I årsredovisningen för 2025 tecknar svenska Kustbevakningen en bild av ett hav i förändring. Säkerhetsläget i myndighetens operationsområde beskrivs som osäkert och utmanande, med en komplex hot- och riskbild där traditionell sjöövervakning nu måste kombineras med avancerad analys, underrättelsearbete och skydd av kritisk infrastruktur under vattenytan.
Navigationsstörningar har blivit ett konkret problem. När positioneringssystem påverkas ökar risken för felnavigeringar, grundstötningar och olyckor, särskilt i trånga farleder och intensiv trafik. Samtidigt fortsätter den så kallade skuggflottans oljetransporter att utgöra en betydande miljörisk. Fartyg med oklara ägarstrukturer och bristande försäkringar rör sig genom europeiska vatten, ofta med rysk olja i tankarna och med standarder som oroar både miljömyndigheter och kuststater.
Under året har Kustbevakningen dessutom hanterat flera incidenter där misstankar om kabelsabotage förekommit, en påminnelse om hur sårbar den moderna ekonomin är. Fiberkablar, energiförbindelser och annan undervattensinfrastruktur utgör ryggraden i dagens samhälle. När något händer där nere, i mörkret på havsbotten, är det ofta Kustbevakningen som först måste skapa lägesbilden.
– Omvärldsläget ställer höga krav på Kustbevakningen och vi har under året fortsatt att utveckla verksamheten för att höja förmågan inom ett antal områden. Ett stort fokus har varit att både kunna utföra de uppgifter vi är ålagda sedan tidigare och att fortsatt ställa om verksamheten för att möta nya krav på verksamheten. Arbetet med sjölägesbilder och analyser har utvecklats i syfte att dels kunna planera och inrikta verksamheten flexibelt och dynamiskt, dels proaktivt kunna identifiera och agera mot avvikelser i den maritima miljön, säger Kustbevakningens generaldirektör Lena Lindgren Schelin.
Bakom formuleringarna döljer sig en omfattande omställning. Under 2025 fattades beslut om en ny operativ verksamhetsinriktning med tydligt fokus på områden där myndigheten, ensam och tillsammans med andra, ska göra skillnad. Skyddet av kritisk undervattensinfrastruktur har lyfts fram som prioriterat, liksom utvecklad informationsdelning och ett mer systematiskt arbete mot organiserad brottslighet. Fiskerikontrollen, en klassisk kustbevakningsuppgift, fortsätter samtidigt att vara central i ett läge där resursförvaltning och hållbarhet är geopolitiska frågor.
Här finns hela den färska årsredovisningen att ladde ner och läsa: kustbevakningens-arsredovisning-2025
Kustbevakningen har också tagit en allt större samordnande roll vid incidenter. I praktiken betyder det att myndigheten, med sitt mandat på havet, fungerar som nav när flera aktörer behöver agera samtidigt. Tull, polis, försvar och civila myndigheter kopplas samman i gemensamma insatser där varje parts befogenheter måste användas effektivt och rättssäkert.
Parallellt har den dagliga kontroll- och tillsynsverksamheten upprätthållits: sjötrafik, tullkontroller, sjösäkerhet och biträden till andra myndigheter, ofta i mer komplexa ärenden än tidigare. Dessutom har Kustbevakningen även under året bidragit med resurser till Frontex-insatser i Medelhavet, en påminnelse om att svensk sjöövervakning är en del av ett större europeiskt system.
En av de mer genomgripande förändringarna rör den operativa ledningen. Ledningscentralen har genomlysts och nya funktioner har inrättats, däribland en särskild sjöövervakningscentral för att stärka övervakningen och en operationsledning som planerar myndighetens operationer och samordnar sjölägesbilden. En underrättelseenhet har etablerats för att öka analyskraften och förbereda inför kommande lagstiftning som ger myndigheten utökade mandat.
Detta sker i nära samverkan med nationella och internationella partners, inte minst inom ramen för Sveriges medlemskap i Nato. För ett land med lång kustlinje och strategiskt läge i Östersjön är den marina lägesbilden i dag lika mycket en säkerhetspolitisk fråga som en sjösäkerhetsfråga.
Samtidigt fortsätter arbetet med att bygga robust beredskap. Myndigheten har hållit hög takt i aspirantutbildningarna för att stärka bemanningen ombord på sina plattformar. Flottan har vidareutvecklats med förbättringsåtgärder kopplade till klimatmål och energieffektivisering, ett arbete som visar hur miljö- och säkerhetskrav måste gå hand i hand. Ny materiel har också tillförts för att förbättra sjöövervakningsförmågan under vatten, där framtidens risker i allt större utsträckning bedöms uppstå.
Under året har Kustbevakningen dessutom arbetat vidare med att stärka förmågan att verka under höjd beredskap och krig. Kontinuitetsplanering, övningar och utvecklat stöd till Försvarsmakten är delar av denna fördjupning. Det är en tydlig signal om att myndighetens uppdrag inte längre enbart kan betraktas i fredstida termer.
Men om tekniken, strukturerna och mandaten är viktiga, är det människorna som bär systemet. Internkommunikationen har stärkts och ledarskapssatsningen Fyren har sjösatts, ett program som ska utveckla både chefer och medarbetare i en organisation mitt i förändring.
– Jag kan konstatera att vi under 2025 har tagit flera viktiga steg som lagt en god grund för myndighetens transformation. Att genomföra omfattande förändringar i arbetssätt, processer och organisation och samtidigt leverera på uppdraget under nya och utmanande förutsättningar förutsätter en gemensam kraftansträngning. Nyckeln till framgång bärs av våra medarbetare. Det är tack vare ett stort engagemang och ett professionellt förhållningssätt vi tillsammans bygger vår nya framtid, avslutar Lena Lindgren Schelin.
För den som följer sjöfartens utveckling i Östersjön är budskapet tydligt: havet är inte längre bara en transportled och resurs, det är en strategisk arena. Och i den arenan har Kustbevakningen blivit en allt mer central aktör.
