY

  • Nyheter
  • Maritime Day Åland 2027
    • Maritime Day Åland 2026
      • Maritime Day Åland 2025
        • Maritime Day Åland 2024
  • Mercy Ships Race 2027
    • Mercy Ships Race 2026
      • Mercy Ships Race 2025
        • Mercy Ships Race 2024
          • Maritime Day Åland 2023
  • Lediga jobb
  • Tidningen
  • Förbundet
  • Annonsering
  • Nyheter
  • Maritime Day Åland 2027
    • Maritime Day Åland 2026
      • Maritime Day Åland 2025
        • Maritime Day Åland 2024
  • Mercy Ships Race 2027
    • Mercy Ships Race 2026
      • Mercy Ships Race 2025
        • Mercy Ships Race 2024
          • Maritime Day Åland 2023
  • Lediga jobb
  • Tidningen
  • Förbundet
  • Annonsering
Sök
  • ANNONSER
  • Stefan Norrgrann
  • +358 457 323 4445
  • stefan.norrgrann@gmail.com