Östersjön har på kort tid blivit en av Europas mest övervakade havsytor. Samtidigt som sjöfarten fortsätter att växa, energiflödena ökar och datatrafiken mellan länderna blir allt viktigare, har en ny säkerhetsfråga seglat upp på den maritima agendan: skyddet av havsbottnens kritiska infrastruktur.
Nu meddelar den finländska Gränsbevakningen att man tillsammans med marinen, myndigheter, forskare och näringsliv har genomfört framgångsrika tester av en ny typ av övervakningssystem som ska kunna identifiera hot mot undervattenskablar innan skador uppstår.
Tekniken bygger på så kallad Distributed Acoustic Sensing, DAS, där befintliga fiberoptiska kablar används som sensorer. Genom att analysera förändringar i ljusreflektionerna inne i fibern kan systemet registrera vibrationer på havsbotten och därmed upptäcka rörelser i närheten av kabeln.
I praktiken innebär det att systemet kan identifiera exempelvis fartyg som närmar sig en kabel med släpande ankare, ett scenario som blivit högaktuellt efter flera uppmärksammade kabelskador i Östersjön under de senaste åren.
– Gränsbevakningen leder arbetet med att skydda kritisk maritim infrastruktur i Östersjön utifrån EUs handlingsplan för kabelsäkerhet. Genom dessa tester utvecklar vi nya metoder för att skydda kuststaternas kritiska infrastruktur, säger specialisten Ilja Iljin vid Gränsbevakningens stab.
Projektet genomförs i samarbete mellan Gränsbevakningen, Sjökrigsskolan, Fingrid, Gasgrid, Geologiska forskningscentralen, Helsingfors universitets seismologiska institut samt teleoperatören Elisa, vars undervattenskabel användes som testobjekt. Även resurser från den finländska marinen deltog i försöken. Det som gör projektet särskilt intressant ur ett sjöfartsperspektiv är att fokus flyttas från att utreda skador i efterhand till att upptäcka risker i realtid. Historiskt har övervakningen av undervattenskablar till stor del byggt på fartygspositioner, radarspår och efterföljande analyser. DAS-tekniken öppnar för möjligheten att se vad som faktiskt händer på havsbotten medan det sker.
Det är en utveckling som ligger helt i linje med den bredare digitalisering som präglar sjöfarten. Precis som hamnar använder AI för trafikstyrning och rederier investerar i avancerade system för maskinövervakning, börjar även säkerheten kring havsbottnens infrastruktur bli mer datadriven.
Bakgrunden är välkänd. Sedan 2023 har flera kablar och ledningar i Östersjön skadats under omständigheter som väckt stor internationell uppmärksamhet. Händelserna har lett till ökad närvaro av marina styrkor, skärpta övervakningsinsatser och ett växande samarbete mellan myndigheter och privata infrastrukturföretag.
För rederier innebär utvecklingen att säkerhetsfrågor kopplade till havsbotten sannolikt kommer att få större betydelse framöver. Samtidigt som sjöfarten är beroende av fria och effektiva transportleder är branschen också beroende av fungerande energiförsörjning, datakommunikation och robusta logistiksystem. Många av dessa samhällsfunktioner vilar bokstavligen på kablar och ledningar på havsbotten.
Även för teknikleverantörer och forskningsinstitut öppnas nya möjligheter. Marknaden för övervakning av kritisk undervattensinfrastruktur väntas växa kraftigt under de kommande åren när både EU och Nato-länder investerar i nya säkerhetssystem.
Efter de lyckade fälttesterna fortsätter nu utvecklingsarbetet tillsammans med projektets samarbetspartners. Ambitionen är att skapa system som inte bara upptäcker skador utan också ger myndigheter och infrastrukturägare möjlighet att agera innan de inträffar.
Om tekniken visar sig fungera i större skala kan Östersjön bli ett av de första havsområdena i världen där fiberkablar inte enbart transporterar data utan också fungerar som ett ständigt vakande säkerhetssystem på havsbotten.
I en tid när allt fler konflikter utspelar sig i gråzonen mellan fred och kris kan just den förmågan visa sig vara lika viktig som själva kabeln.
