Handelssjöfarten som trafikerar svenska hamnar följer nykterhetsgränserna. Det är den tydliga slutsatsen när Kustbevakningen sammanfattar sina riktade insatser mellan den 26 januari och 15 februari. På 89 fartyg kontrollerades sammanlagt 256 besättningsmedlemmar. I endast ett fall uppstod misstanke om sjöfylleri.
– Resultatet är positivt. Vi kan konstatera att på de fartyg som trafikerar svenska hamnar följer man i stort de gränser för nykterhet som lagen anger. Det är en viktig förutsättning för en säker sjöfart, säger Stina Ternhagen på Kustbevakningens operativa sjöövervakningssektion.
Bakom siffrorna döljer sig ett metodiskt arbete. Kontrollerna genomfördes ombord på fartyg som anlöpte svensk hamn, tankfartyg, bulkare, roro-enheter och andra handelsfartyg i reguljär eller trampfart. Ombordstigningen sker inte som en dramatisk razzia, utan som en del av det löpande sjösäkerhetsarbetet. Alkoholanalyser tas, dokument granskas och befäl tillfrågas. Samtidigt noteras annat som kan vara av intresse i en tid när sjölägesbilden blivit en säkerhetspolitisk angelägenhet.
Det enda konstaterade brottet rörde befälhavaren på en ankommande kemtanker till Uddevalla. Befälhavaren godkände ett strafföreläggande för sjöfylleri till 60 dagsböter om 49.000 kronor.
Att utfallet blev så pass entydigt är i sig ett besked till en bransch som ofta lever med hårfin marginal mellan rutin och risk. De senaste åren har flera allvarliga incidenter i nordiska farvatten haft alkohol som bidragande faktor.
Ett uppmärksammat fall var när fartyget Christine 2020 gick i fel riktning i farleden i Öresund, med fara för sjöfarten.
I maj 2025 gick Ali Aykin på grund i samma område.
Och i november 2021 kolliderade Scottish Carrier med Karin Høj, en olycka som kostade två besättningsmän livet.
– Den typen av olyckor behöver vi kunna motverka ytterligare. Det kan ske incidenter och olyckor av olika anledningar, men kan vi få ner antalet där alkohol är inblandat, ökar säkerheten till sjöss och därmed också skyddet mot till exempel oljeutsläpp. De här satsningarna får också en brottspreventiv effekt, säger Stina Ternhagen.
För sjöfartens aktörer är budskapet dubbelt. Dels visar kontrollerna att rederiernas säkerhetskultur i huvudsak håller måttet. Dels understryker de att tillsynen är närvarande och uthållig. Nykterhetskontroller är en del av Kustbevakningens uppdrag året runt, på alla typer av fartyg. De är inte bara en fråga om arbetsmiljö eller disciplin, de är en del av den civila sjölägesbilden. I samband med kontrollerna samlas information som kan bidra till att förstå rörelsemönster, avvikelser och andra faktorer i ett alltmer komplext omvärldsläge.
Samtidigt finns juridiska gränsdragningar som styr arbetet. Fartygen som kontrollerats är sådana som faktiskt anlöpt svensk hamn. Fartyg som enbart seglar i svensk ekonomisk zon omfattas inte av svensk jurisdiktion när det gäller nykterhetskontroller. Detsamma gäller fartyg på svenskt territorialhav under så kallad oskadlig genomfart, en folkrättsligt erkänd rätt att passera genom en annan stats territorialhav. Denna rätt bygger på friheten att navigera och att välja lämplig rutt, exempelvis beroende på väder, vind eller bränsleekonomi.
I praktiken innebär det att den svenska kontrollen tar vid när fartyget knyter an till hamn och samhälle. Där, i mötet mellan internationell sjöfart och nationell jurisdiktion, sätts också ribban för vad som är acceptabelt.
