Ålands sjöfartsmuseum utsågs till hela Finlands bästa museum år 2016. Det var ett direkt resultat av hårt arbete och visioner som blivit verklighet. I täten för arbetet gick Hanna Hagmark som sedan fjorton år tillbaka är chef över museet. Ålands Sjöfart träffar henne en gråmulen novemberdag för att blicka tillbaka och se framåt. Det saknas nämligen inte idéer i kontoret från vilket man ser ut över hamnen.

Vi börjar med den viktigaste frågan, drivkraften. Hanna Hagmark är förvisso hyllad för sitt arbete med museet men hon har också fått kraftig kritik från mestadels folk som hellre ser bakåt än framåt.

–      Jag tycker det finns en otroligt stor potential i vårt museum, i Pommern och i hela Västerhamnsområdet. Fast det kräver arbete med att lyfta fram det maritima kulturarvet i form av berättelser som förmedlar hur viktig sjöfarten är och har varit, säger Hagmark.

Det unika med den åländska sjöfarten är de hundratals år som den definierat öborna. Sjöfarten är närvarande i vardagen på ett sätt man inte hittar på många andra platser; ekonomiskt och kulturellt.

–      Ålänningarna identifierar sig med sjöfarten. Nästan alla har någon släkt som jobbar med shipping och alla är beroende av färjor för att ta sig till och från sitt hem.

Hur kom det sig då att Hanna Hagmark fastnade för sjöfartshistorien och dess berättelser. Själv pekar hon på många samverkande faktorer och några lyckliga sammanträffanden. Först av allt nämner hon två av sina tidigare lärare, Paul Gäddnäs och Kurth Lindh vilka i Godbys skolor väckte hennes nyfikenhet kring det förflutna genom sitt sätt att berätta.

Sedan följde en sommar som biljettförsäljare till Pommern då hon samtidigt läste Björn O Svenssons dokument över fartyget; ”Från lastdragare till museifartyg”. Nånstans där började hennes sjöfartsintresse spira, trots att hon hör till de fåtal ålänningar som faktiskt inte har en familjekoppling till branschen.

Själv säger hon att ”mycket av livet är en slump” och att hon haft ”otrolig tur” med att träffa de rätta människorna. Här tänker jag i mitt stilla sinne att det är lite som med Ingemar Stenmark som fick mer tur ju mer han tränade för det är med karriärer som med det mesta. Man måste ta sig fram på egen hand.

Hanna Hagmark är i dag lätt att beskriva som synnerligen driven och aktiv. Själv tror hon det delvis kommit från farmodern Anna-Greta Grüssner som var ensamstående fyrbarnsmamma och företagare inom bageri- och tvättbranschen .

–      Men det tog rätt länge innan jag själv insåg att jag hade driftighet i mig. Och att jag inte är rädd för att pröva nya saker.

Det visade hon till exempel genom att vikariera som finskalärare i högstadiet efter att själv ha skrivit underkänt i just finskan i studentprovet…

Foto: Therese Andersson.

Hela artikeln om Hanna Hagmark finns att läsa på den här länken.