När konjunkturvindarna blåser svalt över Östersjön lyckas Tallink Grupp ändå hålla kursen. Det estniska rederiet redovisar ett rörelseresultat före avskrivningar (EBITDA) på 130 miljoner euro för 2025 och en nettovinst på 17,3 miljoner euro. Omsättningen landar på 765 miljoner euro, och styrelsen avser att fortsätta dela ut vinst till aktieägarna.
Bakom siffrorna döljer sig ett år som enligt vd Paavo Nõgene varit allt annat än enkelt.
– Precis som under de senaste åren präglades 2025 av utmaningar. Våra resultat påverkades särskilt av den ekonomiska osäkerheten på vår största marknad, Finland. Den övergripande ogynnsamma marknadssituationen tynger även frakttrafiken, även om vi har sett en måttlig tillväxt i början av året. I Estland innebär avsaknaden av statligt stöd till sjöfartssektorn ytterligare påfrestningar för vår verksamhet och placerar oss i ett konkurrensmässigt underläge jämfört med våra grannländer, säger Nõgene.
Att Finland är Tallinks motor märks tydligt i statistiken. Av de nästan 5,5 miljoner passagerare som reste med Tallink Silja Line under året gick cirka 3,6 miljoner mellan Finland och Estland. Linjen mellan Finland och Sverige stod för närmare 1,4 miljoner resenärer, medan drygt en halv miljon reste mellan Estland och Sverige, en trafik som i dag upprätthålls med ett fartyg.
Samtidigt transporterade koncernen drygt 245.000 fraktenheter och över 760.000 personbilar. För ett rederi som kombinerar passagerar- och ropaxtrafik är balansen mellan resenärer, frakt och ombordförsäljning avgörande. På en svag konsumentmarknad blir varje segment känsligt och varje effektiviseringsbeslut betydelsefullt.
Under året såldes tre fartyg som en del i en strategisk översyn. Vid bokslutet omfattade flottan elva fartyg, varav tre var utchartrade. Tre ytterligare enheter hade redan tidigare avyttrats.
– Våra interna beslut gjorde det möjligt för oss att snabbt anpassa oss till en utmanande omvärld. Försäljningen av tre fartyg bidrog till att optimera vår kostnadsbas, och vi har fortsatt att konsekvent minska vår skuldbörda vilket även framöver kommer att vara en prioritet. Med tanke på de rådande förhållandena kan året beskrivas som svårt men, med vissa reservationer, ändå tillfredsställande, säger Nõgene.
Skuldsidan är central i Tallinks berättelse. Lån och räntekostnader uppgick till närmare 113 miljoner euro under året. Samtidigt har koncernen minskat sin skuldbörda med 94 miljoner euro, en tydlig signal till marknaden om att balansräkningen ska stärkas. Vid årets slut hade bolaget 37.324 aktieägare, fördelade mellan Tallinn- och Helsingforsbörsen.
Men 2025 kommer inte enbart att bli ihågkommet för finansiell disciplin. Det är också året då Tallinks två LNG-drivna snabbfärjor MyStar och Megastar började bunkra biometan, ett konkret steg mot lägre klimatavtryck i en trafik som redan är en av Östersjöns mest intensiva.
Biometan, producerad av organiskt avfall, kan i bästa fall ge mycket låga livscykelutsläpp jämfört med fossila bränslen. För ett rederi i hård konkurrens är dock tillgång och pris avgörande faktorer. Bränslestrategin är därmed både en klimatfråga och en affärsfråga.
Investeringarna uppgick under året till 33 miljoner euro, tio miljoner mer än året innan. En betydande del gick till tekniska förbättringar och moderniseringar av Silja Serenade och Baltic Princess under årets första kvartal, inklusive en omfattande uppgradering av passagerarutrymmena på Baltic Princess. Samtidigt har koncernen beslutat att förlänga fartygens tekniska livslängd till 45 år, ett ställningstagande som signalerar långsiktighet i kapitalförvaltningen.
– Även om företaget är lönsamt är det viktigt att beakta vårt beslut att fastställa kryssningsfartygens ekonomiska livslängd till 45 år. Våra äldre fartyg, Silja Serenade och Silja Symphony, firar 35 år och är fortfarande i utmärkt skick. Samtidigt är det viktigt att ur ett hållbarhetsperspektiv lyfta fram att vi har sålt gröna krediter enligt FuelEU Maritime‑förordningen och avsevärt minskat vår skuldbörda med 94 miljoner euro. Vi förblir en pålitlig utdelningsaktie, och bolagsledningen kommer, i samråd med styrelsen, att föreslå en utdelning på 0,06 euro per aktie vid årets bolagsstämma, tillägger Nõgene.
Utöver vinsten betalade Tallink Grupp och dess estniska dotterbolag sammanlagt 97 miljoner euro i skatter till den estniska staten och överlämnar dessutom utsläppsrätter till ett värde av 12 miljoner euro från föregående år.
