Vindteknikleverantören Norsepower har ingått ett långsiktigt samarbetsavtal med kinesiska COSCO Shipping Heavy Industry Equipment (CHIC). Avtalet innebär att parterna fördjupar sitt samarbete kring produktion, installation, försäljning och vidareutveckling av Norsepowers rotorsegel, en teknik som under senare år gått från experiment till kommersiell energieffektiviseringslösning i flera fartygssegment.
För Norsepower handlar det i praktiken om att ta nästa steg från demonstrationsprojekt till industriell serieproduktion.
– Efterfrågan på vindframdrivning växer snabbt när rederier söker praktiska sätt att minska bränsleförbrukning och utsläpp, säger bolagets vd Heikki Pöntynen i samband med att avtalet offentliggjordes.
Tekniken bakom Norsepowers rotorsegel bygger på den så kallade Magnus-effekten: roterande cylindrar skapar en lyftkraft när vinden passerar, vilket bidrar till fartygets framdrivning och därmed mindre bränsleförbrukningen. Rotorseglen har installerats på ett växande antal fartyg de senaste åren, från tankfartyg till ropax- och bulkfartyg, och har i flera fall visat bränslebesparingar på mellan 5 och 25 procent beroende på rutt och vindförhållanden.
För Ålands Sjöfarts läsare är Norsepower ett välbekant namn. Bolaget fick tidig uppmärksamhet när man provkörde sina rotorsegel ombord på Viking Grace, där tekniken under några år testades i reguljär trafik mellan Åbo och Stockholm. Sedan dess har tekniken installerats på en rad fartyg globalt, bland annat inom tank-, bulk- och ro-ro-segmenten.
Men hittills har marknaden i stor utsträckning präglats av enstaka installationer och pilotprojekt. Det nya samarbetet signalerar att branschen nu går in i en mer industriell fas. CHIC är en del av den kinesiska statliga rederikoncernen COSCO Shipping Group och har omfattande kapacitet inom tillverkning av fartygsutrustning.
Genom avtalet kombineras Norsepowers teknologiska utveckling och styrsystem för rotorsegel med CHIC:s industriella produktionskapacitet, installationskompetens och globala servicenätverk. I praktiken kan detta få stor betydelse för hur snabbt vindframdrivning kan skalas upp inom handelsflottan.
En av flaskhalsarna för nya energieffektiviseringstekniker är ofta tillverkningskapacitet och installationslogistik. Att installera stora rotorsegel på existerande fartyg kräver både varvskapacitet, projektering och integration med fartygets energisystem. Med kinesisk industriell kapacitet i ryggen kan Norsepower potentiellt gå från tiotals installationer till betydligt större volymer.
Samarbetet sker samtidigt som trycket på sjöfarten att minska utsläppen ökar snabbt. Den internationella sjöfartsorganisationen International Maritime Organization (IMO) driver fram skärpta klimatmål, medan EU:s klimatpolitik, inklusive utsläppshandel och bränslestandarder, gör energieffektivisering till en direkt ekonomisk fråga för många rederier. I detta landskap har vindteknik fått en renässans.
Flera aktörer konkurrerar nu inom området, bland annat med vingsegel, drakar och olika typer av segelriggar. Rotorsegel anses dock av många rederier vara en av de mer robusta och relativt enkla lösningarna att eftermontera på befintliga fartyg. Samtidigt är tekniken inte en universallösning. Effektiviteten beror på fartygstyp, rutter och vindförhållanden, och installationerna kräver ofta betydande initiala investeringar.
Det är därför ingen slump att Norsepower nu fokuserar på att skala upp produktionen, lägre tillverkningskostnader och standardiserade installationsprocesser kan bli avgörande för att tekniken ska få bred spridning.
För varvsindustrin är samarbetet också intressant. Om vindframdrivning går från nisch till standardutrustning på vissa fartygstyper kan det öppna en ny marknad för både nybyggnation och retrofit-projekt. Kinesiska varv har under senare år positionerat sig allt starkare inom energibesparande teknik, och samarbetet mellan Norsepower och COSCO:s utrustningsdivision kan ses som ett exempel på hur teknikutveckling och industriell kapacitet integreras.
Samtidigt väcker avtalet frågor om hur europeiska leverantörer ska positionera sig när produktionen i ökande grad knyts till det asiatiska industriklustret. För Norsepower kan samarbetet däremot bli ett sätt att säkra global räckvidd utan att behöva bygga upp egen tung industriproduktion.
Analytiker pekar på att vindframdrivning kan bli ett av de mer realistiska verktygen för att minska bränsleförbrukningen i existerande flottor, särskilt i väntan på att alternativa bränslen som metanol, ammoniak eller vätgas får bredare genomslag. Den globala handelsflottan omfattar över 60.000 större fartyg, och även en relativt liten marknadsandel kan därför innebära tusentals installationer.
Frågan är hur snabbt tekniken kan gå från pilotprojekt till standardlösning. Med samarbetet mellan Norsepower och COSCO Shipping Heavy Industry Equipment tas nu ett steg i riktning mot just den typen av industriell utrullning. För rederier som letar efter relativt omedelbara sätt att minska bränslekostnader och utsläpp kan vindkraft på havet, igen, bli en allt mer relevant del av lösningen.
